kommun”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet.
Förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, samt att omedelbart justera paragrafen.
Göteborg 2014-08-28 Birgitta Hellgren
1
Dnr: 13-230.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-13 Per Kristersson
Förslag till yttrande över ”Strategiskt
bostads-försörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets
kommun”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet. Bakgrund och syfte
I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att ”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i
kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt
tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.” Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av
kommunfullmäktige under varje mandatperiod.
Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:
1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
2
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.
Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska
utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.
Kansliets kommentarer
GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt
bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.
Lilla Edets kommun konstaterar, i bostadsförsörjningsprogrammet, att målet för bostadsbyggandet att bygga längs E45 följer GRs strukturbild. Kommunen vill öka byggnationen lokalt för att ge sitt stöd för regionens
befolkningstillväxt. Kommunen tar höjd för en stor efterfrågan på nya bostäder genom att ha en bra planberedskap.
Målet för kommunens bostadsförsörjning är att nybebyggelse sker i nära anslutning till Lödöse nya pendeltågstation och/eller i andra goda
kollektivtrafiklägen. Kommunen planerar för 1300 nya bostäder fram till 2030 varav 600 i Lödöse.
Vidare kan konstateras att Lilla Edet haft en minskande befolkning och ett lågt bostadsbyggande under en lång rad år. Senaste året undantaget som kan bero på ett trendbrott.
Nu har möjligheterna ökat för kommunen att bättre bli integrerad i Göteborgs lokala arbetsmarknad och Trollhättans arbetsmarknad tack vare den nyöppnade pendeltågstationen i Lödöse. Detta är mycket positivt.
Kommunen konstaterar att det är främst barnfamiljer som är inflyttare och som efterfrågar stora lägenheter och småhus. Detta är troligen korrekt. Dessutom växer barn upp och föräldrarna blir äldre och efterfrågan på bostäder blir mer komplex. Kommunen har idag en stor dominans av småhus. Kommunen uppmärksammar att behovet är mångfacetterat och föreslår ett stort antal lägenheter i flerbostadshus. Samtidigt föreslås en fortsatt bebyggelse om 25 villor på landsbygd per år. Vilket är en relativt stor andel (ca 25%) av det totala byggandet i kommunen. I ett regionalt perspektiv bedöms detta som mycket och olyckligt då vi vet att boende på landsbygd är i huvudsak bilberoende. Visserligen är Göteborgsregionen en av Europas mest utglesade
storstadsregioner men ett trendbrott i den rådande utvecklingen är desto mer önskvärd. Genom att bygga i kollektivtrafiklägen skapas en god potential för
3
omflyttning i området och därmed frigörs boende på landsbygd för de som så önskar i redan befintliga bostäder.
I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.
GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.
I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.
Förändring 1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%
GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att
4
Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.
GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna
kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.
GR har genomfört en studie över hur kommunala kostnader påverkas av olika lokaliseringar av bostäder och verksamheter.
Dnr: 14-165.11 Styrgruppsärende 2014-10-02 Till
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad