Vi frågande pedagogerna hur de arbetar med att förstärka det svenska språket på förskolan. Två av pedagogerna ger liknande svar då de menar att de använder sig av tecken som hjälpmedel för att förstärka språket och att det är främst TAKK de då använder.
Annika säger så här:
Vi förstärker det vi säger med tecken speciellt när vi jobbar med de små barnen så märker vi att det är jätteviktigt i och med att de inte har sitt ordförråd ens från början och då med tvåspråkigheten så märker vi att det kan vara senare så då är det jättebra med de här tecknen som vi har fått lära oss (2013-05-16).
Åsa lyfter att de främst använder sig av TAKK, hon menar att de har börjat använda det ofta och hon tycker att det fungerar bra.
31
Pedagogerna menar att TAKK är ett bra hjälpmedel för att förstärka språket i synnerhet för de barn som ännu inte skapat sig ett bra ordförråd. Westerlund (2009:64) förespråkar tecken, då hon menar att tecken kan ha samma betydelse på många språk vilket kan underlätta för de som ännu inte har språket. Tisell (2009:8) framhåller att tecken är bra att komplettera språket med då det kan tydliggöra det som sägs och det kan också skapa en språkbro mellan modersmålet och andraspråket.
Tre av pedagogerna lyfter att det är viktigt hur man pratar, Annika menar att det ibland kan vara lättare att korta ner långa meningar till några få ord för att barnen lättare ska hänga med. Berit säger att det är viktigt hur personalen pratar, både med barnen och med varandra. Hon menar att det är viktigt med ett korrekt språk och tydlighet. Kristel trycker också på vikten av att vara tydlig.
Ibland får man begränsa orden lite, främst till de små barnen, att till exempel använda två beskrivande ord av någonting än att använda långa meningar (Annika 2013-05-16).
Berit säger att det är viktigt med vårdat språk och att man pratar korrekt med barnen. Hon menar att det är viktigt också mellan pedagogerna då barnen snappar upp det pedagogerna pratar om. Hon menar att man behöver vara mycket tydligare i sitt språk när man arbetar med flerspråkiga barn.
Vi är ju förebilder hela tiden så att vi måste ju tänka på hur vi talar och hur vi pratar med varandra (Berit 2013-09-12).
Kristel säger att det är viktigt att man är tydlig när barnen kommer och ber om något. Att man upprepar det barnet sagt och sen att man upprepar ännu en gång.
Man behöver höra ett ord många gånger för att kunna det (Kristel 2013-05-17).
Det pedagogerna säger kan kopplas till det som Ellneby (1998:13) menar, att om man använder sig av svåra begrepp som är obekanta för barnen och invecklade kan det påverka förståelsen från barnen. De kan då inte relatera det som sägs till sina egna erfarenheter. Benckert m.fl. (2008:59) framhåller också att det är viktigt att instruktionerna till barnen är tydliga för att barnen lättare ska snappa upp och förstå det som sägs. Calderon (2004:13) menar att barnets språk utvecklas i sociala situationer och
32
att det vid dessa inlärningsprocesser är viktigt med bland annat upprepning då barnens språk växer vid upprepad användning.
Även Maria trycker på betydelsen av upprepning. Hon berättar att hon går runt på de olika avdelningarna. Då brukar hon läsa arabiska böcker för de arabisktalande barnen, hon fortsätter berätta att hon brukar läsa samma böcker om igen. Hon lyfter också att hon brukar prata om färger och matematik med barnen.
Lena förklarar att de försöker arbeta i mindre grupper med barnen för att förstärka språket, hon menar att eftersom de på avdelningen hon arbetar på har barn i åldrarna 1- 5, är det lättare att ha strukturerade grupper. Med det menar hon att det är lättare att utgå ifrån barnens olika intresse när de är uppdelade. Hon lyfter också att en stimulerande miljö är viktig.
Lena lyfter vikten av att jobba i mindre grupper för att bättre kunna utgå ifrån barnens intresse. Benckert m.fl. (2008:109) hävdar att pedagogerna i förskolan ska ta till vara på olika tillfällen till att samtala med barnen och se till att barnen får möta samtal i olika konstellationer i förskolan. Lena framhåller också att miljön är viktigt. Det framhåller också Lindgren och Modin (2011:17) som menar att miljön ska vara attraktiv och anpassad för barnens behov och att den då främjar språkutvecklingen.
Av de intervjuade pedagogerna fick två svara på en följdfråga, vilken var om de tror att självkänslan har något med språkutvecklingen att göra. Båda pedagogerna tycker att självkänslan har med språkutvecklingen att göra.
Lena berättar kort att hon tycker att språkutveckling har med självkänslan att göra och att utveckling och språkutveckling hänger ihop. Berit menar att de försöker förstärka självkänslan genom att till exempel säga till barnen att de är duktiga och när ett barn lärt sig något nytt, att man visar att man ser det och till exempel säger till barnet, ”Vad bra att du lärt dig det”. Hon tycker också det är viktigt att lyfta när ett barn hjälper ett annat barn med något.
Enligt Ellneby (1998:13) medför det en positiv syn på inlärningen av det nya språket om det är en trygg och målmedveten pedagog med anpassat tempo som barnet möter i
33
förskolan. Om barnet känner av den positiva inställningen hos pedagogen så stärks barnets inlärningsprocess också. Enligt förskolans läroplan (1998 rev.2010:9) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Ladberg skriver att vuxna ska stärka barnens självförtroende eftersom de då blir mindre rädda att göra fel och vågar dessutom uttrycka sig allt oftare (1999:44).