Slutsats

När det gäller Läslyftets påverkan på lärarnas utveckling har lärarna uttryckt att de har blivit mer medvetna om hur de genomför och planerar sin undervisning. Lärarna reflekterar och utvecklar sin undervisning genom att diskutera med sina kollegor. Lärarna uppvisar en självsäkerhet och trygghet i sin lärarroll i samband med att de har utvecklat kunskaper på vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. I mitt resultat berättar lärarna att Läslyftet har påverkat elevers läsutveckling positivt, eftersom lärarna har blivit mer medvetna och är noggranna i sin planering av undervisning. Lärarna tydliggör för eleverna vad som krävs när metoder och arbetssätt varieras samt när de återkommer. Lärarnas val påverkar elevernas utveckling och samtal och samarbete mellan elever och stöttning främjar elevers individuella utveckling. Lärarna i min undersökning ser skillnad mellan klasserna eftersom Läslyftet har pågått i alla årskurser och på skolan var det majoriteten av lärarna som genomförde Läslyftet. Lärarna har läst samma moduler och har mellan olika stadier diskuterat samt reflekterat för att ge varandra vägledning för att utvecklas som lärare och utveckla undervisningen.

7.2 Diskussion

I mitt resultat berättar lärarna att de utvecklats genom det kollegiala lärandet och att fortbildning som engagerar hela arbetslag eller större delar av skolan bidrar till positiv utveckling. Det är inte enligt lärare i min undersökning samma sak som om några få lärare får åka iväg på fortbildning för att senare delge innehållet. Läslyftet har varit ett stöd för lärare gentemot Pisaresultat och nationella prov. Pisaresultat och nationella prov sätter press på lärares förmåga

att planera och genomföra undervisning som främjar elevers utveckling. Detta ökar stressnivån hos lärare och lärare är tacksamma för allt som kan stötta dem i utveckling av undervisning i syfte att utveckla sina elevers förmågor. Resultatet visar att lärarna ser skillnad på elevers utveckling sedan de påbörjat Läslyftet och detta har sannolikt att göra med att lärarna har blivit mer medvetna om vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet genom Läslyftet. Westlund (2016) anser att lärare är skickliga när de planerar undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt att utgå från elevers intresse, förutsättningar och behov.

I mitt resultat tydliggörs betydelsen av att arbeta kollegialt, att utveckling sker ihop med andra (Säljö 2014). Lärarna i undersökningen menar att deras utveckling av undervisning påverkades positivt genom att de fick bearbeta och diskutera vetenskapliga artiklar tillsammans med sina kollegor. Detta menar lärarna inte är något som det vanligtvis finns tid i schemat för. Detta är problematiskt eftersom det då ligger på lärarnas eget ansvar att finna den tiden på sin fritid. När lärare ska genomföra studier utanför arbetstid förlorar de motivationen att genomföra det och dessutom förlorar lärare det kollegiala lärandet. Det kollegiala lärandet är något som skolor borde ta till sig och utveckla, eftersom lärare ofta blir ensamma med sina egna reflektioner. Läslyftet har även utvecklat lärare till gemensam syn på elevers utveckling. Detta gör att eleverna känner igen lektionsaktiviteter de gjort i lågstadiet och det blir synligt för lärarna i mellanstadiet.

När lärare varierar metoder och arbetssätt men även har dem återkommande genom årskurserna lär sig eleverna vad som förväntas av dem. Lärare har genom Läslyftet sett att det har blivit en bestående förändring på elevers utveckling i skolan. Läslyftets metoder och arbetssätt främjar elevernas läsförståelse och skrivning av texter. Några lärare tycker att det är för tidigt att påstå att all utveckling har påverkats genom Läslyftet. Det är viktigt att lärarna fortsätter att praktisera Läslyftets metoder och arbetssätt för att inte hamna i gamla mönster i undervisningen. Detta är linje med Gibbons (2009) som skriver att elever behöver stöttning i sin utveckling. Lärare behöver också stöttning i en stressig vardag för att kunna utveckla sin undervisning. Även om min undersökning visar på positivt resultat finns en utmaning i att få Läslyftet att leva vidare.

Läslyftet har gett lärarna i min undersökning en positiv syn för utveckling av undervisning och att de fått bekräftelse på att de genomför undervisning på ett lämpligt sätt. Lärarna har både utvecklats och fått konkreta tips på utvecklingsområden samt fått positiv feed-back på delar av sin tidigare undervisning genom Läslyftet.

7.3 Vidare forskning

I min undersökning uppmärksammade jag att lärarna uppskattade att arbeta kollegialt och att lärarna skulle vilja fortsätta att undersöka Läslyftets påverkan på elevers utveckling över en längre period. Därför skulle det vara intressant att i en större undersökning beforska hur ett kollegialt lärande påverkar lärare och elevers utveckling över längre tid. Exempel på frågor skulle kunna vara:

 Hur påverkas lärares utveckling genom kollegialt lärande?  Hur påverkas elevers utveckling av lärares kollegiala lärande?

Detta kunde undersökts genom intervjuer med lärare i samband med observationer av lärares undervisning för att kunna undersöka hur lärare arbetar och i vilken utsträckning detta påverkar undervisningen, samt undersöka över en längre tid för att kunna reflektera över undersökningens resultat på ett djupare plan.

Referenslista

Axelsson, Monika & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar – Att läsa, skriva

och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber

Bergöö, Kerstin & Jönsson Karin (2012). Glädjen i att förstå – språk- och textarbete med

barn. Lund: Studentlitteratur

Björk, Maj & Liberg, Caroline (2004). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på egen

hand. Stockholm: Natur och kultur.

Bråten, Ivar (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Carlbaum, Sara, Andersson, Eva, Hanberger, Anders & Lundström, Ulf (2015). Utvärdering

av Läslyftets utprövningsomgång. Skolverket: Umeå Universitet.

Damber, Ulla (2010). Reading for life: three studies of Swedish students' literacy

development. Linköping: Linköping University.

Ellmin, Roger (2011). Elevens lärande – att erbjuda möjligheter. Stockholm: Liber

Ewald, Annette (2007). Läskulturer - lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans

mellanår. Lund: Lunds universitet.

Fredriksson, Ulf & Taube, Karin (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur

Gear, Adrienne (2006). Reading Power – Teaching Students To Think While They Read. Markham, Ontario: Pembroke Publishers Limited.

Gibbons, Pauline (2009). Lyft språket lyft tänkandet – språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2012). Låt språket bära – genrepedagogiken i

praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Kaya, Anna & Lindvall, Monica (2015). Textsamtal före, under och efter läsning. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/

Langer, Judith A. (2012). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär

förståelse. Göteborg: Daidalos.

Lundberg, Ingvar & Herrlin Katarina (2014). God läsutveckling – kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & kultur

Molloy, Gunilla (2002). Läraren - litteraturen - eleven. Stockholm: Lärarhögskolan.

Norrby, Catrin (2004). Samtalsanalys – så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.

Schmidt, Catarina (2013). Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande

genom texter. Örebro: Örebro universitet.

Schmidt, Catarina & Jönsson, Karin (2015). Glädjen i att förstå – förhållningssätt och

strategier. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:

https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Läslyftets moduler. https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/moduler

Skolverket (2006). Med fokus på läsförståelse – En analys av skillnader och likheter mellan

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Karin Taube, Ulf Fredriksson & Åke Olofsson (2015). Kunskapsöversikt om läs- och

skrivundervisning för yngre elever: Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Stockholm:

Vetenskapsrådets rapport.

Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad

studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Stockholms universitet.

Westlund, Barbro (2015). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse:

Mellanstadiet. Stockholm: Natur & kultur.

Westlund, Barbro (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och

kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Natur & kultur.

Westlund, Barbro (2016). Att läsa och förstå: läsförståelse av vad och för vad? Stockholm: Skolverket.

Bilaga 1

Hej!

Jag håller på att skriva mitt självständiga arbete eller examensarbete som det också kan benämnas. Jag kommer undersöka vilken påverkan Läslyftet har haft på lärares undervisning samt vilken utveckling och vilka skillnader lärare kan se på elevers läsutveckling efter Läslyftet. Nu söker jag efter lärare i årskurs F-6 som har genomfört Läslyftet för att intervjua och jag undrar om du skulle kunna tänka dig att delta? Intervjun kan ta allt från 30 minuter till en timme, om du skulle vilja ställa upp hade det varit utmärkt.

Med vänliga hälsningar Caroline Öberg

Bilaga 2

Intervjuguide

Inledande frågor

Hur gammal är du?

Hur länge har du arbetat som lärare? Hur länge har du arbetat på denna skola? När tog du examen?

Vilka ämnen har du utbildning i? Hur länge var du med i läslyftet?

Lärares tankar kring läslyftet

Vad var din första tanke kring läslyftet? Hur såg organisationen ut kring läslyftet?

Vilka fördelar och nackdelar fanns det med läslyftet enligt dig?

Vilken utveckling har du sett i din egen undervisning efter att ha genomfört läslyftet? Hur har dina tankar gått efter att läslyftet genomförts?

Elevers läsutveckling utifrån lärare

Vad anser du har varit främjande för elevers läsutveckling genom läslyftet?

Finns det någon speciell metod eller modell som du anser har haft störst utvecklingsförmåga på eleverna?

Har du märkt någon skillnad på klasser där deras tidigare lärare har genomfört läslyftet? På vilket sätt?