Förståelse genom samtal och arbete i text

Några av lärarna berättade att elever utvecklar läsförståelse genom samtal om böcker och texter i skolan, eftersom eleverna går in mer på djupet i textens innehåll:

Ibland kan det vara så att barnen spårar ur på ett helt fantastiskt sätt i boksamtalet, att de börjar prata, associera, spinna vidare och koppla så att man nästan får lägga ifrån sig boken. Men sen att hjälpa barnen att koppla tillbaka diskussionen till boken…(Lärare B)

Här ovan menar lärare B att hennes elever samspelar genom textens innehåll, för att i sin tur utveckla förståelsen för innehållet (se t.ex. Bråten 2008). Lärare B beskriver även att hon får stötta dem i diskussionerna genom att koppla tillbaka till textens innehåll.

… barnen får bättre läsförståelse inbillar jag mig när vi samtalar om text, när de själva börjar göra kopplingar och tänka vidare. (Lärare D)

Lärare D menar också att eleverna utvecklar läsförståelse när de bearbetar textens innehåll och ställer sig undrande till innehållet samt drar kopplingar till sig själva och sina erfarenheter. I

Med fokus på läsförståelse (Skolverket 2006) menar författarna att läsförståelse är mer än att

bara läsa meningar. Det handlar också om sambandet mellan meningarna:

Eleverna utvecklas mycket när vi jobbar med som vi kallar ”mellan raderna”. Att eleverna har fått insikt i att vi har många inre bilder och att det är olika från person till person. (Lärare C)

Att genom samtal gå in och ur olika föreställningsvärldar tror jag utvecklar elevernas förståelse för text och andras inre bilder. Det är viktigt hur jag som pedagog ställer frågor till eleverna om texter. (Lärare F)

Enligt Lärare C och F är interaktion mellan läsare och text viktigt samt att eleverna bearbetar textens innehåll i, utanför och bortom raderna. Lärarna menar att detta utvecklar elevernas läsförståelse och utveckling av inre bilder (se t.ex. Langer 2005 och Gear 2006). Lärare C och F menar att eleverna genom frågor utvecklar sin läsförståelse eftersom de reflekterar kring texternas innehåll. När elever får diskutera och reflektera utvecklas de tillsammans:

Eleverna använder ett gemensamt språk vid diskussion och reflekterar tillsammans på djupa frågor kring böcker. (Lärare E)

Här ovan säger Lärare E att hennes elever använder ett gemensamt språk och att detta har utvecklats genom samtal kring böcker. Detta utvecklar elevernas förståelse för varandra och för olika texters innehåll samt för omvärlden.

Lärare i de yngre åldrarna använder ofta berättaransiktet för att öka en förståelse för olika texters innehåll. Det är när lärare och elever bryter ner innehållet utifrån huvudpersoner, miljö och

plats, problem och handling från början till slut. Det är som en strukturerad tankekarta och lärarna hävdar att eleverna utvecklar förmågan att förstå händelseförloppet och att återberätta innehåll.

Berättaransiktet fungerar väldigt bra på sexåringar trots att de inte kan läsa, för det blir tydligt för dem när vi benar upp innehållet på ett kreativt sätt genom diskussion. (Lärare A)

… berättaransiktet gör boken eller texten väldigt tydligt för dem. (Lärare D)

Berättaransiktet är en stödstruktur som hjälper elever att skriva egna texter och komma ihåg texter de lyssnat på och ska återberätta. Det förtydligar den röda tråden i texters innehåll. Lärare A och D säger att berättaransiktet tydliggör böckernas uppbyggnad och innehåll för eleverna. Detta ger eleverna möjlighet till att reflektera över innehållet. Westlund (2015) anser att i början av inlärningsprocessen stöttar läraren eleverna för att eleverna ska utvecklas på egen hand utifrån sina förutsättningar och behov. Berättaransiktet stöttar också eleverna i att förstå hur texter fungerar och är uppbyggda (se t.ex. Bergöö & Jönsson 2012).

… berättaransiktet hjälper barnen skriva egna texter, det är till och med så att de frågar efter dem när jag inte har dem framme vid skrivande. (Lärare C)

Ovan menar Lärare C att eleverna själva vill använda berättaransikten och att de frågade efter dem när hon inte har berättaransiktena framme.Dettavisar att berättaransiktet stöttar eleverna att genomföra uppgifterna efter sin egen förmåga. Johansson och Sandell Ring (2012) skriver att stöttning kan vara tillfällig för eleverna och att lärare senare kan ta bort stödet när eleven kan klara det på egen hand. Detta visar också att eleverna utvecklas i sina närmaste utvecklingszoner där lärarna har höga krav och hög stötting (Johansson & Sandell Ring 2012). Till skillnad för vad de andra lärarna har berättat har Lärare C elever som själva väljer att använda berättaransiktet som en strategi för att genomföra uppgiften. Lundberg och Herrlin (2014) menar att stöttning som gör eleverna aktiva och engagerade bidrar till elevernas lust och glädje till utveckling. Lärare B berättar att hon tror att eleverna själva anser att de har fått bättre läsförståelse, eftersom berättaransiktet blir visuellt för eleverna trots att de inte kan läsa och skriva ännu:

Jag tror att eleverna själva känner att de har blivit bättre på läsförståelse, vilket även syns när vi gör berättaransiktet…(Lärare B)

I citatet ovan menar Lärare B att berättaransiktets olika delar blir fylligare för varje gång de genomförs. Genom detta visar eleverna att de utvecklar sina kunskaper och förståelse för texters innehåll. Berättaransiktet stöttar eleverna med att få en djupare förståelse för innehållet i text. Lärare B berättar att de arbetade med ord och begrepp för att öka förståelsen i både skönlitterära böcker och sakprosa samt att lärare måste göra det i alla ämnen för att öka förståelsen i alla sorters texter:

… begreppen använder vi mycket, vi skriver upp dem på tavlan och diskuterar de för att få förståelse för de. (Lärare B)

Elevers läsutveckling främjas när eleverna arbetar med ord och begrepp detta bidrar till förståelse för textens innehåll. Lärare B menar att hon ofta bearbetar begreppen innan läsning av text för att eleverna ska ha en förförståelse med sig in i textens innehåll. Björk och Liberg (1996) menar att förförståelse är viktigt för att eleverna ska utveckla förståelse och helhetsuppfattning av innehåll. Lärare B menar vidare att ord- och begreppsförståelse bidrar till elevers utveckling av ordförråd och att de reflekterar över om de kan använda orden vid andra tillfällen.

I No och So samlar vi begrepp och ämnesspecifika ord som eleverna sen använder för att skriva egna texter och arbetar med hur de ska använda dem. (Lärare C)

… även mattelärare måste arbeta med begreppen för att öka förståelsen, att arbeta med begrepp i alla ämnen är viktigt för att öka läsförståelsen i alla ämnen. (Lärare D)

I dessa citat redogör Lärare C och D för att det är av stor vikt att bearbeta begrepp i alla ämnen eftersom svenska språket ingår i de flesta ämnena i skolan. Men Lärare C menar också att begrepp i So och No behöver bearbetas tillsammans för att eleverna senare ska förstå hur de ska användas i till exempel skrivna texter.

… arbete med ord och begrepp i alla ämnen för att öka elevers förståelse för orden, vi skriver upp dem på tavlan och ibland även jämför orden. Vi diskuterar om begreppen eller orden uppkommer i andra ämnen. (Lärare E)

Eleverna har ett mer utvecklat språk genom ett utvecklat ordförråd, vi arbetar och diskuterar begrepp och ord. Det är möjligtvis inte alla elever som vet hur de ska använda begreppen och orden, men de har förståelse för dess betydelse. (Lärare F)

Ovan menar Lärare E och F att arbete med ord och begrepp är betydelsefullt för elevers utveckling, eftersom ord och begrepp kan kopplas mellan olika ämnen. De menar att vissa ord används i olika ämnen men kan ha olika betydelse. Detta är enligt lärare E och F viktigt att förklara för eleverna, för att de ska utveckla sitt ordförråd och sin förståelse för ord och begrepps betydelse samt för hur de används.