Vidare studier i anknytning till denna skulle kunna vara att genomföra obser-vationer i verksamheterna. Då kan forskaren få en större inblick i det som händer när användningen av digitala verktyg i biologin sker, både utifrån bar-nens perspektiv och pedagogernas. En kategori som skulle kunna undersökas ytterligare är hur digitala verktyg används när temat kroppen eller olika krets-lopp undervisas i förskolan. För att det är något som saknas i den här studien, då biologin blev kopplad mycket till djur och natur.
37
REFERENSER
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (Fjärde upplagan). Studentlitteratur.
Caiman, C., & Kjällander, S. (2019). Digitala fjärilsmetamorfoser och ”Ipad-örnar”: barns lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling. I S. Kjällander & B. Riddarsporre (Red.), Digitalisering i försko-lan på vetenskaplig grund. (s. 84-111). Natur & Kultur. Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för
lärar-studenter. (1. uppl.) Studentlitteratur.
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.). (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (1. uppl.) Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upp-laga 3). Liber.
Forsling, K. (2020). Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lär-processer i förskolan. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden, 38(2), 57–73. https://doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706 Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling
som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige. (17:2-4, 152-170). http://urn.kb.se/re-solve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-2943
Karakoyun, F., & Yapici, İ. Ü. (2016). Use of Digital Storytelling in Biology Teaching. Universal Journal of Educational Research, 4(4), 895–903. https://doi.org/10.13189/ujer.2016.040427
Kerckaert., S., Vanderlinde, R., & Van Braak, J. (2015). The role of ICT in early childhood education: Scale development and research on ICT use and influencing factors. European Early Childhood
38
Education Research Journal, Vol. 23, No. 2, 183-199. https://doi.org/10.1080/1350293X.2015.1016804
Kjällander, S., & Riddersporre, B. (2019). Inledning. I. S. Kjällander & B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. (s. 11-20). Natur & kultur.
Kullander, T. (2015). Inspireras av Vygotskij. Läraren. Hämtad 15 maj 2021, från https://www.lararen.se/forskolan/fackbocker/inspireras-av-vygotskij
Lauricella, A. R., Wartella, E., & Rideout, V. J. (2015). Young children’s screen time: The complex role of parent and child factors. Jour-nal of Applied Developmental Psychology, 36, 11–17.
https://doi.org/10.1016/j.appdev.2014.12.001
Ljunggren, Å. (2016). Multilingual Affordances in a Swedish Preschool: An Action Research Project. Early Childhood Education Journal, 44(6), 605–612. https://doi.org/10.1007/s10643-015-0749-7 Ljungqvist, M. (2018). Diskurser om undervisning med digitala verktyg: En
kritisk granskning av relationen mellan universitetslärares be-skrivningar och lärosätens styrdokument. Högre utbildning, 8(2), 90–103. https://doi.org/10.23865/hu.v8.1343
Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M, Granskär & B, Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1 uppl., s.159-172). Stu-dentlitteratur.
Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. & Ekblad, A. (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Outdoor Teaching.
Mertala, P. (2016). Fun and games – Finnish children’s ideas for the use of digital media in preschool. Nordic Journal of Digital Literacy 11:4, 207-226. DOI: 10.18261/issn.1891-943x- 2016-04-01 | Pekka Mertala—Academia.edu. (u.å.). Hämtad 13 april 2021,
39 från https://www.academia.edu/28337112/Mer- tala_P_2016_Fun_and_games_Finnish_child- ren_s_ideas_for_the_use_of_digital_media_in_preschool_Nor- dic_Journal_of_Digital_Lite-racy_11_4_207_226_DOI_10_18261_issn_1891_943x_2016_0 4_01
Naturskyddsföreningen. (28 maj 2021). Låt barn få uppleva och lära i natu-ren. Naturskyddsföreningen. https://www.naturskyddsfore- ningen.se/vad-vi-gor/skog/lat-barn-fa-uppleva-och-lara-i-natu-ren
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Gupea.
http://hdl.handle.net/2077/57483
Olsson, Å. (2019). Finns det några kompetenta barn här? Pedagogers ge-mensamma föreställningar om barn i pedagogisk dokumentat-ion. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 18(1).
https://doi.org/10.7577/nbf.3089
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.
Skolverket. (26 mars 2021). Digital kompetens och digitala verktyg i försko-lan. https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolver-kets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan
Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, C. & Tellgren, B. (2020). För-skolans naturvetenskap i praktiken. (1 uppl.). Gleerups.
Sundqvist, P., Nilsson, T., & Gustafsson, P. (2015). Swedish preschool staff’s descriptions of technology. Lumat: International Journal of Math, Science and Technology Education, 3(2), 237–257. https://doi.org/10.31129/lumat.v3i2.1046
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Utbild-ning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildUtbild-ningspolitik, 9(1), 109–113. https://doi.org/10.48059/uod.v9i1.670
40
Säljö, R. (2011a). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I A, Forsell (Red.), Boken om pedagogerna. (6 uppl., s.153–178). Liber AB. Säljö, R. (2011b). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. TPB. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-sam-hällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Veten-skapsrådet.
Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlä-rande - en forskningsöversikt. Statens skolverk.
Witt, S. D., & Kimple, K. P. (2008). ‘How does your garden grow?’ Teach-ing preschool children about the environment. Early Child De-velopment and Care, 178(1), 41–48.
41
7 BILAGOR
Bilaga 1. Intervjuguide
Intervjufrågor
• Hur länge har du arbetat som förskollärare?
• I vilken kommun arbetar du?
• Har du någon ytterligare utbildning inom digitala verktyg?
• Hur skulle du definiera begreppet biologi i förskolan?
• På vilka sätt brukar du använda dig av digitala verktyg i biologiunder-visningen i förskolan?
• Hur anser du att digitala verktyg kan användas som ett komplement i biologiundervisningen?
• I vilken miljö brukar biologiundervisningen ske? På vilket sätt brukar du använda digitala verktyg där?
• Hur skulle du definiera begreppet digitala verktyg i förskolan?
• Skolverket säger att det är viktigt att förskolan använder digitala verk-tyg på ett medvetet sätt som gynnar barns lärande, hur anser du att di-gitala verktyg kan gynna barns lärande i biologiundervisningen?
• Sker arbetet med digitala verktyg spontant eller är det planerad under-visning? Beskriv på vilket sätt.
• Hur ser tillgängligheten ut för barnen när det gäller användandet av de digitala verktygen?
42 Bilaga 2. Informationsbrev
Hej,
Vi heter Tea Nederman och Mathilda Åstrand och läser förskollärarprogram-met på Karlstads universitet. Vi håller just nu på att skriva vårt examensar-bete som handlar om digitala verktyg i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder digitala verktyg i biologiundervis-ningen.
För att kunna ta reda på detta skulle vi vilja intervjua pedagoger som arbetar aktivt och är intresserade av digitala verktyg i förskolan. Det är helt frivilligt att delta och personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att examensarbetet god-känts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras. Innan intervjun påbörjas kommer en samtyckesblankett att skrivas under, det här kommer pedagogerna få innan intervjun äger rum. Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventu-ella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att in-vända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se
Intervjuerna sker digitalt, antingen via Zoom eller Teams. Det kan även ske via videosamtal på telefonen om inget av alternativen fungerar.
Om det finns några frågor eller funderingar får ni gärna kontakta oss: Tea Nederman
43 Mathilda Åstrand ***********@student.kau.se Handledare Mikael Rydin ************@kau.se Tack på förhand!
44 Bilaga 3. Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien: Digitala verktyg i biologiundervisning
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
……… Underskrift
……… ………. Namnförtydligande Ort och datum
Tea Nederman **********@student.kau.se Mathilda Åstrand **********@student.kau.se Handledare Mikael Rydin ************@kau.se