Bakgrund
Berörda kommuner, myndigheter och andra har beretts möjlighet att inkomma med yttrande över förslaget till den målbild som finns presenterad i rubricerad rapport. Lista på vem som svarat finns i bilaga.
År 2002 tog Vägverket Region Väst upp frågan om att etablera ett nätverk av samverkande parter för att utarbeta strategier inom transportsektorn. Arbetet går under namnet ”HUR 2050, Framtidens utmaning – tillsammans utveckla en hållbar region”.
”K2020 - framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet” – är ett delprojekt inom HUR 2050. Syftet med K2020 är att skapa en gemensam framtidsbild av kollektivtrafiken i Göteborgsområdet, dvs. den inre delen av
Göteborgsregionen (Göteborg, Partille, norra Mölndal och västra Härryda). Den målbildsom remitterats innebär en ökning av antalet resande med
kollektivtrafik från dagens 400 000 resor per dygn till 900 000 resor per dygn 2020.
Västlänken med utbyggd pendel- och regiontågstrafik är förutsättningar för den upprättade målbilden. Utbyggnaden av Västlänken är avgörande för både den regionala tillgängligheten och kollektivtrafikens kapacitet i
Göteborgsområdets centrala delar.
GR medverkar i nätverket och Förbundsstyrelsen beslöt 2005-12-15 att den upprättade målbilden bör bli föremål för en fördjupad granskning och en diskussion i en vidare krets parallellt med förbundsstyrelsens fortsatta arbete med att formulera mål och strategier för utvecklingen av bl.a.
Samlad bedömning av inkomna svar
Överlag är remissinstanserna mycket positiva till det initiativ som tagits genom K2020. Man ser det nya systemtänkandet inom kollektivtrafiken som en av flera förutsättningar för att klara de utmaningar som en uthållig tillväxt ställer på regionen.
Samtliga remissinstanser ställer sig bakom förslaget till målbild. Samtidigt lämnas kommenterar och egna förslag till hur målbilden kan förbättras och hur målbildens ökade resande kan uppnås. Sammantaget visar remissinstanserna att det finns ett starkt stöd för att den fortsatta utvecklingen av regionen ska ske med en effektiv och kapacitetsstark kollektivtrafik som grund. Flera
remissinstanser vill dock gå längre än den målbild som är framlagt i förslaget genom att höja ambitionen för kollektivtrafikens andel, vidga det geografiska området, förlänga tidshorisonten och låta fler planeringsområden involveras i det fortsatta arbetet. Remissinstanserna vill även höja ambitionen på det sätt arbetet organiseras genom att i det fortsatta arbetet involvera fler
organisationer samt att även diskutera finansieringsfrågan. Några få
remissinstanser har lyft fram behovet att även investera i vägsystemet för att öka framkomligheten för individuella transporter samt pekat på att
kollektivtrafikens krav på utrymme inte får öka på bilarnas bekostnad.
Samtidigt har flera remissinstanser pekat på att det är just detta som måste till för att kollektivtrafikens marknadsandelar skall öka.
Remissinstansernas synpunkter kan sammanfattas i följande punkter; • K2020 behöver höja ambitionen för kollektivtrafikens andel • K2020s regionala perspektiv behöver vidgas
• Ytterligare åtgärder är efterfrågade
• Vissa föreslagna åtgärder behöver prövas ytterligare • Kopplingen till övriga planeringsområden behöver stärkas • K2020 bör inkludera tydligare konsekvensbeskrivningar
• Effekterna av K2020s inverkan på den regionala strukturen behöver studeras
• Organisationen för det fortsatta arbetet med ett kollektivtrafikprogram bör stärkas
• En finansierings- och prioriteringsdiskussion måste föras
Sammanställning av synpunkter
GR vill i det följande särskilt lyfta fram synpunkter som stärker och utvecklar de resonemang som finns i K2020 och som framkommit genom remissen. Allmänna synpunkter som speglar de som finns i K2020 redovisas inte.
K2020 behöver höja ambitionen för kollektivtrafikens andel
”K2020 utgår från att kollektivtrafikens andel om 20 år ökar från dagens 24 procent till 35 procent vilket är ungefär samma andel som Stockholm, Helsingfors och Oslo har idag” (K2020, sid 3.)
Göteborg ”K2020 ger även, tillsammans med Västlänken, förutsättningar för en expanderande Göteborgsregion. Staden vill dock påpeka att ambitionen trots de omfattande insatserna är för låg”
Banverket ”Förslaget minskar miljöpåverkan från trafiken… Man kan dock konstatera att detta bara är en liten bit på väg mot de mål som satts upp inom ramen för HUR2050 (som i sin tur överensstämmer med de av
EU-parlamentat föreslagna långsiktiga miljömålen). Detta leder till slutsatsen att målen kring kollektivtrafikens andel i målbilden borde varit än högre för att utgöra ett rejält steg på vägen mot ett hållbart transportsystem.” Naturskydds- ”Ambitionsnivån bör höjas. Trots att förslaget föreningen innebär en ökning av kollektivtrafikens andel med
nästan hälften, skulle en ökning till 35% bara innebära samma nivå som i dagens Stockholm eller Oslo, inte morgondagens. Troligen räcker det inte heller för att minska trängsel eller trafikens bidrag till
växthusgaser.” K2020s regionala perspektiv behöver vidgas
”K2020 begränsas till kollektivtrafiken inom Göteborgsområdet. Däremot ingår även resandet mellan Göteborgsområdet, Göteborgsregionen och influensområdet i analyser och beräkningar. Det innebär att influensområdet och regionala resandets effekter på kollektivtrafikstrukturen tas med i studien, dock inte investeringar och fysiska åtgärder för den regionala trafiken.” (K2020, sid 6.)
Göteborgsområdet definieras som det geografiska området som Göteborgs kommun, Mölndals kommun och Partille kommun täcker samt de västra delarna av Härryda kommun. Inflensområdet definieras som området inom en timmes restid från Göteborg , vilket inkluderar Uddevalla, Tvåstad, Skövde, Borås och Varberg.
Remissinstanserna hävdar att i det fortsatta arbetet bör fler kommuner ingå. Kungälv ”Den huvudsakliga ståndpunkten är vikten av att det
snävt definierade Göteborgsområdet tas med.” … ”Det är Kungälvs kommuns absoluta uppfattning att det är nödvändigt att bredda denna (Göteborgsområdets definition) om en gemensam strategi skall kunna komma till stånd på ett bra sätt.”
Härryda ”För att få en helhetssyn på Göteborgsregionens framtida kollektivtrafikstruktur bör man överväga att utöka området så att hela GR’s område ingår.” … ”Ett ytterligare steg i planeringen behöver tas i form av en längre tidshorisont och ett större geografiskt
område.”
Mölndal ”…det har dock blivit ett alltför stort fokus på Göteborg och åtgärder inom dess administrativa kommungränser. Det fortsatta arbetet måste tydligare utgå från ett funktionellt synsätt som bör leda till en annan avgränsning av målbildsområdet.”
Lerum ”Viktigt att stärka hela trafiksystemet – både inom GR-regionens kärna, och stråken in mot Göteborg”
Västra ”I nästa steg bör ett större område beaktas. De Götalandsregionen stora pendlingsströmmar från t ex Kungälv,
Kungsbacka och Lerum påverkar i allra högsta grad trafiksituationen i Göteborg. Den funktionella
arbetsmarknaden, idag och som kan förväntas inom 20-årsperioden, bör utgöra den naturliga avgränsningen för analysen. Hur dessa strömmar på bästa sätt kan nå relevanta målpunkter i Göteborgsområdet, även utanför Göteborgs kommun, föreslås utredas.”
Mark ”Det är av största betydelse att olika aktörer tar ett gemensamt ansvar för att utveckla infrastruktur och kollektivtrafik på ett för invånarna i Västra
Götalandsregionen positivt sätt. Marks kommun vill betona vikten av att få ett regionalt perspektiv på utvecklingen”
Ytterligare åtgärder är efterfrågade
K2020 pekar på en rad olika utbyggnadsalternativ på lång sikt efter 2020. Exempel på områden som lyfts fram är Hisingen och södra Bohuslän, Götaälvdalen och Angered, Säveåns dalgång, Mölndal och norra Halland, Askim och Särö samt Centrumområdet. (K2020, sid 34.)
Ale ”En utveckling av knutpunkter där tågtrafiken ansluter till den lokala kollektivtrafiken måste tydligt prioriteras och genomföras i ett tidigt skede om pendeltågstrafiken ska bli tillräckligt attraktiv så att biltrafiken minskar.” Alingsås ”… det är lika viktigt att beakta alla som pendlar från
Göteborg. Göteborg har 37 300 arbetspendlare till andra kommuner och för att flertalet ska kunna åka kollektivt, måste kollektivtrafiknätet också byggas ut i de andra kommunerna, för att ge effekter i Göteborg.” Mölndal ”Vi vill understryka att en av de viktigaste
framgångsfaktorerna är att förbättra tillgängligheten till områden utanför Göteborg. … Genom att fånga upp de dubbelriktade pendlingsmönstren mellan bl.a. Göteborg och Mölndal kan ett effektivare utnyttjande av
kollektivtrafikens fordonspark uppnås. (Kanske är det dags att börja prata om Göteborg-Mölndals-regionen, på samma sätt som man pratar om Malmö-Lund-regionen, för att få en annan mental bild i det fortsatta regionala arbetet och markera sambandet mellan Göteborgs stad och Mölndals stad med dess stora invånarantal och regionens största
arbetsplatsområden.)”
”En framgångsrik kollektivtrafiksatsning förutsätter också attraktiva hela-resan-lösningar som underlättar byte mellan olika sätt att transportera sig från start till målpunkt.” … ”Ett tydligare kundfokus, säkra och trygga infarts- och pendelparkeringar, flexiblare och mer rättvisa kollektivtrafiktaxor samt fler och bättre cykelvägar och cykelparkeringar är några viktiga framgångsfaktorer.”
Stenungsund/Orust ”Det är av stor vikt att den tågtrafik som planeras starta 2009 med tätare tågtrafik på Bohusbanan också blir av i verkligheten.”…”Framkomligheten kring Göteborg gör att satsningar på spårbunden trafik blir en
nyckelfråga. Kommunerna kommer under perioden behöva se över hur snabbussarna går och samköra dessa bättre med tågtrafiken. Med en tätare tågtrafik kan busstrafiken bli en matartrafik till större
utsträckning än idag.”
Vägverket ”Kollektivtrafiken beräknas komma utvecklas även efter år 2025, varför det är viktigt att redan i pågående
översiktsplanering säkra reservat för utbyggnad på ännu längre sikt.”
Västra ”Västlänken ingår som en förutsättning för målbild Götalandsregionen K2020. Ytterligare förutsättningar är bland annat att
Götalandsbanan byggs ut samt att den planerade kapacitetshöjande utbyggnaden på Västra Stambanan genomförs.”
Det är viktigt att alternativa transportmedel, för del av resan i de regionala arbetsresorna, beaktas i större utsträckning för att förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft dörr till dörr. Det kan gälla
pendelparkeringar, utveckling av bilpooler, gång- och cykelvägar, cykelparkeringar samt att utreda
tillgängligheten till cyklar. Cykel bör ses som ett alternativ både i delresan hemmet –
stationen/hållplatsen och delresan stationen/hållplatsen – arbetsplatsen. Erfarenheter och kunskap finns att hämta i andra europeiska länder som arbetar med konceptet kollektivtrafikcyklar vid viktiga knutpunkter.”
Lista på efterfrågade Jörlanda station
objekt -Ytterligare spår norrut (Bohusbanan)
-Gen busstrafik mellan Angered och Partille. (Större länk mellan nordöstra och sydöstra delarna saknas.) -Nils Ericsonsterminalen II, reservera mark
-Knutpunkt Hjalmar, reservera mark för utvidgning. -Landvetter – Lerum – Kungälv, tvärförbindelser -Göteborg C – Hjällbo – Olofstorp – Gråbo, stor potential för kraftig utökad bostadsproduktion i Gråbo/Björboholm
-Tågtrafiken mellan Stenungsund och Göteborg utökas och att trafiken kompletteras med anslutningsbussar till Tjörn
-Spårdragning från Boråsbanan till Mölndal C
-Utbyggnad av spårkapaciteten mellan Aspen – Floda -Förstärkningar bör göras med såväl spårvagnstrafik som fler busslinjer på Hisingen
-Direktförbindelser till centrala Göteborg måste finnas kvar.
-Spårvagnstunnel under centrala Göteborg
-Förlängning av reservat för spårvagn från Vallhamra torg till Partille centrum och till Partille station. -Stombusslinje 18 förlängs till Mölndals centrum -Snabb tvärförbindelse i Fässbergsdalen mellan
Mölndals Bro och Frölunda/Järnbrott kopplad till en nord-sydlig länk Göteborg/Askim/Särö.
Vissa föreslagna åtgärder behöver prövas ytterligare
I målbilden finns ett antal objekt som remissinstanserna pekar på som inte är möjliga eller som behöver utredas mer ingående innan de kan accepteras. Vägverket ”De delar av det statliga vägnätet som av utrymmesskäl
ytterligare måste studeras när det gäller att kunna inrymma ett kollektivtrafikkörfält på är Rv 45 mellan Rödastensmotet och Järntorget, E6/E20 över
Älvsborgsbron”
Köpmannaförbundet ”HELHETEN Vad skall vi ha staden till! … Sätt också in Västlänken i detta sammanhang. Om Västlänken skall dras längs Packhuskajen (alternativet Haga – Korsvägen) kan inte spårväg och bussring byggas och ingen stadsutveckling ske här förrän om 10-15 år. Köpmannaförbundet pekar på vikten av att bevara grönska och miljön kring Hagakyrkan och förordar därför ”Det är vid Järntorget som en station skall ligga, inte i Haga.” Köpmannaförbundet oroas ”för
Alléstråkets framtid och över planerna på bussterminal och trafikterminal vid Haga.”
Lista på objekt -Kollektivtrafikkörfält i Allén
-Spårväg mellan Östra sjukhuset och Vallhamra torg. -Rv 45 mellan Rödastensmotet och Järntorget, -E6/zzE20 över Älvsborgsbron
-Radiomotet skall inte konkurrera med Frölunda torg som knutpunkt
Kopplingen till övriga planeringsområden behöver stärkas
”Genom att koncentrera bebyggelsen i kollektivtrafikstråk och i anslutning till knutpunkter stärks förutsättningarna för en ökad användning av
kollektivtrafiken.” (K2020 sid 36.)
Göteborg ”Målbilden för K2020 ska, enligt direktiv till den översyn som nu pågår i Göteborgs stad, beaktas i kommande översiktsplan.”
Lerum ”Om målet skall kunna nås måste målbilden hållas levande och göras till ett riktmärke i kommunens egen planering. … Kopplingen mellan regionens strategiska
planer och kommunens fysiska planering är ett sådant område.”
Alingsås ”Kommunerna behöver också samarbeta i
översiktsplaneringen om kollektivtrafik, infrastruktur och bostadsbyggande, för att samverka om lokalisering av bostäder, handel och arbetsplatser.”
Västtrafik ”I alla översiktsplaner för kommunerna i
Göteborgsregionen måste kollektivtrafiken omgående sättas i centrum för att nå ett hållbart samhälle där man inte görs beroende av bilen.”
Naturskydds- ”Föreningen efterlyser konkreta planer för
föreningen förändringar av organisation, arbetssätt och innehåll. Om målet sätts till 35% av alla resor ska ske med kollektivtrafik så bör inga nya bostadsområden byggas om det inte med sannolikhet kan antas att minst 35% av resorna till eller från området kommer att ske med kollektivtrafik.”
K2020 bör inkludera tydligare konsekvensbeskrivningar
K2020 pekar på att en rad investeringar behöver göras som en konsekvens av målbilden. Bland annat krävs fler älvförbindelser och utbyggd regional tågtrafik. Förslaget redovisar inte konsekvenser för biltrafik annat än att målbildens förslag att prioritera kollektivtrafiken sker genom att denna ges egna utrymmen men att detta görs så att ’negativa effekter’ på övrig trafik begränsas.” (K2020, sid 37).
Ale ”Ale kommun vill, för att klara
miljökonsekvensnormerna samt minska
koloxidutsläppen, särskilt trycka på att för att få en hållbar utveckling måste bilresorna minska kraftigt, fler välja att gå eller cykla och en ännu större andel resor ske med kollektivtrafik”
Partille ”Vilket underlag av boende/verksamheter mm som behövs för att säkerställa en högklassig kollektivtrafik med avseende på turtäthet och en rimlig
kostnadstäckning av kollektivtrafiken.”
Öckerö ”För att K2020 skall kunna bli en verklighet erfordras att man framgent vid infrastrukturplanering och
projektering alltid låter bilarnas framkomlighet komma i andra hand efter kollektivtrafikens behov. Vägverket bör omarbeta samtliga utredningar för lv 155 och då
sätter snabb och bekväm och tillförlitlig kollektivtrafik för resenärerna i centrum och att biltrafikens
trafiklösningar underordnas detta.” Mark ”Det är viktigt att framkomligheten för
kollektivtrafiken prioriteras före biltrafiken om målet är ökat resande med kollektivtrafiken.”
BRG ”Separata körfält för kollektivtrafik, t ex bussar, har ett lågt kapacitetsutnyttjande. Ett minimikrav på dessa körfält bör därför vara att de upplåtes för kollektivtrafik för både personer och gods. Körfälten föreslås dock användas för all trafik i syfte att få bättre flyt i det samlade trafikflödet. Fokus måste riktas på ökad
tillgänglighet för både bil- och kollektivtrafik.” … ”Det är nödvändigt att kapacitet för biltrafik i regionens transportsystem successivt anpassas till behovet för att tillväxtmöjligheterna skall kunna tillvaratas.”
Vägverket ”För att klara det övergripande transportpolitiska målet att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för
medborgarna och näringslivet i hela landet kommer det även att krävas en utbyggnad av vägarna. Det är då viktigt att medel avsätts även för detta ändamål så att inte det statliga vägnätet kollapsar.”
”Det är viktigt att konsekvensbeskriva de åtgärder som föreslås samt att dess inverkan på befintligt vägnät bland annat när det gäller framkomlighet.”
Naturskydds- Föreningen anser att mål för regionens trafiksystem bör föreningen sättas upp. ”Detta kräver att kollektivtrafikens andel av
den totala persontrafiken kommer att öka, vilket målbilden också förutser, men troligen krävs en så stor kollektivtrafikökning att den totala persontrafiken kan hållas konstant eller minska. Om en ökning från 24 till 35% marknadsandel är tillräcklig eller inte är svår att förutspå. Föreningen skulle därför helst sett en målbild baserad på att personbilstrafiken inte ökade.”
Köpmannaförbundet ”Efterlyser en ’målbild’ för den totala trafiken i Göteborg och regionen.”
Effekterna av K2020s inverkan på den regionala strukturen behöver studeras
K2020 behandlar inte hur den regionala fysiska strukturen förändras med målbilden.
Kungälv ”Den redovisade målbilden måste komma in i den kommunala planeringen för att man på sikt skall få önskad samverkan med bebyggelseplanering, kunna säkersälla kollektivtrafikstråk och utveckla
knutpunkterna.”
Mark ”Det ställer även krav på planering av bostäder och olika typer av service har ett regionalt perspektiv. På lång sikt kommer den fysiska planeringen att påverka kollektivtrafikens funktionella betydelse. Det gäller att bygga nya områden där kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik får en framskjuten position.”
Västtrafik ”En avgörande fråga är samverkan mellan
kollektivtrafik och bebyggelseutvecklingen. En sådan utveckling underlättas om målbilden för den framtida kollektivtrafiken accepteras av alla. I alla
översiktsplaner för kommunerna i Götebrgsregionen måste kollektivtrafiken omgående sättas i centrum för att nå ett hållbart samhälle där man inte görs beroende av bilen.”
Organisationen för det fortsatta arbetet med ett kollektivtrafikprogram bör stärkas
K2020 beskriver inte hur det fortsatta arbetet skall bedrivas. ”De
trafiklösningar som redovisas har inte studerats i detalj utan är illustrationer av den övergripande strukturen. Förslaget skall ses som en idéstudie och ett diskussionsunderlag för politiker och tjänstemän i de berörda
organisationerna.” (K2020 sid 5).
Kungälv ”Kungälvs kommun ser inte några större skillnader mellan Kungälv och de förhållanden som råder i t ex Härryda väster som ingår i det Göteborgsområde som definierats, och ser det som nödvändigt att få en mer aktiv roll i det framtida arbetet med K2020.”
Härryda ”Ett mer direkt samarbete mellan kommunerna, Västtrafik och GR bör komma till stånd så att den redovisade målbilden kommer in i den
kommunala planeringen.”… ”För att arbeta i riktning mot målbilden behövs mer konkreta handlingsplaner.”
Mölndal ”Ett utökat samarbete måste komma igång där även kommunerna runt Göteborg mera direkt involveras för att fördjupa studien och för att få med den slutliga målbilden i kommunernas planering.”
En finansierings- och prioriteringsdiskussion måste föras
”En utökad trafik kommer att kräva mer resurser till kollektivtrafiken. Behovet av driftbidrag ökar även om andelen som betalas med biljettintäkter blir högre. En utbyggd kollektivtrafik kräver också stora investeringar i både infrastruktur och fordon.” … ”Finansiering kan ske genom skatt och avgifter. Hur
fördelningen ska ske och hur avgifterna ska utformas måste grundligt diskuteras. Utgångspunkten ska vara ett gemensamt ansvar och åtagande i utvecklingen av Göteborgsområdet, som en attraktiv del av Sverige att bo och verka i.” (K2020 sid 38.)
Göteborg ”Göteborgs stad utgår från att GR kommer att återkomma till kommunerna med förslag på vidare handläggning av frågan där nödvändiga diskussioner om utvecklad finansiering och prioriteringsordning med mera kan föras.”
Mölndal ”I det fortsatta arbetet måste dessa frågor belysas mer ingående och sökandet efter kreativa och
okonventionella lösningar intensifieras.”
Härryda ”Finansieringsfrågorna både för drift och investeringar behöver i kommande arbete belysas på ett mer
ingående sätt”
BRG ”För att öka antalet resor bör prissättningen av
kollektivtrafiken beaktas. Möjligheten för arbetsgivare att utan skatteffekter ge månadskort till personal är ett exempel.” … ”Lägre pris för korta resor torde kunna minska antalet korta bilkörningar. Långa
kollektivtrafikresor kan å andra sidan vara oproportionerligt lågt prissatta.”
Länstyrelsen VG ”Det krävs samordnad finansiering och regionala planeringsformer mellan de deltagande parterna. Vägverket ”Detta material (konsekvensbeskrivna åtgärder) blir
värdefullt när planeringsarbetet påbörjas för revidering av såväl nationella som den regionala långtidsplanen.” Kommuner, GR, Västra Götalandsregionen, Västrafik, Trafikverken behöver alla samverka för ett
framgångsrikt resultat. Länsstyrelsen kommer att stödja projektet och delta i samarbetet på bästa sätt.”
Banverket ”Det borde tydligare framgå att ytterligare ca 15-20 miljarder kronor krävs för att utveckla det regionala järnvägssystemet.”
Naturskydds- ”Den önskade övergången av marknadsandel från Föreningen privatbil till kollektivtrafik är starkt beroende av att
biltrafiken betalar sina kostnader. -Trängselavgifter,
-Översyn av parkeringssituationen,
-Översyn av tjänsteförmåner och reseavdrag, Stimulera bilpooler, restriktioner av biltrafiken när inte
miljökvalitetsnormer för luft kan uppnås.”
Köpmannaförbundet En finansiering av kollektivtrafiken med en skatt som välvilligt benämns trängselavgift, ser vi som mycket oroande ur detaljhandelns perspektiv.
Köpmannaförbundet kan aldrig ställa sig bakom en trängselavgift/skatt. Köpmannaförbundet är däremot öppen för förslag till vägavgifter för finansiering av angelägna väg/bro/tunnelprojekt som ej ryms inom Vägverkets budget.”
Inkomna svar: politiskt behandlad Kommuner i GR
Ja Ale kommun KS