Vi ville veta vilka material och metoder pedagogerna använder sig av för att främja språket i olika övningar. Några pedagoger menar att de inte använder sig av något material som är speciellt utvalt i förskolan utan att de istället använder det material som finns i deras vardag.
Annika berättar att på avdelningen hon arbetar på har de inte några direkta övningar, men att de till exempel har sångsamlingar där de oftast väljer djursånger då de plockar fram gosedjur för att hjälpa till att förstärka och visa.
Det material som finns tillgänglig i den vardagliga miljön är det vi jobbar med (Annika 2013-05-16).
Annika förklarar att om barnen till exempel målar eller leker med pärlor, kan man utnyttja det till att prata om till exempel färger och antal osv.
Åsa berättar att de använder olika material som finns i vardagen. Hon förklarar att nu när de har pratat om till exempel maskar, har de tagit in levande maskar i en burk som barnen har fått titta på.
Kristel berättar att de inte använder sig av så mycket material egentligen, utan hon menar att de istället försöker använda sig av mer konkreta saker. Hon ger exempel som att om de till exempel bakar så kan man sätta ord på degen, som klibbig deg. En annan sak kan till exempel gå ut och fånga luft.
34
Kristel fortsätter med att det ska vara aktuellt, här och nu. Om de till exempel ser spår av något djur så kopplar barnen det till olika saker som sedan leder till nya saker att prata om.
Vi använder oss av barnens tankar, intressen och spinner vidare på det. Det blir projekt som inte går att styra över. Projekten kan även gå vidare till något helt annat (Kristel 2013-05-17).
I rapporten Flera språk i förskolan (2013:65) framhålls vikten av vardagssamtal, de menar att det är viktigt att lägga fokus på kognitivt utmanande samtal som till exempel om de pratar om något personligt och genom barnens lek. Ladberg (2000:224) lyfter att det är viktigt med ett positivt och uppmuntrande klimat i förskolan. Det är viktigt att pedagogerna bygger vidare på barnens erfarenheter och utifrån de kunskaper barnen har.
Kristel berättar att de ibland gör språkböcker av olika aktiviteter som de gjort. Hon förklarar vidare att de sätter in bilder i språkböckerna med enkla ord till som sedan hängs upp på avdelningen för att både barn och föräldrar ska kunna ta del av dem.
Precis som Kristel lyfter Maria att det är bra om det man pratar om går att ta på. Kristel framhåller också att de ibland gör språkböcker utifrån något de gjort i förskolan. Detta framhåller Wessman (2010:56) som menar att det är bra att komplettera det verbala språket genom att använda konkreta föremål i vardagen som stöd. Detta menar Wessman kan göras till exempel genom att just skapa böcker som illustrerar vardagen till exempel utifrån fotografier (2010:56).
De måste röra, känna. Det är lättare för dem än att bara höra ord och använda fantasi (Maria 2013-05-16).
Kristel berättar också att de sjunger men att många av barnen har svårt att hänga med och att de inte förstår vad de sjunger om, vilket har lett till att de inte sjunger lika mycket längre. Hon ger exempel på att hon försöker att tänka på att om de till exempel ser lamm när de är ute så kan de sjunga bä bä vita lamm, på det viset kan barnen associera till att det är lammen de sjunger om. Hon fortsätter berätta att de inte har storsamlingar längre, hon menar att barnen är så olika i sitt språk att det inte fungerar. Hon fortsätter berätta att de istället arbetar i mindre grupper där de har större möjlighet
35
att nå ut till alla barn. Hon lyfter också att det de pratar om måste vara intressant för barnen.
Det är ingen mening att sitta och prata om sådant som inte är aktuellt (Kristel 2013-05- 17).
Lena berättar att på avdelningen hon arbetar på använder de sig av att arbeta i olika grupper, där samma barn ingår för att skapa en trygghet. Hon förklarar vidare att de ofta arbetar med samma saker om igen för att skapa struktur. Hon lyfter också att materialet är väldigt viktigt.
Vi arbetar med barnens intressen, använder oss av olika böcker, flanosagor2, bilderböcker och en resväska med olika saker i som vi berättar om (Lena 2013-05-17).
Berit förklarar att de använder sig av bland annat rim och ramsor, hon berättar att det brukar bli många samtal kring detta och att barnen sitter blandat med yngre och äldre barn. Hon menar att de äldre barnen kanske är mer språkliga och då ställer de andra frågor än de yngre och då tar de yngre barnen det till sig. Berit tycker att det finns många fördelar med att arbeta på detta viset. Hon förklarar att det i en del rim kan förekomma ganska svåra ord men hon menar att man inte heller ska bli för fåordig i språket. Hon säger vidare att när man pratar om till exempel något svårt ord som sagts så skapar det andra ämnen att tala om.
Barnen behöver också få många ord och i olika sammanhang så att de inte bara får de här enkla alltid (Berit 2013-09-12).
.
Berit pratar om att barnen tar till sig språk efter sina kamrater som är längre komna språkligt. Detta kan kopplas till Mashburns (2009) undersökning som gick ut på att undersöka om barns språkkunskaper påverkade kamraternas språkutveckling. Resultatet visade att barnen är mycket viktiga språkkällor för varandra då de drar nytta av varandras språkkunskaper genom att ta till sig det kamraterna till exempel uttrycker.
Maria berättar att hon gör om flanosagor från svenska till arabiska för att barnen ska få en bättre förståelse. Hon berättar också att hon deltar i barnens lekar, hon ger exempel
2 Flanosagor är sagor som kompletteras med bilder som sätts upp på en tavla gjort av filt under
36
på om någon till exempel bygger med klossar så kan barnen visa hur de bygger och de får försöka förklara på arabiska.
Jag frågar dem vilka färger, hur många klossar och vad de gör (Maria 2013-05-16).
Benckert m.fl. (2008:27) menar att det kan främja barnets språkutveckling om en modersmålslärare deltar i leken då de kan hjälpa barnen med att utveckla språket och olika begrepp som framkommer i leken.
För att främja språket använder pedagogerna sig av olika material och metoder som att sjunga, använda material som klossar, pärlor och språkböcker osv. Benckert m.fl. (2008:28) menar att arbetet med till exempel sagor, rim, ramsor och sånger måste ske utifrån ett medvetet arbete ifrån pedagogernas sida, för att det ska främja språkutvecklingen för de flerspråkiga barnen. Precis som Calderon (2004:51) skriver att sång är roligt och gör att barnet på ett enklare sätt lär in språkets olika melodier så som ord, ljud- och satsmelodi.
37
6 Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Respondenterna menar att det är viktigt att vara engagerade i barnen och forma verksamheten utifrån barnens intresse och behov. Alla lyfter att det är viktigt att ta tillfället i akt och hitta på saker att göra så att det sker ett aktionslärande, det vill säga man pratar om det som är här och nu. Pedagogerna menar att det är svårt att utveckla barnens modersmål då det inte finns modersmålsstöd till alla språk som finns på förskolan. De kämpar trots detta ändå för att göra det bästa av situationen genom att använda sig av modersmålsläraren i arabiska och pedagog 5 som talar tre språk utöver svenska. Men för de barnen med andra språk finns inget stöd i form av en person. Skollagen är enligt 10§ i 3 kap. dock inte tvingande vad gäller förskolans modersmålsträning, ”Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (Svensk författnings-samling 2010:800)”. Alltså lyfter skollagen att förskolan ska medverka. Pedagogerna använder olika hjälpmedel för att ta in barnens modersmål i verksamheten genom till exempel att arbeta med Ipads. Modersmålsläraren är delaktig i den dagliga verksamheten, detta anser alla är av stor vikt för att utveckla språket för de barnen som talar arabiska. Både för att utveckla modersmålet och för att utveckla det svenska språket. Detta skapar en trygghet för barnen att ha någon som kan samma modersmål enligt Ladberg (1999:43). När barnen sitter tysta och avaktande menar pedagogerna att det kan bero på svårigheter med språket. Kan det kanske istället vara så att barnet är i en så kallad tyst period som Ellneby (1998) lyfter då hon menar att alla barn genomgår tysta perioder då de istället är avvaktande och iakttar? Det är viktigt att pedagogerna innehar de kunskaper som krävs för att hjälpa barnen att utveckla sitt språk. För att förstärka det svenska språket lyfter pedagogerna att tecken är ett bra redskap för att komplettera det verbala språket. De menar också att det är viktigt att tala korrekt och vara tydlig och även ibland korta ner meningar till några ord för att det för barnen ska bli lättare att förstå. Pedagogerna framhåller vikten av att använda sig av material som finns i vardagen för att utgå ifrån det barnen gör och har intresse för. De använder sig också av till exempel rim, ramsor, böcker och flanosagor som sker medvetet utifrån pedagogernas sida.
38
Nedan följer sammanfattade svar på de frågor vi valt att undersöka i detta arbete:
Hur arbetar pedagogerna aktivt med språkutveckling i barngruppen? Resultatet vi fick
fram är att pedagogerna arbetar aktivt genom att utgå ifrån barnens intresse och behov. De arbetar även praktiskt och deltar i aktiviteter med barnen. Pedagogerna sjunger med barnen, läser sagor, arbetar med ordaskar, bilder och använder sig av material som finns i den dagliga verksamheten. För att främja språkutvecklingen har de en modersmålslärare i arabiska och en flerspråkig pedagog. Den andra frågan vi utgick ifrån var: Hur ser den pedagogiska rollen ut i språkutvecklingen? Ett sammanfattat svar är att pedagogens roll är att vara stöttande, ha tålamod och utgå ifrån ett förhållningssätt som främjar och möter barnen på deras språkliga nivå. För de flerspråkiga barnen är det viktigt att de får ett sammanhang i allt vilket blir en av modersmålslärarens uppgifter, alltså att vara delaktig och stötta de arabisktalande barnens inlärning. Den tredje frågan var Använder pedagogerna sig utav hjälpmedel vid språkutvecklande situationer? Resultatet som framkom var att pedagogerna använder sig mestadels av material som redan finns i förskolans vardag men även konkret material så som böcker och flanosagor. Den fjärde och sista frågan var Vilken problematik lyfter litteraturen kring
språkutveckling för barn med annat modersmål? Litteraturen lyfter att om ett barn till
exempel känner sig otryggt och oroligt, vilket kan bero på att barnet inte känner sig förstådd i förskolan, kan det i sin tur leda till att språkinlärningen påverkas negativt. Det kan också uppstå problem med inlärningen om barnen inte stimuleras utifrån deras individuella behov.
6.2 Metoddiskussion
Den metod vi valde för arbetet har bidragit till det resultat vi fått fram, eftersom vi ville ha pedagogernas syn på hur de arbetar med språkutveckling anser vi att vi valde en lämplig metod för att få våra frågeställningar besvarade. Vi känner att det hade varit intressant att se om det pedagogerna säger också fungerar på samma vis i praktiken. Därför tror vi att vi hade fått en bättre insikt i verksamhetens arbete om vi hade kompletterat intervjuerna med observationer. Så om vi skulle gjort om undersökningen skulle vi också använt observationer. Då tror vi också att det hade varit lättare att se mer
39
kritiskt på svaren från respondenterna vilket kanske också hade visat ett annat resultat. Vi känner att det varit bra om vi fördjupat oss mer i forskning innan intervjuerna utfördes, då vi känner att vi kunde inriktat oss mer och fått djupare svar på det vi ville ta reda på. För att kunna ställa följdfrågor och följa upp informantens svar är det viktigt att ha bra kunskaper om ämnet (Kvale, 2009:98). Det hade också lett till att vi kunnat ställa andra följdfrågor som kanske hade varit mer relevanta för vårt syfte.
6.3 Slutsats
Med detta arbete ville vi belysa hur några pedagoger på en förskola arbetar för att främja språkutvecklingen och om och i så fall hur flerspråkigheten stöds och stimuleras. Vår slutsats är att det är viktigt med en positiv inställning till flerspråkighet och att vara extra tydlig i sitt språk i arbetet med flerspråkiga barn. Stöttning och upprepning är viktiga faktorer och att arbeta konkret för att skapa en bättre förståelse. Undersökningen genomfördes utifrån halvstrukturerade intervjuer med pedagoger och en modersmålslärare. Undersökningen har bidragit till att vi fått en djupare förståelse för pedagogernas sätt att arbeta på för att främja barnens språkutveckling i förskolan och är något vi bär med oss och funderar vidare på. Det är högst relevant för vårt kommande läraryrke då allt fler barn idag är flerspråkiga. Då förskolan är en mötesplats för olika kulturer har vi utifrån denna studie insett hur betydelsefullt det är att barnen utvecklar både modersmålet och svenska språket parallellt. Vi önskar att förskolorna satsat mer pengar på modersmålsundervisning då vi har lärt oss att man bör ha en stadig grund i sitt modersmål för att vidare kunna utveckla sitt andra språk. För att arbeta med flerspråkiga barn har våra erfarenheter och kunskaper en avgörande betydelse för ett bra arbete.
6.4 Framtida forskning
Vidare forskning kan vara att jämföra arbetet med språkutveckling mellan två eller tre förskolor för att se vilka likheter och skillnader som kan förekomma i arbetet med språkutveckling. Eller att se hur arbetet med språkutvecklingen ser ut när barnen börjat skolan. Det skulle också vara intressant med en undersökning där man jämför hur
40
pedagogerna arbetar med språkutveckling mellan en förskola med majoriteten flerspråkiga barn med en förskola med majoriteten svensktalande barn.
41
7 Referenslista
Anward, Jan (1983). Språkbruk och språkutveckling i skolan. 1. uppl. Lund: Liber Förlag
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett
referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Bjar, Louise och Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Calderon, Lena (2004). Komma till tals: flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Ellneby, Ylva (1998). Språkresan: en väg till ett andra språk. Stockholm: Psykologiförl.
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov (2003). Så erövrar barnen språket: utveckling,
störningar, stimulans. Uppsala: Kunskapsföretaget
Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Kållered: Ineko AB. Elektronisk resurs:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf
Hämtad: 2013-09-25
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (1996). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i
42
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig?: liten språklära
för föräldrar. 1. version Lidingö: G. Ladberg Pedagogik & språk
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lindgren, Ulla & Modin, Laila (2011). Barns tidiga språkutveckling: pedagogisk
vägledning. Visby: Nomen
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm. Skolverket
Lundgren Och Modin 2011
Mashburn, Andrew J (2009). Preschoolers' Language Development Is Partly Tied To
Their Classmates' Language Skills. Elektronisk resurs:
http://www.sciencedaily.com/releases/2009/05/090515083658.htm Hämtad: 2013-09-20
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Salameh, Eva-Kristina (2012) Flerspråkig språkutveckling I: Hedman, Christina (Red.).
Flerspråkighet i skolan: språklig utveckling och undervisning. 1. uppl. Stockholm:
Natur & Kultur
Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stockholm: Fritzes
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3036
43 Hämtad: 2013-09-19
Statistiska centralbyrån (2013). Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring,
gifta, skilda 1749 – 2012. Elektronisk resurs:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26046.aspx
Hämtat: 2013-10-14
Strömqvist, Sven (2003). Barns tidiga språkutveckling I: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Svensk författnings-samling (2010). Barns och elevers utveckling mot målen, kapitel 3. Stockholm: Svensk författningssamling. Elektronisk resurs:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800
Hämtad:2013-10-28
Svensk författnings-samling (2011). Utbildningen, kapitel 5. Stockholm: Svensk författningssamling. Elektronisk resurs:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185 Hämtat 2013-10-28
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2., [rev. och utök.] uppl. Malmö: Liber
Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och
44
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Elektronisk resurs:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf Hämtad: 2013-05-18
Wessman, Camilla (2010). Välkommen till förskolan. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Westerlund, Monica (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
45
Bilaga 1, Intervjuguide
Huvudfrågor Hur arbetar ni på förskolan med att förstärka det svenska språket?
Hur arbetar ni för att främja språkutvecklingen?
Vad använder ni er av för material vid övningar?
Hur dokumenteras barnens språkutveckling?
Hur märker ni som pedagoger om ett barn har språksvagheter? Och hur märks det i barngruppen?
Enligt Lpfö 98 rev.2010 ska förskolan stimulera varje barns språkutveckling och bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Men hur om pedagogen inte kan kinesiska, bosniska o s v, hur kan man då utveckla deras modersmål?