Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2014-05-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet.
Förslag till yttrande, daterat 2014-08-29, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-29, samt att omedelbart justera paragrafen.
Göteborg 2014-09-12 Birgitta Hellgren
1
Dnr: 14-105.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-29 Per Kristersson
Förslag till yttrande över ”Bostadsförsörjning i
Göteborg – nuläge och framtida inriktning”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2014-05-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
Bakgrund och syfte
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att ”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i
kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt
tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.” Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av
kommunfullmäktige under varje mandatperiod.
Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:
1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.
Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska
utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.
2 Kansliets kommentarer
GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt
bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.
Göteborgs kommun konstaterar att bostadsförsörjning är ett komplext fält som skall hantera en rad olika behov. Nyproduktionen av bostäder skall både bidra till stadsutvecklingen och till fler boendemöjligheter. På kort sikt ger ökad nyproduktion möjlighet till boende för fler genom bättre matchning på
bostadsmarknaden genom omflyttning. GR delar denna analys och ser gärna en mer genomgripande analys hur göteborgsregionens boendemarknad påverkas av nyproduktion på både kort och lång sikt.
Göteborgs kommun ser även ett antal utmaningar för att uppnå en ökad utbyggnadstakt. Det konstateras att ökade resurser bidrar till detta. Dessutom bidrar det till ökat bostadsbyggande om bostadsinnehåll i varje plan ökar och om arbetet med plan- och exploateringsverksamheten fokuserar på planer med hög genomförbarhet.
Bostadsproduktionens betydelse för stadsutvecklingen är även det en utmaning eftersom förtätning och prioritering av byggnation i strategiska lägen som stärker resandet med kollektivtrafik, gång och cykel ibland leder till synpunkter från de redan bosatta. GR anser att utmaningen ligger i hur
förståelsen av behoven för stadsförnyelse initieras med alla inblandade parter. I en mer komplex förändringsprocess behöver samrådsförfarandet utvecklas framförallt i tidiga skeenden. GR delar synen att strategiska platsers potential för förtätning måste nyttjas fullt ut så att det erbjuds ett enklare vardagsliv för fler i en grön, tät och attraktiv stad.
I Göteborgs bostadsförsörjningsprogram lyfts en gedigen analys kring förutsättningarna för olika gruppers behov av bostäder fram. Stadens strategiska dokument flätar samman stadens syn på bostadsbyggandet i bostadsförsörjningsprogrammet, vilket är bra. En bra grund finns för fortsatta gemensamma analyser kring boendefrågan i Göteborgsregionen.
GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.
3
I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.
Förändring 1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%
GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.
GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna
kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.
I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed
4
bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.
GR har genomfört en studie över hur kommunala kostnader påverkas av olika lokaliseringar av bostäder och verksamheter.
Dnr: 14-151.11 Styrgruppsärende 2014-10-02 Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Förslag till yttrande över
”Bostadsförsörjnings-program 2015-2019, Härryda kommun”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet.
Förslag till yttrande, daterat 2014-08-15, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-15, samt att omedelbart justera paragrafen.
Göteborg 2014-08-28 Birgitta Hellgren
1
Dnr: 14-151.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-15 Per Kristersson
Förslag till yttrande över
”Bostadsförsörjnings-program 2015-2019, Härryda kommun”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet. Bakgrund och syfte
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att ”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i
kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt
tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.” Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av
kommunfullmäktige under varje mandatperiod.
Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:
1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.
2
Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska
utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.
Kansliets kommentarer
GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt
bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.
Kommunen konstaterar det starka sambandet som finns mellan utbud och efterfrågan av bostäder för kommunens befolkningsutveckling. Byggs inga bostäder är det svårt med befolkningsökning genom inflyttning utan man är hänvisad till en utbudsökning genom omflyttning.
Härryda kommun har sedan länge en väl strukturerad och systematiserad syn på hur en balanserad efterfråga och utbud av nya bostäder kan åstadkommas. Målet är att åstadkomma en 1,5% årlig tillväxt befolkningsmässigt där samtidigt kommunal service kan utvecklas i motsvarande grad.
Bostadsförsörjningsprogrammet konstaterar att bland de personer som flyttar ut från kommunen är det ungdomar som är överrepresenterade. Även här finns ett tydligt samband mellan efterfråga och utbud. Göteborg har ett mycket större utbud av smålägenheter än det finns i kommunen och det är också dit
ungdomarna flyttar. Programmet redovisar inte tydligt var och vad för bostäder som planeras, för att skapa en mer komplett bostadsmarknad lokalt.
GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.
I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.
3 Förändring 1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%
GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.
GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna
kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.
I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.
GR har genomfört en studie över hur kommunala kostnader påverkas av olika lokaliseringar av bostäder och verksamheter.
Dnr: 13-230.11 Styrgruppsärende 2014-10-02 Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad