Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerums kommun daterad 2006-01-31 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag till översiktsplan.
Bakgrund och syfte
Enligt PBL skall varje kommun i Sverige ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Den skall redovisa riksintressen och hur kommunen tillgodoser dem, allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas. Vidare skall grunddragen ifråga om användningen av mark- och vattenområden framgå liksom kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Det är det enda planeringsinstrument i kommunen som väger samman alla de olika sektorernas verksamhet.
I det pågående arbetet inför en aktualitetsförklaring av Lerums ÖP har gjorts en genomgång av den nu gällande planen som antogs av kommunfullmäktige 2001. Det har väckt frågan om hur ÖP skall utformas och till vem man i första hand riktar sig. Ambitionen har tidigare varit att ställa samman planerings-arbetet till en produkt medan fokus i det nu pågående ÖP planerings-arbetet istället har satts på processen och att hålla samtalet levande – ”det pågående
planeringssamtalet som aldrig avslutas utan istället successivt berikas av nya infallsvinklar eller fördjupade studier”.
Sammanfattning av planen Utgångspunkter
Lerum har i sin översiktsplan valt att försöka väga samman alla aspekter och presentera samlade strategier utifrån ett geografiskt perspektiv – dvs utifrån den plats där människor bor eller verkar på skall de kunna se en samlad bild av hur utvecklingen planeras. Ambitionen är att de sociala frågorna – jämlikhet, gemenskap, tillgänglighet, meningsfull tillvaro, inflytande, integration, utveckling, trygghet – ska genomsyra hela planeringsarbetet.
De regionala frågorna, det större perspektivet, lyfts fram i analysen av nuläget – var är vi, varifrån kommer vi, hur ser det ut runt omkring oss, hur blir det om tio, femtio eller hundra år?
Utgångspunkterna för strategiarbetet är de naturliga förutsättningarna som råder och de politiska beslut som fattats tidigare och som översiktligt ramas in av Vision 2010 – Lerum om fem år. Visionen är kommunens önskvärda framtidsbild som beslutades av kommunfullmäktige i februari 2003. Den delas av politiker över partigränserna och är resultatet av diskussioner mellan
kommuninvånare, representanter från organisationer, politiker och tjänstemän. Visionen, som är långsiktig och ska vägleda arbetet i kommunens
verksamheter, innebär i korthet bl a att Lerum har en harmonisk befolkningstillväxt och ett varierat boende i attraktiva miljöer,
kommunikationer som skapar närhet – dels mellan människor i kommunen men, också mellan Lerum och omvärlden – och att det finns goda
förutsättningar för nyetableringar och utveckling av företag.
Övergripande strategier
Översiktsplanen drar inte upp några exakta gränser för utbyggnadsområden eller platser för etableringar av verksamheter, utan pekar snarare ut riktningar och avgränsningar för den framtida utvecklingen. De två stråk med
utbyggnadsområden (både i nuvarande tätorter och för framtida expansion) som pekas ut är ett som sträcker sig längs Västra Stambanan mot Stenkullen, Floda och upp mot Norsesund; och ett som sträcker sig från kommungränsen i väster, längs riksväg 190 via Gråbo och upp mot Sjövik. Planen redovisar i detta stråk tankar om en lightrail-bana mellan Sjövik och Göteborg.
Kommunen i Göteborgsregionen
Lerums kommun idag kännetecknas av en utpräglad pendlarstruktur. Utmed Säveåns dalgång ligger ett pärlband av mindre och några större
lokalsamhällen. Riktningen mot väster – mot havet, hamnen och mot regionens motor Göteborg – är tydlig. Dagens bebyggelsemönster är mycket spritt med ett bebyggelsetryck även på de rena glesbyggdsområdena.
”Lerum växer i takt med det exploateringstryck regionen skapar. Regionens samlade resurser utgör dess attraktionskraft. Ingen del kan ställas utanför ansvar och möjligheter.” Planen uttrycker att behovet av bostäder i Lerum är en del av det regionala behovet. Regionens framgångar och tillväxt ställer således alla inför ett ansvar att skapa attraktiva bostäder så att människor vill leva sina liv här.
Kansliets kommentarer Helhetsperspektivet
Kommunen presenterar en översiktsplan som på ett föredömligt sätt lyfter fram och sätter människan i fokus. Istället för traditionell sektorsplanering utgår man från de olika livssituationer som människor befinner sig i under olika skeden av livet och vilka krav det ställer på samhället och planeringen. Detta ger större möjligheter att finna långsiktigt hållbara lösningar.
Det starka helhetsperspektivet och ambitionen att de sociala frågorna ska genomsyra hela planeringsarbetet ligger väl i linje med resultatet från de två rådslagsrundor som hittills genomförts i GR:s medlemskommuner. I den första rådslagsrundan uttrycktes tydligt att en god social struktur främjar deltagandet i samhällslivet, minskar risken för kriminalitet och bidrar till trygghet,
jämställdhet m m. Regionens sociala struktur och geografiska polarisering har setts som en av de viktigaste regionala frågorna i de inledande
rådslagsrundorna.
Översiktsplanen belyser också på ett bra sätt Lerums roll och ansvar i Göteborgsregionen och tydliggör sitt förhållningssätt till ett antal regionala frågeställningar.
Att bo eller arbeta i Lerum …
Göteborgsregionens utveckling har under lång tid präglats av befolknings-tillväxt, nästan en procent per år sedan 1990. De befolkningsprognoser som Västra Götalandsregionen tagit fram, liksom även andra aktuella bedömningar, talar för att inflyttningen till göteborgsregionen kommer att fortgå.
Prognoserna pekar mot ca 955 000 invånare i regionen om ett tiotal år.
För Lerums del innebär en genomsnittlig befolkningstillväxt på en procent per år att invånarantalet kommer att öka till drygt 40 000 personer fram till 2015. För att uppnå detta tillväxtmål fordras att flyttningsnettot ligger i snitt på +230 personer om året, vilket enligt en förenklad snittmodell för hela GR-området beräknas medföra ett behov av ca 175 lägenheter/år fram till 2015. I Lerums kommun, liksom i många andra kommuner, kommer den kraftigaste
befolkningstillväxten att finnas i åldrarna över 65 år. Kommunen är medveten om och tar i översiktsplanen tydligt hänsyn till denna förväntade förändring av åldersstrukturen och anger att bostadsbehovet därför sannolikt kommer att ligga på ca 300-350 lägenheter/år, vilket innebär ca 3 500 nya lägenheter fram till år 2015. Utifrån ett socialt perspektiv är det bra om möjligheterna att bo kvar i kommunen ökar när man t ex flyttar från ett villaboende till lägenhet, samtidigt som det frigörs bostäder i attraktiva lägen för t ex barnfamiljer. Den samlade bilden av medlemskommunernas ambitioner beträffande
år i regionen. Detta tillskott av bostäder innebär att en bostadsvolym motsvarande ett nytt Partille, Lerum och Alingsås skall tillskapas inom en tidshorisont på 10-15 år. Ett bostadsbyggande på denna nivå får betydande effekter på den regionala strukturen med åtföljande behov av investeringar i infrastruktur m m. Kommunen uttrycker i sin översiktsplan en tydlig vilja att ta ett ansvar för att stärka Lerum på ett sådant sätt att det är positivt för hela regionstrukturen. Lerums kommun ingår i den gemensamma
bostadsmarknaden och både påverkar och påverkas av den dynamik som det skapar.
De förslag till utvecklingsstrategier för de olika tätorterna som planen tar upp bejakar förtätning som bra för utvecklingen i helhet. Detta inkluderar också att öka tillgängligheten till kollektivtrafik. När det gäller Lerums tätort t ex är utvecklingsstrategin att bygga samhället ”inifrån och ut”. Ambitionen att stärka och utveckla tätorterna är positiv och överensstämmer med den regionala målsättningen att stärka de kvaliteter som gör att man vill bo och verka i Göteborgsregionen.
I de två stråk med utbyggnadsområden som skisseras i översiktsplanen pekas möjliga nya expansionsområden eller stråk för framtiden ut. Ett stråk sträcker sig från kommungränsen i väster längs riksväg 190 via Gråbo och upp mot Sjövik. Det andra stråket är längs Västra Stambanan mot Stenkullen, Floda och upp mot Norsesund vid gränsen mot Alingsås. Här berörs även Jeriko-området i Partille kommun.
GR är positiv till tanken att styra utvecklingen till kollektivtrafikstråk och understryker att detta måste följas upp med bostadsbyggande. En sådan utveckling stärker inte bara Göteborgsregionen utan är positiv för hela Västra Götalandsregionen. Tanken om en lightrail-bana mellan Sjövik och Göteborg ger intressanta förutsättningar att koppla ihop och utveckla ett
sammanhängande stråk med delar av Göteborg, men är detta realistiskt i det tidsperspektiv som anges (5-15 år framåt) eller finns det andra alternativa möjligheter? Den framtida utvecklingen i och kring väg 190 är en fråga som bör lyftas i direkt dialog med Göteborg.
Förslaget att i samverkan med Alingsås kommun utveckla Norsesund som ett område med attraktiva bostäder med nära anslutning till spårbunden
kollektivtrafik är intressant.
GR ser det som angeläget att fortsätta utveckla de verksamhetsområden som ligger i anslutning till järnvägen. På längre sikt kan även Jeriko vara intressant för exploatering, men då med öppenhet för dess innehåll. Synen på hur
regionen bör utvecklas har över tiden förändrats varför det krävs nya
överväganden även kring hur Jeriko, vars tillgänglighet idag bygger på bil, bör utvecklas.
Kommunikationer
I det regionala ansvaret att öka tillgängligheten är trafikeringen på Västra Stambanan ett problem för regionens utveckling som behöver en snar lösning. Banverkets järnvägsutredning avseende fyrspår, delen Floda-Aspen, föreslår en utbyggnad av stambanan i befintlig sträckning. I översiktsplanen finns inget reservat för en sådan utbyggnad inlagt. Däremot redovisar kommunen ett reservat för utbyggnad av Västra Stambanan i ett nordligare läge.
Förbundsstyrelsen har i sitt remissvar till Banverket (september 2005)
angående järnvägsutredning om fyrspår, delen Floda-Aspen, framhållit att man inte gör någon annan bedömning än Banverket beträffande ett sådant
alternativ. Vidare uttryckte förbundsstyrelsen i sitt beslut att: ”GR utgår ifrån att parterna vidtar åtgärder som innebär att Lerums kommun kan acceptera en utbyggnad av järnvägen. Det innebär att utbyggnad inte ska ske förrän man är överens med den berörda kommunen.” I beslutet framhölls även att det är angeläget att utbyggnad sker inom en snar framtid då det finns utrymme i Banverkets Framtidsplan 2004-2015.
Behovet av goda tvärförbindelser kommer att öka i framtiden. GR:s styrelse har tidigare tagit ställning för en utbyggnad av Landvettervägen i Partille kommun, vilken bör ges en hög standard. Syftet med den föreslagna upprustningen av den s k Härskogsvägen är främst att förbättra trafiksäkerheten på denna väg.
Grönstruktur
Planförslaget uppfyller i allt väsentligt den gemensamma grundsyn som finns inom GR på värdet av rekreation och att ge planeringen för friluftsliv och rekreation samma dignitet som planeringen av bostäder, arbetsplatser och trafikinfrastruktur. Göteborgsregionens kvaliteter kan värnas genom återhållsamhet vad avser exploatering av i stort sett orörda naturområden. Även strukturen med gröna kilar av natur mellan fingrar av tätbebyggelse har i många fall betydande värden och bör värnas och utvecklas.
Som översiktsplanen visar kan Lerums kommun erbjuda flera naturområden som ingår i ett större sammanhang och är en resurs som höjer kvalitén för hela regionen. Planen tar också hänsyn till och har i sin utvecklingsstrategi för bl a Lerums tätort ambitionen att behålla de gröna kilarna med natur. Det är mycket positivt att kommunen inte bara väger in utan också har för avsikt att ge
naturintressena en ökad tyngd i planeringen.
Vattenförsörjning
Sjön Mjörn utgör, i kombination med grusinfiltration i norra Gråbo, en stor reserv för vattenförsörjningen inte bara i Lerums kommun utan även för Alingsås och Göteborg. Förbundsstyrelsen har i sin Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen (maj 2003) rekommenderat Länsstyrelsen att föreslå bl a
Gråbodeltat och Mjörn som riksintresse, så snart lagstiftningen gör detta praktiskt möjligt.
I översiktsplanen konstateras att samverkan inom regionen är väsentlig, både när det gäller skydd av vattentäkter och tillgången på vattentäkter. Det är angeläget att möjligheten att nyttja Mjörn och Gråbodeltat för framtida
vattenförsörjning hålls öppen. Sjön Mjörn är en viktig potentiell vattentäkt för Göteborgsregionen och bör skyddas som vattentäkt oavsett om den används för konstgjord infiltration eller för ett ytvattenverk.
Dnr: 05-163.10 Styrelseärende 2006-05-16
Till
Förbundsstyrelsen