Förstudie

Förstudien är projektets andra fas där syftet är att arbeta förutsättningslöst och samla så mycket relevant bakgrundsinformation som möjligt. Informationen samlas in med hjälp av olika metoder i form av bland annat litteraturstudie, marknadsanalys och målgruppsanalys.

Identifiering och sammanställning av den samlade information kan därefter mynna ut i en kravspecifikation som konstaterar vad den blivande produkten ska verkställa. (Johannesson et al. 2013).

Denna fas är den första fasen i designprocessen och innebär att identifiera målgruppen och förstå dess behov. Fasen är väldigt viktigt för att slutresultatet ska bli bra. Det krävs att man tar reda på vem man ska utveckla för innan man kommer på vad man ska utveckla. (SVID u.å.). Därför bör stor vikt läggas på denna fas. Ju större arbete som utförs här desto lättare blir det resterande arbetet. Omkonstruktioner kan undvikas längre fram i arbetet genom att

säkerställa att rätt problem blir löst. (Johannesson et al. 2013).

3.2.1 Litteraturstudie

Enligt Axelsson (2017) är syftet med litteratursökning att samla in så mycket relevant

material som möjligt. För att med säkerhet veta att man hittar de mest relevanta delarna krävs att man söker brett. Detta kan dock ge en hel del irrelevanta träffar också, vilket innebär att man själv behöver granska det insamlade materialet kritiskt. Om man i stället väljer att söka smalt är chansen större att man träffar rätt direkt, men det finns därmed stor risk för att man missar en större relevant del. Litteraturstudien kan genomföras steg för steg genom att man:

1. Formulerar litteraturstudiens syfte och beskriver frågeställningen 2. Utför en bred litteratursökning i flera databaser

3. Väljer ut intressanta och relevanta artiklar 4. Granskar kritiskt de funna artiklarna

5. Läser noga/sammanställer/analyserar/dra slutsatser

De Vin¹ belyser i sin föreläsning om vikten av att försöka hitta och hänvisa till originalartiklar så långt det går för att undvika ”viskleken”. Det är lätt att saker och ting förvrids och ändras vid omskrivning.

Sökstrategi

Persson² förespråkar i sin föreläsning att man bör veta vad man söker för att veta var man ska söka. Exempel på vad är om det är en bok eller tidskrift. När man väl vet det kan man därefter söka litteratur i olika databaser som:

1. Mitt bibliotek (KAU:s bibliotek) 2. Libris – böcker

1 Leo De Vin, professor i tillverkningsteknik, Karlstads universitet. Rapportskrivning, föreläsning 30 januari 2020

2 Irina Persson, bibliotekarie, Karlstads universitet. Litteratursökning, föreläsning 7 november 2020

3. OneSearch – flera bibliotek och universitetets olika databaser 4. Google Scholar – hela världen

Urval och relevansbedömning

Vid urval och relevansbedömning rekommenderade Persson² att studera den sökta/insamlade litteraturen genom att identifiera:

• Vem som har skrivit texten?

Vem som helst kan i princip skriva olika typer av texter, till exempel en bok eller en artikel. Genom att ta reda på vem som skrivit texten kan man värdera dess information och graden av vetenskaplighet. I tidskriften Ny vetenskap är det journalister som skriver utan att bli granskade, plus att det får betalt. Förlaget har även avskrivit sig från att stå bakom innehållet i tidningen.

• Vem har publicerat texten?

Att verifiera vem som publicerat texten hänger ihop med ovanstående. Vem som helst kan till exempel skriva en bok för det svenska utbildningsförlaget Studentlitteratur AB utan någon som helst granskning.

• Vem/vilka har granskat?

Man kan också identifiera textens trovärdighet och vetenskaplighet genom att verifiera vem/vilka som granskat en text och om de är beroende eller oberoende av varandra.

Doktorsavhandlingar granskas till exempel av mer beroende parter. I en

artikel/tidskrift beskrivs oftast hur de hanteras, hur många referenser som granskat etcetera.

• Innehåller texten reklam?

Reklam i texter är ett varningstecken, eftersom det är ytterst sällan vetenskapliga artiklar består av reklam. Detta bör undvikas.

3.2.2 Marknadsundersökning

Genom att utföra en analys av marknaden identifieras bland annat de lösningar, behov, resurser och brister som finns i dagsläget. För att identifiera dessa finns olika kvantitativa och kvalitativa metoder att utföra. Med kvantitativa metoder räknas enkäter och intervjuer som används mer för att kartlägga till exempel olika behov eller åsikter, medan kvalitativa metoder innebär djupintervjuer och fokusgrupper där syftet är att ta reda på brukarens synpunkter och värderingar kring produktens ”mjuka” egenskaper. (Johannesson et al. 2013). Denna analys är vanlig att använda tidigt i designprocessen för att kunna hitta möjligheter till utveckling.

(Wikberg Nilsson et al. 2015). De metoder som användes i detta projekt var

enkätundersökning, intervjuer, konkurrensanalys och funktionsanalys. Dessa beskrivs mer utförligt nedan.

Enkät

Med hjälp av en enkät genomfördes en kvantitativ undersökning för att samla in data från ett stort antal personer under kort tid. Då frågeformuleringen är mycket viktig vid utformningen av en bra enkät, skickades enkäten först ut till fem stycken testpersoner. Pilotutvärderingen

utfördes för att verifiera att enkätfrågorna var enkla, tydliga och entydiga. De flesta frågor utformades med bundna svar som enkelt kunde kryssas i, då tidigare erfarenhet visat på att denna metod genererar fler svar. I de flesta frågor fanns dock möjligheten att formulera egna svar om de svarsförslag som redan fanns inte stämde överens med respondentens tankar och åsikter. (Bohgard 2015, s. 488).

Enkätundersökningen skapades genom Google Forms bestående av 26 frågor med en enkel inledningen av generella frågor som övergick mot mer specifika frågor. Enkäten lades ut på olika forum som ansågs seriösa och ge möjlighet till en stor spridning av bland annat ålder, kön, huvudsysselsättning, ekonomi och kunskap. För att ytterligare se till att få så seriösa svar som möjligt sattes en 18 års gräns på enkäten och för att få så extrema åsikter samt så många svar som möjligt delgavs de svarande information om att svaren behandlas konfidentiellt och att de är anonyma i undersökningen.

Intervju

Intervjuer är en kvalitativ metod där man går på djupet för att få fram specifik information.

Det handlar om att få förståelse för till exempel olika beteenden eller behov och det som prefereras i den utsedda målgruppen. För att kunna få förståelse för de användare som intervjuas är det viktig att den som intervjuar ställer rätt och genomtänkta frågor, men även lyssnar för att få användaren att berätta om sin uppfattning av situationen. Enligt Häger (2007) är det viktigt att få användaren att känna ett förtroende för den som intervjuar.

Förtroenden kan skapas på olika sätt och är mer eller mindre svåra att skapa beroende på person. Några användbara sätt kan vara att hitta gemensamma nämnare med personen.

För att säkerställa att man kommer ihåg det som sägs är det bra att föra anteckningar och även viktigt att be personen att upprepa sig om man inte hinner med att skriva (Häger 2007).

Konkurrensanalys

En konkurrensanalys utförs genom att besöka olika fysiska och digitala butiker som erbjuder liknande produkter. Syftet med metoden är att samla in produktinformation om konkurrenters produkter samt om kända tekniska lösningar. (Johannesson et al. 2013).

Analysen kan utföras med hjälp av en tabell där betydande information om produkten finns med. Anledningen är att undvika att utveckla en produkt som redan finns på marknaden och för att se hur konkurrenter väljer att möta kundernas krav och önskemål. (Johannesson et al.

2013)

Funktionsanalys

En funktionsanalys utförs för att identifiera en redan befintlig produkts funktioner. Genom att analysera en befintlig produkt kan man uppmärksamma hur marknaden har gjort för att uppfylla brukarens krav och önskemål. Denna metod är bra för att tidigt se viktiga och mindre viktiga funktioner och om någonting saknas. Tanken med denna metod är att översätta behov och idéer i funktioner för att undvika att gå för tidigt på lösning. Denna metod är ett

hjälpmedel för att få att förstå produktens syfte samt skapa underlag för vilka funktioner som är ett krav och vad som önskas i de senare koncepten. (Johannesson et al. 2013).

3.2.3 Målgruppsanalys

För att kunna konstruera och anpassa en produkt utefter användaren krävs först en identifiering av vem användaren är. Detta kan utföras med hjälp av olika metoder,

kvantitativa och kvalitativa, som enkätundersökning, djupintervjuer och fokusgrupper. Då detta projekt innefattar en produkt med en bred målgrupp som används vid olika ändamål genomförs en undersökning för att kartlägga de olika målgrupperna, deras

användningsområden och behov för att i ett senare skeende välja ut ett av dem att arbete vidare mot. (Österlin 2016).

Persona och scenario

En persona är en påhittad person som beskriver användaren/målgruppen baserat på det material som samlats in under förstudien. Syftet med denna metod är att få en mer personlig bild av brukaren och att arbeta med en levande beskrivning än att bygga arbete på en mängd data och statistik. Genom att ställa de uppkomna lösningarna i relation till personen kan man enklare se om produkten uppfyller dess behov och önskemål eller inte. (Wikberg Nilsson et al. 2015)

Beroende på hur bred målgruppen är kan man ha en eller flera pesonas som representerar samma målgrupp, men olika användare. Man kan börja med att söka efter mönster i det insamlade materialet, som intressen, mål, tankesätt, relation till projektet, attityder och andra aspekter som är intressanta för arbetet. Därefter kan man lägga till detaljer som ett namn, ålder och ett ansikte för att göra karaktären mer levande. För att till sist få in karaktären i ett sammanhang samt skapa empati för personan görs en kort berättelse, ett så kallat scenario, som beskriver personan i en situation. Scenariot är en skildrande text av personans

upplevelser och värderingar kring den situation uppdraget handlar om och är till för att ge förståelse för användarens behov och önskemål. (Wikberg Nilsson et al. 2015; Johannesson et al. 2013)

Behovsidentifiering

Att förstå människans behov är en stor del av designprocessen för att ha möjlighet att utveckla de bästa lösningarna. Att identifiera behov är ett verktyg för att undvika att gå för fort på lösning eftersom behov oftast är mer långlivade än lösningar. Wikberg Nilsson et al. (2015) ger exempel på detta med ett kassettband, som är en lösning på att lagra musik. Idag finns en mängd olika alternativa lösningar för detta, till exempel: cd-skiva, USB-minne och diverse molntjänster. Dessa lösningar har utvecklats med tiden i och med den teknikutveckling som skett, men behovet är fortfarande densamma.

För att identifiera behovet hos en användare kan olika metoder användas. Enkätundersökning, intervjuer, fokusgrupper och observationer är några av dem. Dessa metoder genererar dock oftast i användarlösningar. Vilket innebär att man själv måste översätta dem till behov.

(Wikberg Nilsson et al. 2015). Om man utför en designprocess utan att utgå ifrån användarens behov är risken stor att utveckla någonting som ingen behöver (SVID u.å.).

Moodboard

Enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) är Moodboard ett kommunikationsverktyg som med hjälp av en sammansättning bilder, skisser och ord kan visualisera en känsla, målgrupp samt livsstil och skapa en emotionell upplevelse. Moodboards används för att åskådliggöra de designkriterier som uppkommer under förstudiefasen. Metoden tillämpas relativt tidigt i processen och används därefter som stöd för utvecklingsarbetet genom hela arbetet. En Moodboard kan hjälpa till att tydliggöra färger, former eller andra element i den slutliga designen.