utgifter-nas inträffande. Dessa förhållanden kunna givetvis medföra, att de för gemen-samma fonden å statsverkets giroräkning i riksbanken under viss tidsperiod utan räntegottgörelse innestående medlen komma att omfatta ett högre belopp än som är erforderligt för mötande av löpande utgifter.
Slutligen bör här omnämnas, att vissa lån anvisats av Kungl. Maj:t från gemensamma fonden mot en räntefot, som varit ej obetydligt lägre än den, som kunnat utvinnas vid medlens placering i rent förräntningssyfte.
Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att de fördelar, man vill vinna genom en sammanslagning i förvaltnings- och bokföringshänseende av ett fler-tal fonder, förutsätta, att den sålunda bildade gemensamma fonden endast om-fattar fonder av viss ensartad karaktär. Det bör alltså icke förekomma att i en sådan gemensain förvaltning innesluta fonder, vilkas kapitalmedel icke placeras enbart för vinnande av bästa möjliga förräntning. Ej heller torde i en gemensam fond böra upptagas fonder, vilkas kapital tagas i anspråk för löpande utgifter eller vilkas inkomster och utgifter icke redovisas allenast hos den fondförvaltande myndigheten.
Med tillämpning av dessa synpunkter lära med avseende å statskontorets gemensamma fond vissa omflyttningar av ämbetsverkets fonder böra verk-ställas, i det att en del fonder, som för närvarande förvaltas fristående för sig, lämpligen kunna inordnas under den gemensamma fonden, och andra med fördel^ därifrån avskiljas. I den förnyade gemensamma fond, som sålunda uppstår inom statskontoret, skulle — därest centraliseringsförslaget vinner av-seende — ingå jämväl de fonder från andra fondförvaltningar, som äro av natur att böra dit hänföras, liksom även de myndigheter, vilka alltfortfarande själva skulle ombesörja sina fondförvaltningar, borde, i enlighet med de rikt-linjer statskontoret uppdragit, sammanslå fonder av ensartad karaktär till en gemensam fond.
Sedan Kungl. Maj:t tagit ställning till det av statskontoret här framlagda principförslaget, torde statskontoret få underställa Kungl. Maj:t förslag an-gående de fonder hos statskontoret, som sålunda lämpligen böra sammanföras till en gemensam enhet i förvaltningshänseende, samt huru vid dylik fond-sammanslagning vare sig hos statskontoret eller annan myndighet bör för-faras med avseende å en utav sammanslagningen påkallad värdering av de olika fondernas kapitaltillgångar, i syfte att de olika underfondernas andelar i den gemensamma fonden må varda rätteligen bestämda.
Det har ovan framhållits, att det åtminstone tillsvidare knappast vore be- Särskild hövligt att för den av statskontoret föreslagna centraliseringen inrätta något finansiell särskilt organ, utan att statskontoret syntes kunna omhändertaga denna för- s^ckunskap.
valtning. F r å g a har då uppkommit, huruvida en sådan fondöverflyttning till statskontoret bör föranleda till att tillgång beredes statskontoret till sär-skild finansiell sakkunskap utom ämbetsverket. Riksbanks- och riksgälds-fullmäktige, som funnit en centralisering av fondförvaltningen motiverad, hava ifrågasatt, att statskontoret, som enligt fullmäktiges mening lämpligen borde anförtros denna centrala fondförvaltning, borde vid placeringen biträdas av representanter för fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.
Beträffande detta förslag vill statskontoret framhålla, att det principiellt sett naturligtvis alltid är för ett ämbetsverk värdefullt att erhålla förstärk-ning i sakkunskap. Emellertid bör å andra sidan erinras, att statskontoret hittills utan särskilt biträde handlagt placeringen av fondmedel till betydligt större belopp (c:a 370 miljoner kronor) än som vid en centralisering av nu föreslagen omfattning skulle ytterligare komma under statskontorets för-valtning (c:a 30 miljoner kronor). Statskontoret har också att vid
prov-38
ningen av säkerheten för lån från statens stora utlåningsfonder träffa avgö-randen av betydligt mera invecklad art än dem, som rena placeringsfrågor i allmänhet kräva. Vid sådant förhållande kan det måhända ifrågasättas, huruvida just vid dessa placeringsfrågors avgörande någon utomstående finan-siell sakkunskap skulle vara särskilt erforderlig. Statskontoret, som under nuvarande förhållanden ej saknar möjlighet att erhålla råd av finansiell sak-kunskap, vill emellertid icke motsätta sig en eventuell föreskrift om biträde av sakkunniga ledamöter, därest detta kan anordnas utan att verka alltför tyngande på ärendenas handläggning, men har på grund av vad ovan an-förts ej för närvarande velat för sin del framlägga förslag i sådant hän-seende.
För övrigt vill statskontoret framhålla, att även under nuvarande förhål-landen ett visst samråd tidtals ägt rum med riksgäldsfullmäktige och att ett sådant samarbete givetvis kan närmare ordnas genom meddelande av sär-skilda föreskrifter.
Skulle det emellertid anses riktigt, att en särskild finansiell sakkunskap under ansvar för sina råd anordnades för den statliga fondförvaltningen i allmänhet, torde, såsom statskontoret här nedan framhållit i fråga om sam-arbete mellan olika myndigheter, ytterligare utredning härom böra ske.
Samarbete Därest den av statskontoret föreslagna centraliseringen kommer till stånd, myndiq- ä r a n.åSr a vidare anordningar för åvägabringande, såsom i direktiven för heter. utredningen framhållits, av samarbete mellan olika myndigheter för
und-vikande av onödig konkurrens om tillgängliga placeringsobjekt knappast vara erforderliga.
Vinner centraliseringsförslaget däremot icke avseende, utan fondförvaltningen kommer att bibehållas i nuvarande organisationsformer, skulle det kunna tänkas, att de fördelar man avser att vinna genom det åsyftade samarbetet kunde ernås på så sätt, att en gemensam placeringscentral inrättades, till vilken vederbö-rande fondförvaltningar under vissa förutsättningar hade att hänvända sig.
Denna myndighet kunde tänkas sammansatt av de fullmäktige — till större eller mindre antal — som för närvarande deltaga i handläggningen av place-ringsfrågor i respektive riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen och post-sparbanken.
Det särskilda fullmäktigskapet för berörda myndigheter skulle då eventuellt upphöra och ersättas av uppdraget såsom fullmäktig i den nya centralen för hela rikets fondförvaltning, varmed ingalunda åsyftas inrättandet av ett nytt ämbetsverk.
E t t så långt gående förslag har statskontoret blott velat antyda, men ej när-mare utforma, då tanken härpå ej framkommit från någon av de fondförvalt-ningar, vilka utrustats med särskilda fullmäktige, och, därest Kungl. Maj :t skulle finna uppslaget värt beaktande, givetvis utredning om förslagets möjliga realiserande i så fall bör ske.
Placerings- Det torde vara självfallet, att beträffande den centrala fondförvaltning, som objekt. skulle komma att utövas av statskontoret, ävensom i fråga om fruktbargörandet av de kapitaltillgångar, som — med frånseende av riksförsäkringsanstaltens, pensionsstyrelsens, statens pensionsanstalts (extra provinsialläkarnas pensions-kassas och lärarinnornas pensionsanstalts) samt postsparbankens — skulle bibe-hållas vid hittillsvarande förvaltningar, i viss mån restriktiva föreskrifter böra bliva gällande i avseende å objekten för medelsplaceringen.
Vid angivandet här nedan av de placeringsobjekt, som erbjuda sig, har stats-kontoret närmast haft till förebild de bestämmelser, som meddelats beträffande postsparbankens medelsförvaltning.
I första rummet böra givetvis såsom placeringsobjekt upptagas av svenska staten utfärdade eller garanterade obligationer ävensom sådana, utfärdade av
39 Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypoteks-kassa.
Vidare torde till de placeringar, som i allmänhet böra anses erbjuda fullgod sä-kerhet, få räknas obligationer, utfärdade av landsting, kommun eller munici-palsamhälle inom riket för lån, till vars upptagande Kung]. Maj:ts tillstånd blivit meddelat.
Om lämpligheten av att för ifrågavarande slag av fondförvaltning placera medel i industriobligationer kan man hysa en viss tvekan. Då emellertid för vissa industriers obligationslån ställts sådan säkerhet, som kan anses jämförlig med sådan inteckningssäkerhet, som, enligt vad nedan sägs, skulle godkännas såsom säkerhet, anser statskontoret att för sådant fall hinder icke bör före-finnas för fondförvaltningarna att genom dylik placering tillgodogöra fond-medlen den högre avkastning, som därigenom skulle erhållas.
Utom genom inköp av obligationer böra fondmedlen kunna göras fruktbä-rande genom utlämnande av lån.
Såsom statsrevisorerna påpekat, medgiva de för statskontoret nu gällande placeringsföreskrifterna ämbetsverket icke rätt att utlämna lån mot skuldför-bindelse, utfärdad eller garanterad av kommun. E t t dylikt medgivande anser statskontoret böra lämnas såväl ämbetsverket självt som andra statliga fond-förvaltningar, varjämte medgivandet även bör avse rätt att mot vederbörlig förbindelse utlämna lån till landsting, municipalsamhälle, väghållningsskyldiga eller tingshusbyggnadsskyldiga inom riket, därest tillåtelse till lånets upp-tagande blivit av Kungl. Maj :t meddelad.
Vissa av de myndigheter, för vilka placeringsföreskrifter redan finnas med-delade, äga befogenhet att göra kapitalmedlen fruktbärande genom utlämnande av lån till centralkassa för jordbrukskredit, som i enlighet med bestämmelser, vilka Kungl. Maj:t meddelar, vunnit godkännande från det allmännas sida.
Då, såsom fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret påpekat, åtmin-stone vissa delar av jordbrukets kreditfråga, däribland jordbrukskasseväsendet, torde falla inom ramen för det utredningsarbete, som för närvarande bedrives av jordbruksutredningen, har statskontoret icke ansett sig för närvarande böra upptaga län till centralkassa för jordbrukskredit bland objekten för den fond-placering, varom nu är fråga.
Såsom statskontoret ovan i utlåtandet framhållit, böra fondmedlen kunna, mot säkerhet av inteckning i fast egendom inom riket, placeras i lån, som, med hänsyn tagen till fastighetens läge, ytinnehåll, brandförsäkring och avkast-ning, prövas innebära fullgod säkerhet och icke överstiger 60 procent av senast fastställda taxeringsvärde eller efter särskild värdering, utvisande att högre belåning kan anses motiverad, inom två tredjedelar av samma taxerings-värde.
I anslutning till vad förut anförts anser statskontoret placering av fondmedel i riksgäldskontoret såsom lån mot ränta böra upptagas bland föreskrifterna för medlens fruktbargörande.
Slutligen bör möjlighet beredas fondförvaltningarna att, i avvaktan på an-nan, mera fast placering av fondmedlen, insätta desamma på depositions- eller därmed jämförlig räkning i bankinrättning.
^ Under åberopande av den utav statskontoret sålunda verkställda utredningen Hemställan.
får statskontoret hemställa, att Kungl. Maj:t måtte dels besluta,
att till en central förvaltningsmyndighet, statskontoret, skola sammanföras de statliga fonder, som nu förvaltas av fångvårdsstyrelsen, arméförvaltningen, arméns truppförband, i vad avser av dem förvaltade donationsfonder, marin-förvaltningenL, medicinalstyrelsen, hospitalen, Järvsö sjukhus för spetälska, länsstyrelserna, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
general-40
tullstyrelsen, nationalmuseet, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, farmaceutiska institutet, allmänna läroverken, utom vad avser av dem förval-tade ljus- och vedkassor, biblioteks- och materialkassor, premie- och fattigkas-sor, byggnadsfonder samt andra därmed jämförliga kasfattigkas-sor, direktionen över Stockholms stads undervisningsverk, i vad avser av direktionen förvaltade do-nationsfonder för allmänna läroverk i Stockholm och för högre lärarinnesemina-riet, statens folkskoleseminarier, institutet och förskolan för blinda å Tomte-boda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska lärover-ken, särskilda anstalter för yrkesundervisning, gymnastiska centralinstitutet, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, stuteriöverstyrelsen, ve-terinärhögskolan, veterinärinrättningen i Skara, skogshögskolan, kommerskolle-giet, lotsstyrelsen och domänstyrelsen;
att ifrågavarande myndigheters fondtillgångar skola av statskontoret över-tagas till förvaltning i de valutor, vari tillgångarna vid övertagandet äro pla-cerade för att sedermera, där så befinnes erforderligt, genom statskontorets för-sorg successivt bliva föremål för placering i enlighet med de allmänna bestäm-melser för fondplaceringen Kungl. Maj:t kan komma att utfärda;
att, därest ovan nämnd förvaltningsmyndighet anser meddelad donationsföre-skrift utgöra hinder för att viss fond undandrages myndighetens förvaltning eller starka praktiska skäl tala för att den hittillsvarande förvaltningen bibe-hålles, det skall åligga myndigheten att anmäla detta hos statskontoret, som, för den händelse ämbetsverket anser sig kunna godtaga de av myndigheten an-givna skälen för att fonden fortfarande förvaltas av myndigheten, äger att läm-na medgivande härtill, men i motsatt fall har att underställa frågan härom Kungl. Maj:ts prövning;
samt att det skall ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning av stats-kontoret eller annan myndighet, som fortfarande kommer att förvalta ett flertal fonder, besluta om och i vad mån de av samma myndighet förvaltade fondernas kapitaltillgångar lämpligen böra bliva föremål för gemensam placering (ge-mensam fond);
dels ock fastställa följande
F ö r s l a g till
reglemente för fruktbar gör and et av fonder, förvaltade av stats-myndighet.
1 §•
Detta reglemente äger tillämpning på statliga myndigheter och institutioner, som handhava förvaltning av fonder i förräntningssyfte, med undantag av riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, statens pensionsanstalt (med extra provinsialläkarnas pensionskassa och lärarinnornas pensionsanstalt) samt post-sparbanken jämte postgirokontoret.
Postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks pensionsfonders tillgångar skola dock fortfarande, jämlikt därom särskilt läm-nat stadgande, i den mån de äro eller bliva disponibla, ingå såsom förlagsmedel för vederbörande verk; och endast i det fall att disponibla medel icke äro för nämnda ändamål erforderliga, och icke heller efter hembjudande i enlighet med samma stadgande, mottagas av riksgäldskontoret såsom deposition, skola be-träffande medelsplaceringen gälla här nedan i detta reglemente givna bestäm-melser.
41 Därest i donationsurkund äro för viss fond meddelade särskilda bestämmelser om tillgångarnas placering, skall vad sålunda stadgats gälla utan hinder av bestämmelserna i detta reglemente.
2 §.
De förvaltade fondmedlen äger myndigheten att på följande sätt göra frukt-bärande:
a) genom inköp av räntebärande obligationer 1) utfärdade eller garanterade av svenska staten,
_ 2) utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sve-riges stadshypotekskassa,
3) utfärdade eller garanterade av landsting, kommun eller municipalsam-hälle inom riket för lån, till vars upptagande Kungl. Maj:ts tillstånd medde-lats, eller ock
4) utfärdade av sådant verk, bolag eller inrättning, som har av Kungl.
Maj:t fastställt reglemente, eller vilket blivit i enlighet med gällande lag om aktiebolag registrerat;
dock beträffande de under 4) här ovan angivna obligationer endast under förutsättning att för obligationerna ställts sådan säkerhet, som befinnes vara jämförlig med den under b) 3) här nedan omnämnda inteckningssäkerhet;
b) genom utlämnande av lån
1) till landsting, kommun, municipalsamhälle, väghållningsskyldiga eller tingshusbyggnadsskyldiga inom riket, därest tillåtelse till lånets upptagande blivit av Kungl. Maj:t meddelad,
2) mot hypotek av sådana obligationer, som här ovan under a) omförmälas;
3) mot säkerhet av inteckning i sådan fast egendom inom riket, som med hänsyn till läge, ytinnehåll, brandförsäkring och avkastning prövas innebära fullgod säkerhet, dock icke till högre belopp än att inteckningen ligger inom 60 procent av senast fastställda taxeringsvärde eller, därest av myndigheten föranstaltad särskild sakkunnig värdering finnes giva anledning till högre belåning, inom två tredjedelar av samma taxeringsvärde;
c) genom placering i riksgäldskontoret såsom lån mot ränta samt — i av-vaktan på annan, mera fast placering —
d) genom insättning på depositions- eller därmed jämförlig räkning i bank-inrättning, vars bolagsordning blivit av Kungl. Maj:t fastställd.
3 §.
Medel, erforderliga för nära förestående utbetalningar, skola, i den mån så lämpligen kan ske, hållas tillgängliga genom placering å giro- eller därmed jämförlig räkning i riksbanken eller sådan bank, som i 2 § d) sägs, eller å post-giroräkning.
4§.
Lån, som Kungl. Maj :t meddelat landsting, kommun, municipalsamhälle eller annan menighet tillstånd att upptaga, må utlämnas utan annan säkerhet än lån-tagarens skuldförbindelse. Dylikt lån skall återbetalas med årlig amortering under loppet av den tid, som av Kungl. Maj:t bestämts vid meddelandet av tillstånd till lånets upptagande. Lånet kan utlämnas mot antingen fast eller rörlig ränta.
5 § .
Till skyddande av fordran må å offentlig auktion eller fondbörs inköpas egen-dom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt.
42
Egendom, vilken sålunda till skyddande av fordran inköpes, skall, där den-samma icke utgöres av sådana obligationer, som i 2 § a) omförmälas, åter av-yttras så snart lämpligen ske kan.
Övergångsstadgande.
Dessa bestämmelser gälla allenast placering av fondmedel, som äger rum efter bestämmelsernas ikraftträdande, och skola således beträffande då redan placerade fondtillgångar tillämpas endast successivt i den mån omplacering befinnes önskvärd.
Till detta utlåtande fogas de i statskontoret upprättade, i utlåtandet åbero-pade tabellerna ( I — I X ) över fondmedlen.
Härjämte överlämnas följande handlingar:
a) Statskontorets cirkulärskrivelse den 15 november 1928 (Bil. 1), b) E t t konvolut, innehållande från olika myndigheter inkomna svarsskri-velser (Bil. 2),
c) E t t konvolut, innehållande från olika myndigheter inkomna tablåer över fondmedlen (Bil. 3),
d) En av de i överläggningarna delta.gande representanterna för fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret den 29 nästlidne augusti avgiven prome-moria (Bil. 4 ) ,
e) E t t konvolut, innehållande åtskilliga från utrikesdepartementet bekomna handlingar (Bil. 5).1
Protokollsutdrag, utvisande vilka som deltagit i handläggningen av förelig-gande ärende ävensom innehållande en därvid uttalad särskild mening, bifogas.
Stockholm den 20 september 1929.
Underdånigst:
P E R SÖDERMARK.
NILS SPILHAMMAR.
/ Carl Veyron.
Bilagorna 1—3 och 5 äro här uteslutna.