Kallelse Ledamöter hälsas välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad den 2 oktober kl 08.00-15.00 i KS-salen i Göteborgs stadshus

(1)

Till: Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Göteborg, 23 september 2014

Kallelse

Ledamöter hälsas välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad den 2 oktober kl 08.00-15.00 i KS-salen i Göteborgs stadshus, Rådhuset, Gustav Adolfs torg 1. Lunch 11.30–12.30, på Palace, Södra Hamngatan 2.

8.00 Drop-in med kaffe och smörgås

8.15 Information och diskussion tema cykel • Erfarenheter från testcyklisterna, Lisa Ström, GR

• Göteborgs stads cykelplan, Mattias Junemo, Göteborgs stad

• Workshop: Vision, syfte och mål för Regional Cykelplan, Jonas Åker Zeander, GR 9.30 Visning Rådhuset

10.00 Presentationer av aktuella planer i Göteborg

• Förstudie om linbanor i Göteborg, Per Bergström Jonsson, Göteborgs stad • Program Frihamnen och del av Ringön samt

• Stadsutvecklingsprogram för centralenområdet, Katja Ketola, Göteborgs stad 11.30 Lunch

12.30 Styrgruppsmöte

Förslag till dagordning styrgruppsmöte: 1. Val av justeringsperson

2. Godkännande av dagordning

3. Regionala miljömål för Västra Götaland, Sofie Halsius, Länsstyrelsen (information) 4. Förslag till yttrande över Göteborgs Stads cykelplan (beslut)

5. Förslag till yttrande över Förstudie om linbanor i Göteborg (beslut) 6. Förslag till yttrande över Program Frihamnen och del av Ringön (beslut)

(2)

8. Förslag till yttrande över åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland (beslut)

9. Information om ansökan om nytt miljötillstånd för Göteborg Landvetter Airport (skriftlig information)

10. Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen, Per Kristersson, GR (information)

11. Förslag till yttrande över Bostadsförsörjning i Göteborg, (beslut) 12. Förslag till yttrande över Bostadsförsörjningsprogram Härryda (beslut)

13. Förslag till yttrande över Strategiskt bostadsförsörjningsprogram Lilla Edet (beslut) 14. Förslag till yttrande över Detaljplan Bostäder vid Kronängen, Björlanda (beslut) 15. Förslag till yttrande över Detaljplan för Tjuvkils huvud, Kungälv (beslut) 16. Presentation av studien Är det lönsamt att bygga tätt, Per Kristersson, GR

(information)

17. Rapport från verksamheten (information) • Götalandsbanan

• Kustzonsplanering • Ekosystemtjänster 18. Övriga frågor

19. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Joanna Friberg om ni inte har möjlighet att närvara, e-post joanna.friberg@grkom.se, tfn 031-335 51 24.

Bifogas:

• Handlingar

• Föregående sammanträdes protokoll

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Johan Nyhus/Martin Wannholt Joanna Friberg

(3)

Dnr: 14-149.30 Styrgruppsärende 2014-10-02 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Regionala miljömål för Västra Götaland

Länsstyrelsen i Västra Götaland har i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit fram förslag till nya regionalal miljömål för Västra Götaland.

Vid styrgruppsmötet informerar länsstyrelsens miljömålshandläggare om de nya målen och arbetet med dem. GR har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GRs yttrande kommer att behandlas politiskt vid styrgruppsmötet 13 november.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information.

Göteborg 2014-09-17 Birgitta Hellgren

(4)

Förslag till yttrande över Göteborgs Stads

cykelplan

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, inkommen 2014-06-12, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Remissversionen finns att läsa på www.goteborg.se/cykla. Förslag till yttrande, daterat 2014-09-15, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-09-15, samt att omedelbart justera paragrafen.

(5)

1

Dnr: 14-130.29 Tjänsteutlåtande 2014-09-15

Jonas Åker Zeander

Förslag till yttrande över Göteborgs Stads cykelplan

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, inkommen 2014-06-12, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Trafikkontoret, Göteborgs Stad lägger nu fram ett förslag till cykelplan för Göteborg. Cykelplanen är en fördjupning av stadens trafikstrategi och beskriver hur Göteborg ska bli en attraktiv cykelstad, där cykel är ett konkurrenskraftigt färdmedel och många väljer cykel för sina resor.

Cykelplanen är en fördjupning och konkretisering av två av trafikstrategins tre huvudmål: Ett lättillgängligt regioncentrum och Attraktiva stadsmiljöer och ett rikt stadsliv. Cykelplanen sammanfattar dessa i en vision: ”Göteborg är en attraktiv cykelstad. Cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel – det är snabbt, enkelt, och säkert att cykla till målpunkter nära och långt bort.”

Målet är att antalet utförda cykelresor, jämfört med 2011, tredubblas till år 2025. Till 2025 ska även tre av fyra göteborgare tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad.

Sammanfattning av planen

I förordet slås fast att cykeln allt för länge har haft en undanskymd roll i Göteborgstrafiken, men att det nu är slut med det. Utgångspunkt för Göteborgs Stads cykelplan är att staden växer och förtätas vilket för med sig att allt fler målpunkter kommer att ligga inom bekvämt cykelavstånd. För att hantera det ökande transportbehovet hos boende och besökare och därmed minska

belastningen på vägnätet och på kollektivtrafiken, ska fler fås att välja cykeln. Med ledorden snabbt, enkelt och säkert vill cykelplanen konkretisera en förändrad syn på cykelns roll och i högre grad än tidigare ta fasta på cyklisternas behov. Cykelplanen betonar vikten av helhetssyn och en

gemensam värdegrund hos alla inblandade parter för att uppnå cykelplanens mål.

(6)

2

För att nå cykelplanens vision presenterars en rad olika aktiviteter inom fyra åtgärdsområden: infrastruktur, drift och underhåll, stöd och tjänster samt kommunikation. Genomgående är ett tydligt fokus på cyklisternas kvalitetskrav och en vilja att säkerställa de grundläggande kraven på framkomlighet och flyt. På så sätt kan cykeln få en högre attraktionskraft, vilket i sin tur bidrar till ett ökat cyklande och en mer positiv bild av cykelstaden Göteborg.

Enligt cykelplanen ligger den främsta potentialen till ökad cykling i de korta resorna inom staden – från någon kilometer upp till en mil. Samtidigt vill man introducera ett gent och effektivt pendlingscykelnät som skulle kunna öka cykelresor även på längre sträckor. Ytterligare en potential ligger i att få fler att cykla mer, bland annat genom att fler cyklar året runt, vilket förutsätter en hög drift- och underhållsstandard på vägnätet.

För att skapa en infrastruktur som tillgodoser cyklisternas behov, utan obegripliga avbrott och med välanpassat utrymme, anges i cykelplanen funktionskrav och planeringsprinciper för cykelvägnät och parkering. Tre nätklasser definieras där principen är att ett snabbt, grovmaskigt nät

kompletteras av ett finmaskigt. Planering och dimensionering ska ta höjd för en tredubbling av antalet cyklister.

Cykel i byggskedet, inte minst under byggtiden för det Västsvenska paketet, utgör en särskild utmaning där cykeln trots allt ska vara prioriterad och

upplevas som ett attraktivt alternativ. Utgångspunkten är att tidigt ta hänsyn till cyklisternas behov och att planera för ett fungerande system där rutiner för samverkan och kvalitetssäkring är centralt.

Området stöd och tjänster har utvecklats mycket under senare år och följer i stort cyklisternas önskemål och teknikutvecklingen. Principen är att stötta cyklisten inför, under och efter cykelresan. Det kan handla om reseplanerare, cykelpumpar eller lånecyklar som gör cykling som färdmedel mer pålitligt och förutsägbart.

Kommunikation är ett verktyg som, om det används långsiktig och konsekvent, kan bidrar till ökad cykling. I cykelplanen föreslås att cykelkommunikationen ska tydliggöra att cykling är en prioriterad fråga för staden, förstärka värdet av cykelsatsningar och skapa motivation till ökad cykling.

Avslutningsvis presenteras principerna för genomförande av cykelplanen: prioritera centrala delar och pendlingscykelnätet, samordna åtgärderna, planera cykelåtgärder tillsammans med kollektivtrafiken och planera cykelåtgärder för att ge god framkomlighet under byggtid. Framgångsfaktorer för

genomförandet är bl a om åtgärderna samordnas i ett visst område eller längs ett stråk, en kompetenshöjning hos alla som arbetar för att utveckla

(7)

3

cykelstaden, samverkan internt och externt, samt en väl genomarbetad kvalitetssäkring och uppföljning.

Kommentarer

Göteborgs Stad presenterar ett mycket genomarbetat plandokument. Det är lättillgängligt och strukturerat på ett sätt som kommer att underlätta spridning och förankring av planens åtgärdsområden och aktiviteter. Vision och mål är ambitiösa men på intet sätt orealistiska. GR känner sig övertygad om att Göteborgs Stads nya cykelplan lägger en god grund för att skapa en attraktiv cykelstad och ett kraftigt ökat cyklande.

Det är positivt att cykelplanen bekräftar Göteborgs Stads trafikstrategi i det att cykel är ett eget trafikslag som behöver sin egen struktur och att cykeln har en viktig roll i utvecklandet av den attraktiva stadsmiljön. Det är tillfredsställande att cykelplanen betonar vikten av att utgå ifrån cyklisternas specifika

förutsättningar och behov, samt att arbetet ska ske i dialog med alla de intressenter som på ett eller annat sätt arbetar för att öka cyklandet.

De fyra åtgärdsområdena balanserar varandra och bildar en helhet som saknats tidigare och skapar förutsättningar för ett arbetssätt som på ett konkret och tydligt sätt kommer att betyda stora förbättringar för de som dagligen arbetar med cykelfrågor. Därför känns det angeläget att Göteborgs Stads cykelplan får spridning utanför den egna kommunen och på så sätt bidrar till att höja den gemensamma ambitionsnivån vad gäller cykelplanering.

I GRs ”Strukturbild för Göteborgsregionen”, som ligger till grund för arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar struktur, betonas vikten av att

gemensamt verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Göteborgs Stads cykelnät är i hög grad sammanvävt med flera av

kranskommunernas cykelinfrastruktur och kommer därför att påverkas av cykelplanens genomförande. Det skapar goda förutsättningar för ett vidgat regionalt perspektiv och ökat samarbete kring cykelfrågor.

I Göteborgs Stads cykelplan konstateras att ett gent cykelvägnät kan göra cykel än mer konkurrenskraftigt för pendlingsresor även på längre sträckor. Särskilt i och med introduktionen av elcyklar. GR delar den synen och ser positivt på utvecklandet av ett pendlingscykelnät, med god framkomlighet som knyter samman stadens tyngdpunkter och tydligt länkar till grannkommunernas cykelvägnät.

Det finns goda förutsättningar för ökad regional cykelpendling, särskilt mellan Göteborgs Stad och dess grannkommuner. En utökat samverkan överlag kring cykelinfrastruktur mellan de närmaste kommunerna är en viktig åtgärd för en ökad cykelpendling. Ett ökat regionalt perspektiv i kommunala cykelstrategier

(8)

4

och planer är en förutsättning för detta och skulle kunna förtydligas något i Göteborgs Stads cykelplan.

Cykelresan ingår ofta som en del i en längre resa och cykelplanen lyfter fram cykelparkeringarnas viktiga funktion i att koppla samman cykelinfrastrukturen med kollektivtrafiken. God tillgång till funktionell cykelparkering höjer attraktionskraften hos cykel som transportslag men också

kollektivtrafiksystemet. Därför är det viktigt att se cykelparkeringar och andra tjänster i form av t ex lånecyklar ur ett regionalt perspektiv. I det arbetet spelar Göteborgs Stad en viktig roll som motor i utvecklandet av den regionala cykelpendlingen.

GR ska verka för att utveckla kommunövergripande cykelplanering och

cykelstråk och tillsammans med andra aktörer stödja åtgärder som syftar till att få invånarna i Göteborgsregionen att cykla mer. I de möten som genomförts med GRs medlemskommuner har man betonat vikten av att ytterligare fördjupa analysen om potentiella stråk för arbetspendling. GR ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med och aktivt deltagande från Göteborgs Stad i det kommande regionala cykelplanearbetet.

(9)

Förslag till yttrande över ”Förstudie om linbanor

som alternativ kollektivtrafik i Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, Trafikkontoret daterad 2014-06-13 beretts tillfälle att yttra sig över ”Förstudie om linbanor som alternativ kollektivtrafik i Göteborg” remiss. Förslag till yttrande, daterat 2014-09-05, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-09-05, samt att omedelbart justera paragrafen.

Göteborg 2014-09-05

Birgitta Hellgren

(10)

Dnr: 14-132.29 Tjänsteutlåtande 2014-09-05 PA, CK

Förslag till yttrande över ”Förstudie om linbanor

som alternativ kollektivtrafik i Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, Trafikkontoret daterad 2014-06-13 beretts tillfälle att yttra sig över ”Förstudie om linbanor som alternativ kollektivtrafik i Göteborg” remiss. Bakgrund och syfte

Göteborgs Stad överväger att etablera en ny kapacitetsstark kollektivtrafikform genom att bygga linbanor över bl a stadsbebyggelse, trafikinfrastruktur och över farleder. Staden siktar på att etablera en första linje senast år 2021 inför Göteborgs 400-årsjubileum.

Första steget har varit att ta fram en enkel förstudie med syfte att ta fram tillräckligt med information för att antingen kunna avskriva idén om linbanor i Göteborg eller skapa beslutsunderlag för mer djupgående

genomförbarhetsstudier. Begreppet linbana avser i denna förstudie endast transportsystem som hänger i luften och omfattar endast transport av människor och tar inte upp transport av gods.

Sammanfattning av förstudien

Kollektivtrafiken i Göteborg behöver utvecklas för att kunna hantera ökat resande på ett långsiktigt hållbart sätt. Trafikkontoret har därför låtit

genomföra en förstudie om linbanor som alternativ kollektivtrafik. Staden har också som mål att arbeta för att binda samman stadsdelar, framförallt över älven.

Förstudien visar att linbanor skulle kunna fungera väl som kompletterande kollektivtrafik. Linbanor med möjlighet till hög turtäthet skulle kunna erbjuda resenärer ett komfortabelt resande med liten energiförbrukning och relativt små driftskostnader.

Förstudien ger exempel på fördelar:

• Kan överbrygga naturliga barriärer som t ex vatten, berg och raviner. • Använder liten markyta.

(11)

• Möjliggör hög och konstant turtäthet utan ökad kostnad. • Låg bullernivå i jämförelse med andra kollektivtrafiksystem. och exempel på nackdelar:

• Storskaligt inslag i stadsmiljön.

• Omöjligt att svänga utan mellanstation (kostsamt).

• Kan upplevas som otryggt om gondolerna är obemannade.

Lagstiftningen kring linbanor är idag inte anpassad till ett kollektivtrafiksystem och detta bör utredas vidare i ett tidigt skede om det blir aktuellet att gå vidare med linbana i Göteborg.

Kommentarer

Göteborg växer och för att kunna möta fler invånare, besökare och verksamheter i en tätare stad på ett hållbart sätt behöver det lokala kollektivtrafiksystemet utvecklas. I ett regionalt perspektiv är god

framkomlighet i regionens kärna viktigt. Förstudien visar att linbanor fungerar effektivt i stadsmiljöer och kan således vara ett bra komplement till övrig kollektivtrafik. En fördel med linbana är att den går kontinuerligt, men kapacitetsmässigt tar den förhållandevis en mindre mängd resenärer i varje gondol jämfört med övrig kollektivtrafik. Detta kan dock innebära problem när många resenärer kommer stötvis, t ex vid byte i en större knutpunkt.

Förstudien tar också upp och diskuterar måluppfyllelse för ett antal tänkbara sträckningar, både inom staden och över kommungräns till grannkommuner. GR tar i nuläget inte ställning till tänkbara sträckningar men anser det

intressent att dessa studeras vidare, speciellt för att överbrygga barriäreffekter t ex vatten eller höjd.

GR är därför positiv till att Göteborgs Stad studerar linbanor som kan möjliggöra en utökning och förstärkning av befintligt kollektivtrafiksystem. Det är av vikt att en framtida linbana blir en naturligt integrerad del i den lokala kollektivtrafiken.

(12)

Förslag till yttrande över ”Program Frihamnen och

del av Ringön inom stadsdelarna Lundbyvassen

och Tingstavassen i Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, daterad 2014-06-04, beretts tillfälle att yttra sig över ” Program Frihamnen och del av Ringön inom stadsdelarna Lundbyvassen och Tingstavassen i Göteborg”

Förslag till yttrande, daterat 2014-09-17, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-09-17, samt att omedelbart justera paragrafen.

(13)

1

Dnr: 14-122.10 Tjänsteutlåtande 2014-09-17 PA, CK

Förslag till yttrande över ”Program Frihamnen och

del av Ringön inom stadsdelarna Lundbyvassen

och Tingstavassen i Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, daterad 2014-06-04, beretts tillfälle att yttra sig över ” Program Frihamnen och del av Ringön inom stadsdelarna Lundbyvassen och Tingstavassen i Göteborg”

Utifrån Vision Älvstaden har ett förslag till program tagits fram med syftet att ange förutsättningar och riktlinjer för att Frihamnen och delar av Ringön ska kunna bli en del av den täta och stadsmässigt blandade innerstaden, med ett innehåll av arbetsplatser, service, blandat boende, parker och god

kollektivtrafik. Programarbetet syftar till att skapa förutsättningar för att låta stadskärnan växa över älven och för att knyta samman stadens norra och södra delar. Arbetet ska stödja och driva på en utveckling mot en social-, ekologisk- och ekonomiskt hållbar stadsutveckling i Frihamnen.

Programarbetet syftar även till att tillgängliggöra vattnet och kajerna och till att tydliggöra och låta de historiska lämningarna vara karaktärsbildande.

Programmet ska utgöra underlag för kommande detaljplaner, avgränsa och redovisa en första utbyggnadsetapp av bebyggelsen, placering och inriktning för en stadspark samt redovisa hur Frihamnen kan utformas till Göteborgs 400-års-jubileum 2021.

Sammanfattning av programmet

Frihamnen är ett centralt beläget område i Göteborg där planerinen av en ny stadsdel pågår. Planen är att det jubileumsåret 2021 ska finnas minst 1 000 bostäder i Frihamnen, och att 1 000 personer ska jobba i området. 2014 kan motsvarande siffror vara ca 9 000 bostäder och 15 000 arbetsplatser. Förslaget visar hur Frihamnen knyter samman staden över älven. Ett stadsmässigt stråk längs Hjalmar Brantingsgatan föreslås med hög och tät bebyggelse och en koncentration av handel och kontor, men även av bostäder.

(14)

2

En ny kollektivtrafikknutpunkt längs stråket utformas som en tydlig entré till stadsdelen. Hjalmar Brantingsgatan korsas av Lindholmsallén västerut. De genomgående stråken är viktiga för att koppla ihop Frihamnen med

kringliggande staddelar.

För att skapa en attraktiv stadsmiljö utformas gatorna som gemensamma stadsrum. Offentligheten förstärks genom en variation i gaturummet, aktiva bottenvåningar, korta kvartersmått och en visuell tydlighet.

Uppdraget är också att redovisa placering och inriktning för en stadspark. Utöver stadsparken föreslås ett antal bostadsnära parker. Allmänhetens tillgänglighet till kajer och vatten säkerställs och dagvattenhanteringen

integreras i stadsrummen. Kvillebäcken leds genom Frihamnen i ett grönt stråk till Göta älv. Programmet är tydlig med att den nya stadsdelen ska knyta an till hamnens historia.

Programmet ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med flera detaljplaner i Frihamnen och arbetet med en första detaljplan planeras att starta hösten 2014. Parallellt med detta arbete kommer projektet fortsätta att utveckla frågor som rör hela Frihamnen.

(15)

3 Kommentarer

Göteborgs Stad presenterar ett genomarbetat programförslag som belyser många olika aspekter i arbetet att utveckla en central del av staden.

I Vision Älvstaden finns tre övergripande strategier som har varit ledande i utformningen av programförslaget för Frihamnen; att hela staden, att möta vattnet samt att stärka kärnan.

Att hela staden

Att hela staden kan tolkas på flera sätt. Dels finns en ambition att skapa en plats för alla – både boende och besökare – genom att bygga en tät stadsdel med en bred variation av boendeformer och verksamheter, dels innebär det att knyta samman Göteborgs innerstad över älven. Detta ställer inte bara krav på god tillgänglighet med bra förbindelser till och från området, utan även ett naturligt flöde inom området. Götaälvbron är idag en pulsåder för

arbetspendling till en stor del av regionen. Hur kan man stärka dagens broförbindelse med ytterligare förbindelser över/under/på älven?

Intentionen är att området ska bli en attraktiv del av innerstaden med bl a en jubileumspark. Vilka krav ställer detta? Som jämförelse kan nämnas Västra hamnen i Malmö som idag är ett besöksmål som attraherar besökare från ett större omland, t o m internationellt. Vid planeringen förutsågs inte de konsekvenser ett populärt besöksmål kan medföra.

Jubileumsparken bör inte ses som en solitär utan kopplingar till andra grönytor och parker, både inom och utanför programområdet. Sådana kopplingar är betydelsefulla både i ett socialt och i ett ekologiskt perspektiv då staden byggs tätare.

Att möta vattnet

Närheten till vattnet är en tillgång för både boende och besökare, men också en utmaning, vilket programförslaget tar höjd för. Som konstateras i programmet är förutsättningarna för att exploatera området förenat med många och stora utmaningar. Området är låglänt, marken har dålig bärighet och kajerna är i dåligt skick. I planeringen av jubileumspark, strandpromenad m m så beaktas t ex skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer.

Att stärka kärnan

Utvecklingen av kärnan är av central betydelse för hela Göteborgsregionen och det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och

(16)

4

Ambitionen i programmet är att skapa ett besöksintensivt område med en jubileumspark som attraherar besökare från hela regionen. Fokus är nu på den egna stadens invånare och vi saknar därför en tydlig bild av hur man tänker möta det regionala behovet av tillgänglighet till området och parken.

Frihamnen har en tydlig koppling till utvecklingen i centralområdet och det är viktigt att dessa planeringsinsatser koordineras.

Övrigt

Hur man löser och ger plats för avfallshantering i en ny stadsdel är en angelägen fråga att ha med i ett tidigt skede i planeringen. Se vidare i GR:s avfallsplan A2020.

GR vill understryka vikten av att olika detaljplaner, både inom och utanför programområdet, kopplar till varandra och blir en sammanhållen planering. Det är också viktigt att detaljplanerna återspeglar de goda tankar som visionsarbetet för Älvstaden resulterade i.

(17)

Dnr: 14-127.10

Styrgruppsärende 2014-10-02 Till

Förslag till yttrande över

”Stadsutvecklings-program för centralenområdet”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2014-06-10 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2014-08-15, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling.

(18)

1

Dnr: 14-127.10 Tjänsteutlåtande 2014-08-15 Per Kristersson

Förslag till yttrande över ”Stadsutvecklingsprogram

för centralenområdet”

Centralenområdet är ett av Göteborgs viktigaste stadsutvecklingsområden. Området är en del av Älvstaden och ska utvecklas i enlighet med Vision Älvstaden som Göteborgs kommunfullmäktige antog hösten 2012. Visionen bygger; på tre begrepp, att Älvstaden helar staden, möter vattnet och stärker kärnan.

Stadsutvecklingsprogrammet visar en planstruktur och en samlad idé om utformning av ny bebyggelse och offentliga rum i Centralenområdet.

Programmet utgår från den gemensamma målbilden för Älvstadens utveckling och beslutade och planerade infrastrukturprojekt. Programmet ska vara

vägledande för detaljplaner och projekt i Centralenområdet men eftersom området kommer utvecklas över lång tid kommer programmet behövas revideras allt eftersom.

Kansliets kommentarer

I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 utpekas regionens kärna som den del av regionen där ett stort antal nya bostäder och arbetsplatser bör lokaliseras. Syftet är att genom en tät

exploatering förstärka Göteborg och dess kärna som utvecklingsmotor i hela västra Sverige. Det är här infrastruktur och kollektivtrafik strålar samman och därmed är det det område som har störst nåbarhet i regionen.

Centralenområdet är en del av kärnan och dess utveckling och utformningen som port till staden är därmed mycket viktig. Stadsutvecklingsprogrammet lyfter förtjänstfullt fram betydelsen av centralenområdet som en del av regionens kärna genom att peka på ett antal planeringsprinciper för området. GR konstaterar att dessa principer utvecklar idéerna som förts fram i ovan nämnda strategidokument.

(19)

2

Den utmaning som GR ser är hur programmet kan genomföras samtidigt som infrastrukturinvesteringar i Västsvenska Paketet (med Västlänken,

Bangårdsviadukten, Hisingsbron och Marieholmstunneln i det aktuella

område) byggs tillsammans med övriga projekt som till exempel nedsänkning av E45. Stadsutvecklingsprogrammet tydliggör dock den grundstruktur som kommer utvecklas vilket är en ovärderlig kunskap för alla projekt som samsas i området.

För att området skall få den kvalité som eftersträvas måste genomförandet även under byggskedet präglas av bland annat Älvstadens visioner om att staden skall helas, låta fotgängare och cyklister möta vattnet och kärnan stärkas.

(20)

Förslag till ”Yttrande över åtgärdsvalstudie Västra

stambanan genom Västra Götaland”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2014-04-30 beretts tillfälle att yttra sig över ”Åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom Västra Götaland”. Åtgärdsvalstudien finns att läsa på Trafikverkets

hemsida

http://www.trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Vastra-gotaland/Atgardsvalsstudier-i-Vastra-Gotalands-lan/Vastra-stambanan/ Förslag till yttrande, daterat 2014-09-23, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-09-23,

att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslag, samt

att omedelbart justera paragrafen.

(21)

Dnr: 04-213.22 Tjänsteutlåtande 2014-09-23 Cecilia Kvist

Förslag till ”Yttrande över åtgärdsvalstudie Västra

stambanan genom Västra Götaland”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2014-04-30 beretts tillfälle att yttra sig över ”Åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom Västra Götaland”.

Åtgärdsvalstudien finns att läsa på Trafikverkets hemsida

www.trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Vastra-gotaland/Atgardsvalsstudier-i-Vastra-Gotalands-lan/Vastra-stambanan/ . Bakgrund och syfte

Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm är en av Sveriges hårdast belastade järnvägar. Banans kapacitet utnyttjas idag maximalt, främst på sträckan Göteborg-Alingsås.

Trafikverket har tagit fram en åtgärdsvalstudie med syftet att föreslå åtgärder enligt fyrstegsprincipen på medellång och lång sikt för att möta den förväntade efterfrågan på person- respektive godstransporter. På kort och medellång sikt (2014-2025) önskar Trafikverket veta hur de olika typerna av tågtrafik bör prioriteras och samordnas på sträckan Göteborg- Skövde. Och för åtgärder på lång sikt (2025-2040) är den viktigaste frågeställningen om sträckan Göteborg-Alingsås skall fortsätta utredas för nya spår.

Sammanfattning av åtgärdsvalstudien

Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm är en av Sveriges viktigaste men också hårdast belastade järnvägar. Banan är viktig för regionala och nationella persontransportet samt nationella och internationella

godstransporter. År 1980 trafikerades t ex sträckan Alingsås-Göteborg av 62 persontåg och 30-40 godståg per dygn. År 2012 hade trafiken ökat till 171 persontåg och 50 godståg per dygn på samma sträcka.

Geografiskt omfattar åtgärdsvalstudien sträckan Olskroken-Laxå. Funktionellt omfattar åtgärdsvalstudien influensområdet Göteborg-Hallsberg för godstrafik och Göteborg-Stockholm för persontrafik.

(22)

I nationell infrastrukturplan för 2014-2025 har avsatts 1,67 mdkr för att genomföra en serie punktinsatser på sträckan Göteborg-Skövde. Dessutom planeras underhållsinsatser så som spårbyte på sträckan Göteborg-Herrljunga och kontaktledningsbyte på sträckan Alingsås-Laxå.

Åtgärdsvalstudien redovisar ett antal åtgärdskombinationer enligt fyrstegsprincipen för att komma tillrätta med kapacitetsproblemen. De föreslagna åtgärderna innebär främst att trafikeringen ändras på sträckan Skövde-Göteborg. Genom att vissa pendeltåg gör färre uppehåll utjämnas tågens hastigheter och det totala trafikutbudet kan då öka från 8 till 10-12 tåg per timme i högtrafik.

• Åtgärdskombination A – hög turtäthet (12 tåg/timme) • Åtgärdskombination B – kort restid (10 tåg/timme)

• Åtgärdskombination C – persontrafik (10 tåg/timme, inga godståg i högtrafik)

• Åtgärdskombination D – alla hållplatser (10 tåg/timme)

Dessa åtgärder som planeras fram till 2025 räcker dock inte för att lösa det långsiktiga kapacitetsproblemet enligt Trafikverket. Det behövs en inriktning för fortsatta åtgärder efter 2025. Och för att nå tillräcklig kapacitet på lång sikt

(23)

behövs större ombyggander eller kompletteringar av spårsystemet mellan Göteborg och Alingsås.

Kommentarer

GR tycker det är bra att Trafikverket tar ett helhetsgrepp och gör en åtgärdsvalstudie för Västra stambanan med förslag på kapacitetshöjande åtgärder. Ökad rörlighet ställer stora krav på att säkerställa ett klimatsmart och funktionellt transportsystem. För Västsverige är Västra stambanan en av de viktigaste järnvägarna för storstadspendling och regionförstoring. Banan är också av stor vikt för godstransporter till och från Göteborgs hamn. Enligt GR:s mål- och strategidokument Hållbar tillväxt krävs, för att hamnen skall fortsätta utvecklas, en robust kapacitet i järnvägssystemet och god

tillgänglighet i det övergripande transportsystemet.

Inom GR pågår projektet Det urbana stationssamhället – vägen mot ett resurssnålt resande som syftar till att öka kunskapen om det komplexa i stationsnära planering och skapa förutsättningar för utveckling av stationssamhällen. Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städernas och regionernas utveckling. En utveckling av dessa samhällen kan möjliggöra en transportsnål samhällsplanering, hållbar ekonomisk utveckling och en attraktiv region. Att förtäta i stationsnära lägen är en gemensam utmaning för många aktörer och intressenter.

Åtgärder på kort och medellång sikt

De åtgärder som föreslås i åtgärdsvalstudien på kort och medellång sikt (2014-2025) är bra men det räcker inte för att öka kapaciteten och minska sårbarheten i transportsystemet. GR har tidigare framfört att bristande kapacitet på banan innebär redan nu en mycket hög sårbarhet och risk i transportsystemet som hämmar tillväxten och försenar utvecklingen mot ett hållbart resande.

På kort och medellång sikt förordar GR alternativ A av åtgärdskombinationer med hög turtäthet om 12 tåg/timme, trots att det enligt åtgärdsvalstudien medför ökad störningskänslighet och försämrad punktlighet. Enligt Trafikverket går det dock att göra en kompromiss mellan

åtgärdskombinationerna vilket innebär att olika prioriteringar görs mellan transportfunktionerna under dygnets olika timmar. Det hade blivit tydligare om Trafikverket hade redovisat det som en möjlig åtgärdskombination.

GR anser inte att åtgärdsvalstudien i detta skede skall ge förslag på skip-stop eller sammanslagning av stationer. Det är kommunerna som genom sin samhällsplanering ger förutsättningarna för vilka stationer som är lämpliga att utveckla inom de givna trafikeringsramarna och kan i en fortsatt dialog med Trafikverket finna lämpliga lösningar. I GR-projektet Det urbana

(24)

stationssamhället skapas t ex kunskap kring hur dessa samhällen kan utvecklas.

För att kunna utveckla pendeltågstrafiken mellan Alingsås och Göteborg och möjliggöra en flexibilitet i framtida planering som bidrar till att optimera kapacitetsutnyttjandet på sträckan är det angeläget att vändspår anläggs i Floda. De föreslagna förbigångsspåren för gods bl a på sträckan Alingsås – Laxå bör planeras så att de kan förlängas från 750 m till 30-35 km för att möjliggöra en framtida förbigång i fart.

Åtgärder på lång sikt

På lång sikt är det angeläget att ta ett helhetsgrepp och göra en fördjupad utredning kring utbyggnad av Västra stambanan på sträckan Göteborg – Alingsås. Sträckan är viktig ur storstadspendlingens synvinkel och en fördjupad utredning av fler spår möjliggör kommunernas planering för den framtida utvecklingen utmed banan.

GR ser i första hand en utredning och utbyggnad på hela sträckan Alingsås. De av Trafikverket redan föreslagna etappindelningarna Göteborg-Floda respektive Göteborg-Floda-Alingsås vill GR-kommunerna föra en djupare dialog kring. GR är medveten om att det på vissa sträckor är svårt att få plats med fler spår utmed befintlig bana och en utbyggnad i ny sträckning är därför ett

alternativ. För GR-kommunerna utmed stråket är det därför av vikt att eventuell etappindelning sker i dialog med Trafikverket då det enligt Trafikverket endast finns ett fåtal möjliga lägen för anslutningar (kopplingspunkter) mellan nya och befintliga spår.

Det är också av vikt att få veta hur kopplingen till befintliga och kommande banor sker i Olskroken då denna åtgärdsvalstudie geografiskt omfattar Olskroken – Laxå. Hur påverkas t ex möjligheten att flytta Sävenäs station väster ut? I ett regionalt perspektiv skulle en flytt av Sävenäs station väster ut innebära en tydligare koppling till den omvandling som sker i Gamlestaden med utvecklingen av en knutpunkt där regionala kollektivtrafikresenärer når det lokala kollektivtrafiknätet för målpunkter i östra delarna av Göteborg. En annan fråga är hur en eventuell flytt av kombiterminalen i Gullbergsvass till Sävenäs påverkar en möjlig utbyggand till fler spår för Västra stambanan? I en fördjupad utredning om möjliga nya spår önskar kommunerna att man kommer fram till tydliga stråk istället för spår i en tänkt (bred) korridor för att underlätta för kommunerna i deras planering och utveckling av

stationssamhällena utmed sträckan. Vidare önskar kommunerna i en fördjupad utredning få en tydlig kostnadskalkyl över eventuell spårutbyggnad.

(25)

I en sådan utredning är det också av vikt att Göteborgs hamns behov av spårtillgång för sina godstransporter tillgodoses. Hamnen i Göteborg är av nationell och internationell betydelse och har en central roll för regionens näringslivsutveckling och sysselsättning.

(26)

Dnr: 11–28.24 Styrgruppsärende 2014-10-02

Till

Information om ansökan om nytt miljötillstånd för

Göteborg Landvetter Airport

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Mark- och miljödomstolen beretts tillfälle att yttra sig över ansökan om nytt

miljötillstånd för verksamheten vid Göteborg Landvetter Airport.

Swedavia ansöker om nytt tillstånd enligt miljöbalken utifrån prognoser om framtida resande. Dagens tillstånd om 80 000 flygrörelser bedöms inte täcka behovet av flygrörelser i framtiden och Swedavia ansöker om 120 000 flygrörelser på befintlig start- och landningsbana.

GRs förbundsstyrelse har tidigare yttrat sig över samrådsunderlaget till ansökan om nytt miljötillstånd. Med anledning av den korta remisstiden har ansökan inte tagits upp för politisk behandling. Ett tjänstemannayttrande har skickats vilket bifogas som handling.

(27)

(28)

Förslag till förändrad organisation för det

delregionala kollektivtrafikrådet i

Göteborgsregionen

Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen kollektivtrafikmyndighet för Västra Götalandsregionen, och beslutar och planerar kollektivtrafik-försörjning av regionen. För att skapa en plattform för samverkan för kollektivtrafikutvecklingen mellan Västra Götalandsregionen och

kommunerna skapades dels ett regionalt forum och dels fyra delregionala forum. Samtidigt skapades samverkansforum för stadstrafikområden. I Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt inom delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen har frågan väckts om funktionen för delregionalt kollektivtrafikråd kan göras inom ramen för GRs

organisation och politiska ledning. Från det delregionala rådet för Göteborgsregionen fick GRs förbundsstyrelsepresidium uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor.

Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen, daterat 2014-08-28, har upprättats och behandlas vid förbundsstyrelsens sammanträde 2014-09-26.

Förbundsstyrelsen föreslås då besluta enligt följande:

att förbundsstyrelsen utgör det delregionala kollektivtrafikråd inom Göteborgsregionens

att förbundsstyrelsen utser representanter till VGRs regionala kollektivtrafikråd.

att förbundsstyrelsen delegerar till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad att vara det delregionala kollektivtrafikrådet i

(29)

Göteborgsregionen och samtidigt utformar en uppdragsbeskrivning med tillhörande finansiering

att strategiska kollektivtrafikfrågeställningar även lyfts till förbundsstyrelsen

att till Västra Götalandsregionen, Region Halland och övriga

kommunalförbund samt medlemskommunerna remittera förslaget att från och med 1 januari 2015 utgör förbundsstyrelsen det delregionala kollektivtrafikråd i Göteborgsregionen

(30)

Förslag till förändrad organisation för det

delregionala kollektivtrafikrådet i

Göteborgsregionen

Befintliga besluts- och samverkansforum för kollektivtrafik i Västra Götaland

Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen kollektivtrafikmyndighet för Västra Götalandsregionen, och beslutar och planerar kollektivtrafik-försörjning av regionen. För att skapa en plattform för samverkan för kollektivtrafikutvecklingen mellan Västra Götalandsregionen och

kommunerna skapades dels ett regionalt forum och dels fyra delregionala forum. Dessutom skapades samverkansforum för stadstrafikområden. Samverkansformerna och olika ansvar beskrivs i dokumentet

”Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011-02-04”. (www.vgregionen.se)

Regionstyrelsen inom Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att strategiska kollektivtrafikfrågor efter 2015 även skall behandlas inom Beredningen för hållbar utveckling (BHU) inför beslut i regionsstyrelsen. GRs förbundsstyrelse utser Göteborgsregionens fyra representanter i BHU. I Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt inom delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen har frågan väckts om funktionen för delregionalt kollektivtrafikråd kan göras inom ramen för GRs

organisation och politiska ledning. Från det delregionala rådet i

Göteborgsregionen fick GR förbundsstyrelsepresidium uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor och

(31)

Kollektivtrafiknämnden - VGR

Kollektivtrafiknämnden inom VRG har som uppgift att bedriva

övergripande strategiskt arbete för kollektivtrafikens utveckling i länet i samverkan med kommunerna i Västra Götaland. Denna samverkan sker i regionala kollektivtrafikrådet och i de delregionala kollektivtrafikråden. Nämnden ska också verka för forskning och utveckling inom

kollektivtrafikområdet. Beslut sker beroende på fråga i Kollektivtrafiknämnden/Regionstyrelsen/Regionfullmäktige. Regionala kollektivtrafikrådet/Regionalt forum - VGR

Det regionala kollektivtrafikrådet är ett forum för samråd och dialog kring strategiska frågor för kollektivtrafiken i Västra Götaland och hanterar

strategiska frågor för hela Västra Götalandsregionen. Det Regionala forumet är sammansatt av representanter från de delregionala forumen samt regionens kollektivtrafiknämnd. Ansvaret för att fatta beslut om strategisk inriktning liksom att omsätta inriktningen i trafikåtgärder och trafikplikt ligger på VGR i rollen som kollektivtrafikansvarig myndighet.

Kollektivtrafiknämnden VGR är sammankallande till möten i det regionala forumet. Forumet möts ca 2 gånger per år.

(32)

Delregionalt kollektivtrafikråd/Delregionalt forum – Göteborgsregionen Kommunerna ansvarar för att delregionala kollektivtrafikråd bildas inom regionen och varje ingående kommun utser deltagare till råden. I

delregionala rådet för Göteborgsregionen ingår förutom GRs

medlemskommuner också representanter för Orust och Vårgårda. Orust och Vårgårda ingår även i delregionalt råd för Fyrbodal respektive Sjuhärads delregioner.

De delregionala kollektivtrafikråden ska säkerställa dialog- och

samrådsmöjligheter mellan kommuner inom respektive delregion samt mellan delregion och VGR. Råden är ett forum för politiska företrädare i VGR och kommunerna på delregional nivå om kollektivtrafikens

utveckling, infrastrukturfrågor och andra för kollektivtrafiken relevanta regionala utvecklingsfrågor. De delregionala råden arbetar fram

delregionala målbilder för transportförsörjningsprogrammet och förankrar frågor i den egna kommunen inför beslut inom VGR. Till de delregionala kollektivtrafikrådens möten är kollektivttrafiknämndens ordförande adjungerad.

De delregionala kollektivtrafikråden utser inom sig representanter till det regionala kollektivtrafikrådet. Det delregionala kollektivtrafikrådet möts 3-4 gånger per år.

Stadstrafikforum Göteborg

Politiska företrädare för kollektivtrafiknämnden i VGR, Göteborgs stad, Partille kommun och Mölndals stad möts ca 2 gånger per år, för ömsesidig dialog och informationsutbyte kring frågor som bedöms relevanta för stadstrafikens utveckling, som en del av stadens utveckling och som en del i kollektivtrafiksystemet som helhet.

VGR är sammankallande i Stadstrafikforum. Politiska representanter för kommunerna utses av de deltagande kommunerna.

Förändrad organisering av delregionalt kollektivtrafikråd inom Göteborgsregionen

Att koppla utveckling och utbyggnad av kollektivtrafik till infrastruktur- och bebyggelseutveckling är en framgångsfaktor för skapandet av en hållbar regional struktur. Mot bakgrund av detta kommer beredningen för hållbar utveckling (BHU) även att behandla kollektivtrafikfrågor. En förankring av dessa frågor inom GR är då viktig.

GR har under många år arbetat med kollektivtrafikfrågor och hade ansvaret för framtagande av K2020 och det kollektivtrafikprogram för

(33)

Göteborgsregionen som beslutades av Förbundsstyrelsen 2009.

Förbundsstyrelsen är fortsatt projektägare för K2020. K2020 fungerar som den delregionala målbilden för Göteborgsregionen i det gällande

trafikförsörjningsprogrammet för VGR.

I mål- och strategidokumenten Hållbar tillväxt, K2020 och Strukturbild för Göteborgsregionen betonas vikten av en koppling mellan bebyggelsens utveckling och kollektivtrafiken. Idag bereds frågor kring regional struktur och därtill koppling till kommunernas samhällsplanering i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. I denna grupp bereds också frågor kopplade till GRs uppdrag för infrastrukturplanering.

GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att bland annat arbeta med infrastruktur och bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Till grund för arbetet inom GR finns en

förbundsordning upprättad. Samordningen mellan dessa frågor sker i

styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen är även beredande för regionala- och nationella infrastrukturinvesteringarna där VGR är beslutande och en förhandlingspart med staten i åtgärdsplaneringen. Genom att tillföra kollektivtrafikfrågor till styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad möjliggörs än bättre de synergier som skapandet av en hållbar regional struktur kräver.

När det gäller kollektivtrafikfrågor ligger beslutsmandatet inom VGR som kollektivmyndighet och syftet med beredning av frågorna inom GR är att möjliggöra förankring med medlemskommunerna och samordning mellan olika politikområden.

För att skapa en koppling till politiker och tjänstemän på VGR bjuds politiska representanter från regionens kollektivtrafiknämnd och Västtrafik in till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad då det anses lämpligt. Den tjänstemannagrupp som idag bereder ärenden för det delregionala kollektivtrafikrådet ges en tydligare koppling till och samordnas med GRs övriga tjänstemannanätverk för infrastrukturs- och bostadsfrågor.

(34)

Förslag till yttrande över ”Bostadsförsörjning i

Göteborg – nuläge och framtida inriktning”

I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet.

Förslag till yttrande, daterat 2014-08-29, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-29, samt att omedelbart justera paragrafen.

(35)

1

Förslag till yttrande över ”Bostadsförsörjning i

Göteborg – nuläge och framtida inriktning”

I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att ”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i

kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt

tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.” Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av

kommunfullmäktige under varje mandatperiod.

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och

3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska

utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

(36)

2 Kansliets kommentarer

GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt

bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.

Göteborgs kommun konstaterar att bostadsförsörjning är ett komplext fält som skall hantera en rad olika behov. Nyproduktionen av bostäder skall både bidra till stadsutvecklingen och till fler boendemöjligheter. På kort sikt ger ökad nyproduktion möjlighet till boende för fler genom bättre matchning på

bostadsmarknaden genom omflyttning. GR delar denna analys och ser gärna en mer genomgripande analys hur göteborgsregionens boendemarknad påverkas av nyproduktion på både kort och lång sikt.

Göteborgs kommun ser även ett antal utmaningar för att uppnå en ökad utbyggnadstakt. Det konstateras att ökade resurser bidrar till detta. Dessutom bidrar det till ökat bostadsbyggande om bostadsinnehåll i varje plan ökar och om arbetet med plan- och exploateringsverksamheten fokuserar på planer med hög genomförbarhet.

Bostadsproduktionens betydelse för stadsutvecklingen är även det en utmaning eftersom förtätning och prioritering av byggnation i strategiska lägen som stärker resandet med kollektivtrafik, gång och cykel ibland leder till synpunkter från de redan bosatta. GR anser att utmaningen ligger i hur

förståelsen av behoven för stadsförnyelse initieras med alla inblandade parter. I en mer komplex förändringsprocess behöver samrådsförfarandet utvecklas framförallt i tidiga skeenden. GR delar synen att strategiska platsers potential för förtätning måste nyttjas fullt ut så att det erbjuds ett enklare vardagsliv för fler i en grön, tät och attraktiv stad.

I Göteborgs bostadsförsörjningsprogram lyfts en gedigen analys kring förutsättningarna för olika gruppers behov av bostäder fram. Stadens strategiska dokument flätar samman stadens syn på bostadsbyggandet i bostadsförsörjningsprogrammet, vilket är bra. En bra grund finns för fortsatta gemensamma analyser kring boendefrågan i Göteborgsregionen.

GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.

(37)

3

I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.

Förändring 1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%

GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.

GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna

kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.

I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed

(38)

4

bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.

GR har genomfört en studie över hur kommunala kostnader påverkas av olika lokaliseringar av bostäder och verksamheter.

(39)

Förslag till yttrande över

”Bostadsförsörjnings-program 2015-2019, Härryda kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

(40)

1

Förslag till yttrande över

”Bostadsförsörjnings-program 2015-2019, Härryda kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet. Bakgrund och syfte

(41)

2

Kommunen konstaterar det starka sambandet som finns mellan utbud och efterfrågan av bostäder för kommunens befolkningsutveckling. Byggs inga bostäder är det svårt med befolkningsökning genom inflyttning utan man är hänvisad till en utbudsökning genom omflyttning.

Härryda kommun har sedan länge en väl strukturerad och systematiserad syn på hur en balanserad efterfråga och utbud av nya bostäder kan åstadkommas. Målet är att åstadkomma en 1,5% årlig tillväxt befolkningsmässigt där samtidigt kommunal service kan utvecklas i motsvarande grad.

Bostadsförsörjningsprogrammet konstaterar att bland de personer som flyttar ut från kommunen är det ungdomar som är överrepresenterade. Även här finns ett tydligt samband mellan efterfråga och utbud. Göteborg har ett mycket större utbud av smålägenheter än det finns i kommunen och det är också dit

ungdomarna flyttar. Programmet redovisar inte tydligt var och vad för bostäder som planeras, för att skapa en mer komplett bostadsmarknad lokalt.

GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.

I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.

(42)

3 Förändring 1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%

GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.

GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna

kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.

I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.

GR har genomfört en studie över hur kommunala kostnader påverkas av olika lokaliseringar av bostäder och verksamheter.

(43)

Förslag till yttrande över ”Strategiskt

bostads-försörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets

kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

(44)

1

Förslag till yttrande över ”Strategiskt

bostads-försörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets

kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet. Bakgrund och syfte

(45)

2

Lilla Edets kommun konstaterar, i bostadsförsörjningsprogrammet, att målet för bostadsbyggandet att bygga längs E45 följer GRs strukturbild. Kommunen vill öka byggnationen lokalt för att ge sitt stöd för regionens

befolkningstillväxt. Kommunen tar höjd för en stor efterfrågan på nya bostäder genom att ha en bra planberedskap.

Målet för kommunens bostadsförsörjning är att nybebyggelse sker i nära anslutning till Lödöse nya pendeltågstation och/eller i andra goda

kollektivtrafiklägen. Kommunen planerar för 1300 nya bostäder fram till 2030 varav 600 i Lödöse.

Vidare kan konstateras att Lilla Edet haft en minskande befolkning och ett lågt bostadsbyggande under en lång rad år. Senaste året undantaget som kan bero på ett trendbrott.

Nu har möjligheterna ökat för kommunen att bättre bli integrerad i Göteborgs lokala arbetsmarknad och Trollhättans arbetsmarknad tack vare den nyöppnade pendeltågstationen i Lödöse. Detta är mycket positivt.

Kommunen konstaterar att det är främst barnfamiljer som är inflyttare och som efterfrågar stora lägenheter och småhus. Detta är troligen korrekt. Dessutom växer barn upp och föräldrarna blir äldre och efterfrågan på bostäder blir mer komplex. Kommunen har idag en stor dominans av småhus. Kommunen uppmärksammar att behovet är mångfacetterat och föreslår ett stort antal lägenheter i flerbostadshus. Samtidigt föreslås en fortsatt bebyggelse om 25 villor på landsbygd per år. Vilket är en relativt stor andel (ca 25%) av det totala byggandet i kommunen. I ett regionalt perspektiv bedöms detta som mycket och olyckligt då vi vet att boende på landsbygd är i huvudsak bilberoende. Visserligen är Göteborgsregionen en av Europas mest utglesade

storstadsregioner men ett trendbrott i den rådande utvecklingen är desto mer önskvärd. Genom att bygga i kollektivtrafiklägen skapas en god potential för