Den första tiden i Sverige 63

5.2 ”Livet i förorten” 5.3 ”Tidigare skolgång” 5.4 ”Det mångfaldiga, komplexa identitetsarbetet” 5.5 ”Valet av läraryrket”

1) Hur ser lärarstudenterna på sin egen uppväxt och tidigare skolgång? 2) Vad anser

lärarstudenterna har haft betydelse för deras val att utbilda sig till lärare?

Nu

lärarutbildningen”

3) Vilka erfarenheter och upplevelser har

lärarstudenterna av

pågående lärarutbildning?

Sedan

4 ) Vilka förväntningar har lärarstudenterna på det framtida arbetet som lärare?

Vidare kommer jag i detta kapitel att redovisa det empiriska material där varje avsnitt avslutas med en sammanfattning av de viktigaste svaren och resultaten. I dessa sammanfattningar kursiverar jag en del begrepp som tydliggör vilka svar jag kan destillera/utläsa ur empirin och som jag ämnar återkomma till i den övergripande analysen. De kursiverade begreppen som saknar referens(er), vill jag betona, är mina egna begrepp.

- 63 -

Jag vill även göra läsaren uppmärksam på att inte alla avsnittssammanfattningar innehåller kursiverade begrepp och detta på grund av att en del är endast beskrivande till sin karaktär medan jag ämnar återkomma till andra i analysen. Det innebär att de begrepp jag kursiverar i resultatdelen återkommer (och utvecklas) även i analysdelen. En annan punkt jag vill lyfta upp är att det på vissa ställen förekommer hänvisningar till litteratur och tidigare forskning i syfte att underbygga en del av informanternas citat. Att hänvisa till all den tidigare forskning som redovisats i kapitel 2, låter sig inte göras här på grund av utrymmesskäl.

Det åttonde och sista avsnittet sammanfattar hela resultatkapitlet med de viktigaste svaren som framkommit ur empirin (och de olika avsnitten). I nästföljande kapitel, nr 6, följer den övergripande analysen av det material som samlats in, där jag ämnar beskriva förhållandet mellan frågorna (1-4) ovan för att sedan besvara den övergripande frågan: Vad anser ett antal lärarstudenter med utländsk bakgrund, påverkar deras förhållningssätt till utbildning och deras val av läraryrket?

5.1 Den första tiden i Sverige

Samtliga informanter i denna studie bor och har mer eller mindre växt upp i Sverige och har därmed gått i den svenska skolan. Fyra av informanterna är födda i Sverige, två har kommit hit vid 1-årsåldern och resterande tre anlände då de var 3, 9 och 10 år. Barndomen och uppväxten i Sverige har sett olika ut beroende på när informanten anlände till Sverige, vilken bakgrund familjen har, vilket bostadsområde de bott i och vilken utbildning de genomgått. För somliga av informanternas familjer har flytten varit frivillig och välkomnande, medan den för andra var en påtvingad och ofrivillig flytt från hemlandet. Oftast har flytten till Sverige berott på större möjligheter att utbilda sig, arbeta och skapa sig en tryggare och säkrare framtid för sig själva som föräldrar och för sina barn. Då möjligheterna för framför allt arbete i hemlandet var färre och sämre, valde vissa familjer att emigrera till Sverige.

- 64 -

Informanterna som inte är födda här, har alla sin unika och individuella berättelse om flytten till Sverige. Nora och Jasmin som kom till Sverige från Afghanistan i 9- och 10- års-åldern, har andra minnen och erfarenheter med sig i samband med flytten till Sverige jämfört med övriga informanter. Medlemmarna i Noras familj hade inga nära släktingar kvar i landet och därmed saknade de någon anledning att stanna kvar. Dessutom var oroligheterna i landet ett ständigt oroande moment i deras vardag, ett hot mot tryggheten: ”Alltså vi har nästan ingen där, bara några få som är lite så utanför, långt… ja släktingar. Men alla har flyttat ut, för att det är ju… det är oroligheter och ingen kan bo där” (Nora, 2010). Jasmins ensamstående mor fick uppleva ett ännu större hot med rädsla för sin sons liv:

Pappa dog i kriget i Afghanistan. Jag, min mamma, mina två systrar och min bror blev kvar i Afghanistan. Vi hade inga släktingar, alla hade flytt till Sverige, Tyskland och USA och andra länder, men vi var kvar. Så för att min bror inte skulle bli kidnappad så fick han komma hit till Sverige till min farbror och hans fru. /…/ var man kille på den tiden och hade inte en pappa så blev man kidnappad. /…/ Det var krig och vi levde mitt i kriget /…/det var kaos i landet och vem som helst kunde ta makten och göra vad de kände för (Jasmin, 2010).

Skulle brodern ha blivit kidnappad i Afghanistan, skulle hans liv vara i fara: ”De kidnappade dem och så fick man betala till dem för att lösa ut dem. /…/ Betalade man inte dem så blev de mördade. Min bror kom hit och några år senare åkte vi, flydde vi till Sverige från kriget” (Jasmin, 2010).

Sådana händelser kan innebära svåra minnen och medföra traumatiska upplevelser, vilket i sin tur utvecklar psykosocial stress hos både barn och vuxna. Speciellt om barnet har upplevt och sett död, misär, fattigdom och sjukdom som i Jasmins fall som bevittnade faderns död vid 6 – års åldern: ”Ja, när han var på väg hem från Moskén kastade de en bomb. Det var inte landmina. Då kastade de och han råkade vara på fel sida” (Jasmin, 2010). Sådana traumatiska händelser kan få effekter på hur flyktingbarn mår rent psykiskt och hur de klarar av sin skolgång i det nya landet. Riyadh Al-Baldawi (1998) menar att alla migranter upplever psykosocial stress under migrationsprocessen och detta oavsett skäl till migrationen, men att traumatiska upplevelser förstärker stressen. Ulrika Wigg (2008)

- 65 -

menar att själva mottagandet i Sverige och hur de första skolåren ser ut, är viktiga faktorer för hur det går för flyktingbarn senare i livet. Ankomsten till Sverige, minns Jasmin tydligt och klart:

Jag kommer ihåg allt. Jag kommer ihåg när vi satte oss i bilen från flygplatsen, så körde vi på gatan och så ser jag bara massor träd och jag var nyfiken och ’Mamma det ser inte alls ut som i Afghanistan’. Det var så fint, tyckte jag. Och det var så lugnt och stillsamt och inget krig och det var inte jag van vid (Jasmin, 2010).

I vissa fall kan migrationen till Sverige innebära en övergångsprocess mellan hemlandet och andra grannländer innan man slutligen hamnar i Sverige. I Noras fall bodde de i ett annat land i ett helt år och barnen fick hemundervisning i engelska innan flytten till Sverige. Den här övergången kan innebära en kortvarig stabilitet där de inblandade tvingas att gång på gång bryta upp och börja om på ett nytt ställe (jfr Wigg, 2008). Samtidigt innebar det i Noras fall att hemundervisningen i engelska blev en tillgång som hon drog stora fördelar av i det nya landet Sverige. Här berättar hon om tiden i introduktionsklassen:

Den läraren jag hade, hon var faktiskt jätteduktig och hon gjorde allt, för att jag var den ende i klassen som kunde börja direkt i en ordinarie klass. Alltså den snabbaste, kortaste tiden och vi hade elever där som faktiskt började innan mig, men som fortfarande var kvar där. Men jag fick börja… jag fick börja ganska snabbt för att… jag har sagt till många, det måste vara att jag pratade engelska. /…/Så att jag tror det har varit till stor hjälp och då har jag kunnat kommunicera med min lärare på engelska och så har dem sagt det till mig på svenska (Nora, 2010).

Jasmin berättar hur övergången från hemlandet till Sverige såg ut och vad det innebar för hennes del:

Jag blev lite van när vi åkte till X (ett grannland. min anmärkning) och vi brukade pendla och så till jobbet. Det var en process och när vi åkte hit var det en process och ’Wow, det finns teve där’, och ’Då skulle du se Sverige’. Men jag kunde inte tänka mig det och när jag åkte tillbaka till Afghanistan tyckte jag det var så dystert där man fick tända lampan med tändstickor. /…/ Ja, det var

- 66 -

jätte fattigt, jag tror det hade blivit en stor skillnad om jag åkt direkt från Afghanistan hit, men nu blev det en övergång så det blev inte så chockerande (Jasmin, 2010).

Den här övergångsprocessen kan upplevas både positivt och negativt, men i Jasmins och Noras fall innebar den en process där övergången från hemlandet till det nya landet, underlättades och var mindre chockartad. De fick tid att handskas med de känslor och reaktioner som kan utlösas i samband med en flykt, framför allt om flykten är orsakad av oroligheter och krig i hemlandet där oro för det egna livet konstant fanns.

För en del människor kan en flytt från en stad till en annan i samma land innebära en inskolningsprocess med nya erfarenheter och med en känsla att man inte riktigt passar in, som i Nadias fall när hon som 14-åring tillsammans med familjen flyttade från en stad i Östergötland till Skåne och började i en skola med stor andel elever med invandrarbakgrund:

/…/ Så vi gick till skolan där och det var en omställning för oss från att gått på en Internationell skola, och även den islamiska skolan hade en hög prestige, till att komma till X-skolan (belägen i Skåne. min anmärkning) som var helt annorlunda, med toalettbränder och elever med massa invandrarbakgrund och hälften av dem hade kommit till Sverige och allt detta. Och så kom man till en skola och pratade flytande svenska och tyckte det var helt normalt och blev kallad för ’Svenne’ för att i X (i Östergötland. min anmärkning) har blivit alltid kallad ”Svartskalle”. Ok, vilken skillnad (Nadia, 2010)!

Nadia beskriver flytten som en omställning och där hon var tvungen att handskas med nya erfarenheter som hon inte var van vid. Även Karolina, vars mamma är halvsvenska, kände att flytten från en stad i norra Sverige till söder i Skåne, innebar en omställning speciellt i den nya skolan där hon fick börja som 10-åring:

Jag minns första dagen som att det var igår /…/ Ja, för allting var så annorlunda, bara på hur de satt i klassrummet i bänkarna, man satt en och en och en, det blev nästan som en stor fyrkant i klassrummet och bara hur man satt, också för dialekten så klart, jag fattade noll, jag fattade ingenting. /…/ Nej, förstod ingenting ingenting, för att förstå fick jag sitta och koncentrera mig för att förstå någonting. Jag hade inte hört något tidigare och på nyheterna hör man

- 67 -

Stockholmska, men det är ingen stor skillnad, medan skånskan är en helt annan femma (Karolina, 2010).

Karolina berättar hur till synes triviala saker såsom klassrumsmöbleringen och den annorlunda dialekten i ett språk, kan innebära en omställning i en ny tillvaro och i vissa fall leda till en känsla av utanförskap.

5.1.1 Sammanfattning

En av orsakerna till att informanternas familjer har valt att flytta till Sverige, är för att få en bättre framtid tack vare större utbildnings- och arbetsmöjligheter i det nya landet. Men en del har upplevt traumatiska händelser i samband med migrationen såsom Jasmin och Nora. Dessa tjejers historier vittnar även om en övergångsprocess som kan ha underlättat för dem den första tiden i det nya landet.

Nadias och Karolinas erfarenheter av att flytta till en ny stad och börja i en ny skola, innebar också en omställning. Här kan jag konstatera, utifrån informanternas erfarenheter, att komplexiteten i vad det innebär att bryta upp och starta om, kan vara stor vare sig personen flyttar till ett nytt land, en ny stad eller till och om det är så enkelt som att byta skola. Den här omställningen till en ny tillvaro har därmed flera dimensioner som kan handla om ett processarbete vilket innebär en slags inskolning för att anpassa sig efter de nya förhållandena, vare sig det handlar om en flykt från ett land till ett annat, en flytt från en plats till en annan eller ett skolbyte.