Förståelse av filmernas framställningar gällande likheter utifrån ett

Vårt resultat identifierade att utvalda spelfilmer från 1975 och 1999, One Flew Over the Cuckoo’s Nest samt Girl, Interrupted hade liknande framställningar av könen med psykisk ohälsa avseende följande teman socialt avvikande, barnslig, rebellisk och kontrollerad. Skillnaderna som framställdes i resultat mellan männen och kvinnorna som hade psykisk ohälsa i nämnda filmer var att huvudrollerna Susanna och Lisa i Girl Interrupted

framställdes som promiskuösa, sexuella och galna medan i One Flew Over the Cuckoo’s Nest porträtterades bland annat McMurphy och Billy som dåraktiga, farliga samt sårbara. Både kvinnor och män med psykisk ohälsa i samtliga spelfilmer framställs som individer som är socialt avvikande. Becker beskriver att människors konstruktioner av regler avgör vilka handlingar, situationer samt beteenden som anses vara felaktiga och korrekta, följer individen inte de regler som är korrekta betraktas personen per automatik som

utanförstående (Becker, 2006, s.17). Goffman diskuterar med liknande tankesätt om en utanförstående, fast han beskriver att en individ som stigmatiseras uppfattas som avvikande på grund av en utmärkande attribut personen erhåller (Goffman, 2011, s.9). Karaktärerna Lisa och McMurphy i Girl, Interrupted och One Flew Over the Cuckoo’s Nest hade en liknande introduktion i filmerna när båda anländer till institutionerna som kännetecknas av handbojor, eskortering av poliserna, höga toner, aggressivt verbalt språk och provocerande beteenden gentemot patienterna. När Lisa och McMurphy ankommer till avdelningarna avviker de från normativiteten och stigmatiseras på grund av att de uppfattas vara

motsatsen till miljöns normaliteter där övriga karaktärer i båda filmerna bemöter Lisa och McMurphy med tystnad på grund av att båda karaktärernas utmärkande handlingar och beteenden betraktas vara skiljaktiga från deras egna. Från teoretisk synvinkel kan även filmsekvenserna i båda filmerna uppfattas som att handbojorna ger patienterna bekräftelsen av att de är avvikande för att de inte har följt samhällets regler.

Ytterligare tema som hade en tydlig framställning mellan könen med psykisk ohälsa i filmerna var temat barnslig. Att spelfilmerna har gjort valet att porträttera kvinnor och män med psykisk ohälsa som barnsliga kan förstås i relation till stereotyper och

socialkonstruktivism. Hinton lyfter stereotyper som ett sätt för människor att kunna åtskilja mellan olika grupper om de har en specifik egenskap som skiljer sig från andra människor (Hinton, 2003, s.12). I Girl, Interrupted och One Flew Over the Cuckoo’s Nest har utvalda sekvenser liknande typ av händelser när Susanna får besök av tidigare pojkvännen Toby på sjukhuset. Polly och några tjejer står utanför dörren och fnissar men blir tillsagda av Lisa som uppfattas vara den vuxna, vilket resulterar till att Polly blir skamfull och springer iväg

till rummet gråtandes, denna reaktion får tittaren att skilja mellan Lisa som vuxen och Polly som barnslig på sättet Lisa beter sig och den reaktion Polly visar tittaren. På liknande vis i One Flew Over the Cuckoo’s Nest står killarna utanför Billys dörr i sjukhuset för att smyglyssna på honom när han har samlag med McMurphys väninna Candy. När

McMurphy avleder killarna med kortleken skiljer man killarna som barnsliga för att de är lättdistraherade, medan McMurphy framstår som en mogen lekledare över dem. Sådana urskiljningar av killarna och tjejerna med psykisk ohälsa i filmerna kan förklaras och förstås genom Hintons resonemang om att särskilda egenskaper automatiskt stereotypiseras till en grupp av människor (Hinton, 2003, s.11). I denna kontext automatiseras detta på tjejerna och killarna när de är lättdistraherade, fnissiga eller lättledda till skillnad från Lisa och McMurphy. När sådana egenskaper stereotypiseras bekräftar det människors fördomar om att människor med psykisk ohälsa är barnsliga (Hinton, 2003, s.19). Ytterligare går temat och exemplena från båda filmerna att förstås i relation till teorin om social

konstruktivism där Wennerberg pratar om att kultur har förmågan att påverka människors uppfattning av verkligheten (Wenneberg, 2001, s.14). Då massmedia är en del av kultur i samhället kan produktionen av spelfilmerna bidragit till att människor konstruerar

stereotyper som baseras på fördomar utifrån vad de ser av filmernas framställningarna av män och kvinnor som har psykisk ohälsa, vilket som i detta fallet är tolkningen att könen med psykisk ohälsa är barnsliga.

I båda filmerna kan vi se hur de kvinnliga och manliga klienterna framställs som

kontrollerade av vårdgivarna genom olika typer av behandlingar i form av medicinering och elchocker där det finns ett tydligt motstånd från klienten men som vårdgivaren inte tar hänsyn till. Foucault menar att genom avgränsning och disciplinering kan en få kontroll på en avvikande människa (Foucault, 2017, s.173). Den typen av kontroll är objektivt

oskyldig enligt Foucault men den kan leda till ett förödande slut. Makten är inte uttalad men den finns där för den som väljer att se den, successivt bryter det ner den kontrollerade (ibid). I Girl, Interrupted när Susanna precis blivit inlagd kan vi se hur sjuksköterskan ger henne medicin på rutin. När Susanna frågar vad det är för medicin ger sköterskan henne ett kort och högfärdigt svar men när Susanna motsätter sig medicinen blir det plötsligt ett problem. Susanna menar att hon inte behöver dessa. Det blir tydligt hur Susanna inte längre har självbestämmanderätt över sin egen kropp. I One Flew Over the Cuckoo’s Nest sitter McMurphy, Chief och Cheswick på en bänk och inväntar konsekvenser efter att de stört ordningen på avdelningen. De blir tilldelade medicin varpå Cheswick blir beordrad att följa med vakterna. Det är underförstått att han vet vad som väntar honom, elchock.

Cheswick gör motstånd verbalt och fysiskt men vakterna och sjuksköterskan försöker att lugna ner honom och mot hans vilja tar de honom till behandlingsrummet. Foucault menar att maktens syfte inte är att skada kroppen utan genom disciplinering ta kontroll över denna ända in på cellnivå (Foucault, 2017, s.173). Vi kan se både i One Flew Over the Cuckoo’s Nest och i Girl, Interrupted att disciplineringen överskrider dess gränser där den fysiska kroppen tar skada när det mentala är vad som disciplineringen eftersträvar vilket kan betyda att det är oundvikligt att utesluta våld mot kroppen då denna är skalet till de inre funktionerna som eftersträvas att kontrolleras.

Den kontroll som patienterna får uppleva på mentalsjukhusen i båda filmerna kan även kopplas till Goffmans teori om totala institutioner (Goffman, 2007, s.9). En total institution

är enligt Goffman en avskild plats från samhället där intagna människor styrs av överordnade. Vistelsen kan variera för de intagna där oförmågan att leva i samhället beslutas och utvärderas genom medicinering, rutin och kontroll vilket i sin tur kan leda till total institutionalisering för den intagna (Goffman, 2007, s.20). Med samma scener som vi kopplade till Foucaults teori om makt och kontroll kopplar vi även till Goffman. Susanna som precis blivit inlagd på mentalsjukhuset ifrågasätter medicinen som hon blir tilldelad. Hon får inget tydligt svar varför hon ska ta medicinen men för att lyda sjuksköterskan som ger henne denna och för att undvika problem sväljer Susanna tabletten. I den är processen till att bli institutionaliserad sker en rollförlust där den intagne inte har tillgång till de liv den levde innan ute i samhället. Det kan röra sig om aktiviteter alternativt

grupptillhörigheter som skapar personlighet (Goffman, 2007, s.20). Vidare i processen beskriver Goffman att den intagne blir ett med rutin och regler som är utformade av

institutionen (ibid). Det kan vi se i Girl Interrupted att Susanna ifrågasätter medicineringen men på grund av sjuksköterskans övertygelse om att hon bör ta medicinen väljer Susanna att svälja den för att det är vad som förväntas av henne. Om hon inte sväljer den går det emot sjukhusets rutiner och då blir det problem. Där och då blir Susanna ett med

institutionens mekanismer och konstruktioner (Goffman, 2007, s.22). Vi kan också förstå relationen mellan Susanna och sjuksköterskan som Goffman menar är ett socialt avstånd (Goffman, 2007, s.16). Vårdgivaren på institutionen har en överlägsen och kort ton

gentemot Susanna vilket inte är ovanligt i det rum de befinner sig i (ibid). I Gökboet kan vi se hur Cheswick är medveten om att han ska få en elchock och gör då motstånd men institutionen har övertaget och låter honom behandlas emot hans vilja. Rollförlusten hos den intagne är inte längre enbart objektiv den blir även mental då elchock kan förändra personens självuppfattning rent fysiskt (Goffman, 2007, s.25). Ytterligare ett beteende vi kunde urskilja i båda filmerna var att både kvinnor och män med psykisk ohälsa

framställdes som rebelliska. Det rebelliska beteenden hos vissa av karaktärerna kan uppfattas som ett motstånd till att institutionaliseras. Susanna går från att svälja tabletter hon inte behövde till att låtsas svälja tabletterna som hon sedan sparar för att kunna sälja så hon kan rymma från mentalsjukhuset tillsammans med Lisa. Hennes beteende blir

motstridigt då hon som ny på institutionen följde reglerna. Det går att tolka Susannas och Lisas rymningsförsök som att de institutionaliseras i den mån att de inte vill lämna

mentalsjukhuset egentligen. De rymmer för att de känner för det men deras undermedvetna vet att de kommer att komma tillbaka. Goffman menar att det kan vara ett typiskt beteende av en klient som inte vill erkänna att denna vill stanna kvar på institutionen utan genom motstånd får detta konsekvenser som förlängd behandlingstid på institutionen (Goffman, 2007, s.46). Denna analys är applicerbar på McMurphy som också rymmer från

mentalsjukhuset. Han får hjälp av Chief och tar sig över stängslet. I och med att McMurphy tycker att det är behagligt att befinna sig på mentalsjukhuset istället för på arbetslägret kan detta vara en reaktion på att han vill upplevas problematisk och utnyttjar detta med att bryta mot institutionens regler.

6.2.2 Förståelse av filmernas framställningar gällande skillnader utifrån ett