För fortsatt utveckling av lösningen rekommenderas:
• Utföra observationer då viktiga behov som ger tillfredställande lösningar kan vara svåra för användaren att beskriva verbalt.
• Fler djupintervjuer för att verifiera om att hålla kyla och att sand inte får läcka in i picknickkorgen är viktiga aspekter.
• Utföra materialval med konstruktion och tillverkningsmetod i beaktning.
• Upprättande av detaljkonstruktion och dimensionering.
• Tillverka en fullskalig prototyp
• Testning av prototyp; användartester
• Konstruktionen för stapelbara vinglas utan fot som är lätt (vikt) men ändå svår att krossa.
• Studera produktens hela livscykelanalys för fortsatt arbete av minimerad miljöpåverkan.
Tackord
Ett stort tack till alla som på något vis underlättat och bidragit till det här projektet. Utan ert engagemang, stöd och era insikter hade detta arbete inte varit möjligt att genomföra.
Stort tack till Mattias Widerstedt och Björn Ograhn med kollegor på Clas Ohlson, för visat förtroende att utföra examensarbetet hos er och för att ni generöst delat med er av er expertis.
Ytterligare tacksamhet tillägnas handledare Johan Strandberg för support, vägledning och fungerande bollplank genom hela arbetet.
Referenser
Anthesis. 2018. Rapport 2018:10 Möjliga styrmedel för ökad materialåtervinning av plast.
https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/Styrmedel%20för%20ökad%20materialåtervinning%20av%20plast_AE%20Rap port%202018-10_med%20bilagor.pdf (Hämtad: 2020-05-08)
Avfall Sverige. 2019. Förebygga avfall första steget.
https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/vad-ar-forebyggande/ (Hämtad: 2020-04-20) Axelsson, S. 2017. SBU Kap.4 Litteratursökning ur Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En handbok. 3:e uppl. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf (Hämtad: 2020-03-12)
BioInnovation. 2019a. Biobaserade material. https://www.bioinnovation.se/wp-content/uploads/2018/03/3-biobaserad-plast-och-biokomposit-klar-2.pdf
BioInnovation. 2019b. BioLyftet – utbildningsdag1. https://www.bioinnovation.se/wp-content/uploads/2018/03/1-inledning-dag1-klar-2.pdf
BioInnovation. 2019c. Återvunna material – PLAST. https://www.bioinnovation.se/wp-content/uploads/2018/03/2-tervunna-material_plast_klar-1.pdf (Hämtad: 2020-03-18)
BioInnovation. 2020. https://www.bioinnovation.se/projekt/biolyftet/ (Hämtad: 2020-05-13) Bohgard, M. 2015. Arbete och teknik på människans villkor. 3:e uppl. Stockholm: Prevent.
Cefur - Center för forskning och utveckling i Ronneby, Ronneby kommun. 2016. Guide för bioplaster – från tillverkning till återvinning.
https://www.ronneby.se/download/18.2375207615dac0245ae3fc9c/1502367767253/Guide%2 0för%20Bioplaster%20(3%20MB).pdf (Hämtad: 2020-04-23)
Ellen MacArthur Foundation. 2019. The New Plastic Economy, Global Commitment , 2019 Progress Report. https://www.newplasticseconomy.org/assets/doc/Global-Commitment-2019-Progress-Report.pdf (Hämtad: 2020-04-22)
Eriksson M. & Lilliesköld, J. 2013. Handbok för mindre projekt. Stockholm: Liber AB.
Europeiska unionens publikationsbyrå. 2015. Material och Produkter Avsedda att Komma i Kontakt med Livsmedel.
https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/safety/docs/cs_fcm_legis_pm-guidance_brochure_swed.pdf (Hämtad: 2020-04-25)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets
direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG
Europeiska kommissionen. Meddelande från kommissionen till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén. En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi. COM (2018) 28 final av den 16 januari 2018. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52018DC0028&from=EN (Hämtad: 2020-04-13)
Fossilfritt Sverige. 2018. Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Dagligvaruhandel.
http://fossilfritt-sverige.se/wp-content/uploads/2018/04/ffs_dagligvaruhandel.pdf (Hämtad:
2020-03-16)
Fossilfritt Sverige. (u.å.). Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Återvinningsindustrin.
http://fossilfritt-sverige.se/wp-content/uploads/2020/03/ffs_atervinningsbranschen_webb.pdf (Hämtad: 2020-04-16)
Förpackning och Tidnings Insamlingen. u.å. Om förpacknings och tidningsinsamlingen.
https://www.ftiab.se/148.html (Hämtad: 2020-04-18)
Giddings, Bob, Hopwood, Bill & O’Brien, Geoff. 2002. Environment, Economy and Society:
Fitting them together into sustainable development. Sustainable development, 10(4), 187-196.
doi: 10.1002/sd.199.
Globala målen. 2020. https://www.globalamalen.se (Hämtad: 2020-02-26) Häger, B. 2007. Intervjuteknik. 2:a uppl. Stockholm: Liber AB.
Johannesson, Hans, Persson, Jan-Gunnar & Pettersson Dennis. 2013. Produktutveckling – effektiva metoder för konstruktion och design. 2: a uppl. Stockholm: Liber AB.
Jula. (u.å.). Picknickkorg.
https://www.jula.se/catalog/fritid/friluftsliv-och-camping/friluftsutrustning/picknick/picknickkorg-007088/#tab01 (Hämtad: 2020-05-15) Kommissionens förordning (EG) nr 10/2011 av den 14 januari 2011
om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel.
Livsmedelsverket. 2020. Plast, Våra vanligaste plaster.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-hygien-forpackningar/forpackningar/plast (Hämtad: 2020-04-23)
Naturskyddsföreningen. 2014. Allt du (inte) vill veta om plast.
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Plastrapporten.pdf (Hämtad: 2020-04-30)
Naturvårdsverket. 2019a. Plaståtervinning och hantering av plastavfall.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Plast/Plastfloden-i-Sverige/Plastatervinning-och-hantering-av-plastavfall-/#hinder. (Hämtad: 2020-04-20)
Naturvårdsverket. 2019b. Hållbar plastanvändning.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Plast/ (Hämtad: 2020-03-28)
Naturvårdsverket. 2019c. EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/Cirkular-ekonomi/ (Hämtad: 2020-04-13)
Naturvårdsverket. 2020. Biogena koldioxidutsläpp och miljöpåverkan.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Biogena-koldioxidutslapp-och-klimatpaverkan/ (Hämtad: 2020-05-05)
NE. u.å. a. ekologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ekologi (Hämtad: 2020-05-11)
NE. u.å. b. kreativitet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kreativitet (Hämtad 2020-05-12)
Nordisk bioplastförening. 2020. Bioplastic. It´s a better choice. (Det fossilfria alternativet).
http://www.e-magin.se/paper/96523t54/paper/1#/paper/96523t54/1 (Hämtad: 2020-04-22) Plastformning. Materialval – varför plast. http://www.plastformning.se/materialval. (Hämtad:
2020-04-23)
PlasticsEurope. 2019. Plastics – the Facts 2019. An analysis of European plastics production, demand and waste data.
https://www.plasticseurope.org/application/files/1115/7236/4388/FINAL_web_version_Plasti cs_the_facts2019_14102019.pdf (Hämtad: 2020-04-26)
Regeringens skrivelse 2017/18:238. En klimatstrategi för Sverige.
https://www.regeringen.se/4971fa/contentassets/efa01b82b6304de8b469376fb057dda7/en-klimatstrategi-for-sverige-skr.-201718238 (Hämtad: 2020-04-20)
Regeringskansliet. 2018. Handlingsplan Agenda 2030. 2018-2020.
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlin gsplan-agenda-2030.pdf (Hämtad: 2020-04-13)
Regeringskansliet. 2020. Sverige växlar upp genomförandet av Agenda 2030.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ (Hämtad:
2020-03-10)
SFS 2011:927. Avfallsförordningen. Hämtat från Riksdagens webbplats
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avfallsforordning-2011927_sfs-2011-927 (Hämtad: 2020-04-21) SFS 2005:220. Förordning om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Hämtat från Riksdagens webbplats https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2005220-om-retursystem-for_sfs-2005-220 (Hämtad: 2020-04-21)
SFS 1998:808. Miljöbalken
SOU 2018:84. Utredningen om hållbara plastmaterial. Det går om vi vill. Förslag till en hållbar plastanvändning. Stockholm: Miljödepartementet
Stena Recycling. u.å. Design för återvinning.
https://www.stenarecycling.se/tjanster/radgivning/design-for-atervinning/ (Hämtad: 2020-04-27)
Svensk ordbok. 2009. Hederskodex. https://svenska.se/so/?id=19584&pz=7 (Hämtad: 2020-05-05)
Svensk plaståtervinning. 2020. Så funkar plaståtervinning. Avfallstrappan.
https://www.svenskplastatervinning.se/sa-funkar-plastatervinning/ (Hämtad: 2020-04-26) Svenska akademins ordlista. 2015. Kompositer. https://svenska.se/tre/?sok=komposit&pz=1 (Hämtad: 2020-04-28)
Svenska MiljöEmmissionsData. 2019. PDF. Kartläggning av plastflöden i Sverige - Råvara, produkter, avfall och nedskräpning.
https://www.ivl.se/download/18.20b707b7169f355daa77278/1560882539303/SMED%20Rap port%202019_Kartläggning%20av%20plastavfallsflöden.pdf (Hämtad: 2020-02-11)
SVID. (u.å.). Designprocessen – från idé till verklighet. https://svid.se/vad-ar-design/designprocessen-fran-ide-till-verklighet/ (Hämtad 2020-02-29)
SVID. 2018. Hållbarhetguiden: Cirkulär ekonomi.
https://hallbarhetsguiden.se/hallbarhet/cirkular-ekonomi/ (Hämtad: 2020-04-25)
Tonnquist, B. 2018. Projektledning. 7:e uppl. Stockholm: Sanoma utbildning AB.
Wikberg Nilsson, Åsa, Ericson, Åsa & Törlind, Peter. 2015. Design: process och metod. 1:4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
World Economic Forum. 2016. PDF. The New Plastics Economy. Rethinking the future of plastics. http://www3.weforum.org/docs/WEF_The_New_Plastics_Economy.pdf (Hämtad:
2020-04-26)
Zero Waste Europe. 2019. Unfolding the Single-Use Plastics Directive.
https://rethinkplasticalliance.eu/wp-content/uploads/2019/05/ZWE_Unfolding-the-SUP-directive.pdf (Hämtad: 2020-04-19)
Österlin, K. 2016. Design i fokus. 4:e uppl. Stockholm: Liber AB.
B1. 1
Projektplan
Projektplan för examensarbetet MSGC12 mot Clas Ohlson AB
Rebecca Glomsten
Version 1.8
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Högskoleingenjör i innovationsteknik och design Handledare: Johan Strandberg
Examinator: Leo De Vin Datum: 2020-03-26
Bilaga 1.
B1. 2
Projektplan
Inledning
Denna rapport beskriver det projekt som ligger till grund för kursen Examenarbete för
högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, utfört av studenten Rebecca Glomsten från Karlstads universitet. Examensarbetet skrivs i samarbete med Clas Ohlson AB under vårterminen 2020 och omfattar 22,5hp. Handledaren för arbetet är Johan Strandberg och examinator Leo De Vin.
Bakgrund
Clas Ohlson AB är ett detaljhandelsbolag som grundades av Clas Ohlson 1918 i Insjön, Dalarna.
Företaget finns idag på fem marknader i Europa. Clas Ohlson AB är ett lyhört företag som arbetar med ständiga förändringar och förbättringar i syfte att möta deras kunders behov. Även om mycket skett sedan starten, har deras mission alltid varit densamma, att hjälpa och inspirera människor att förbättra sin vardag genom att erbjuda enkla och praktiska lösningar till attraktiva priser.
Den 1 januari 2021 träder nya EU-lagar i kraft som förbjuder vissa typer av plastprodukter för engångsbruk. Detta tvingar detaljhandelsföretaget att upphöra med försäljning av engångsartiklar i plast och därmed måste de hitta alternativa lösningar som uppfyller kundernas behov. De plastprodukter som kommer att förbjudas inom EU senast 2021 är följande:
• Engångsbestick (gafflar, knivar, skedar och ätpinnar)
• Engångstallrikar
• Sugrör
• Bomullspinnar i plast
• Ballongpinnar i plast och
• Plaster som kan brytas ned genom oxidation (oxo-plaster), snabbmatsförpackningar och expanderad polystyren.
Clas Ohlsons AB har valt att stoppa sin försäljning av engångsartiklar i plast redan 2020, vilket inneburit att de redan slutat sälja plastsugrör och ersatt dem med varianter i metall och papper. En pågående utfasning av resterande engångsartiklar i plast håller på att ske.
Problemformulering
Hur kan Clas Ohlson AB fortsätta att tillfredsställa sin berörda målgrupp när engångsartiklar i plast förbjuds och samtidigt bidra till hållbar utveckling?
B1. 3
Syfte
Huvudsyftet med arbetet är att kartlägga användning och hantering av engångsprodukter, samt att identifiera det egentliga kundbehovet.
Ytterligare ett syfte med projektet är att tillämpa ett ingenjörs- och industridesignmässigt arbetssätt i ett produktutvecklingsprojekt. Projektet skall öka studentens kunskaper samt
färdigheter för att lösa olika sorters problem genom att nyttja de kunskaper som förvärvats under utbildningen och applicera produktutvecklingsprocessen i ett verkligt projekt.
Mål
Målet med projektet är att leverera minst en alternativ lösning som uppfyller det identifierade behovet hos en utvald målgrupp hos Clas Ohlson - med hänsyn till lagar och regler, de berörda globala målen och ingenjörens hederskodex. Resultatet presenteras sedan skriftligt och muntligt.
Avgränsningar
• Rapporten tar hänsyn till engångsprodukter som kan ersättas i Clas Ohlsons sortiment:
bestick, tallrikar och olika dryckesbägare - ej artiklar som medföljer vid take away.
• En identifierad kundgrupp kommer väljas ut och arbetas utefter.
• Ett identifierat användningsområde kommer väljas ut och arbetas utefter.
• Sverige
• Förslag kommer ges på bra material med avseende på bl.a. hållbarhet, minskad miljöbelastning och godkänt för livsmedel – materialval med konstruktion och tillverkningsmetod i beaktning kommer ej att genomföras.
•
UG ställer sig väldigt öppen till lösningarna i projektet. De accepterar allt från konkreta och realiserbara lösningar till mer framtida konceptförslag.B1. 4
Organisation
Allt arbete i projektet utförs av studenten Rebecca Glomsten där det preliminära ansvarsområdet kommer vara att
utföra projektet, hålla tidsplaner samt hålla kontinuerlig kontakt med uppdragsgivaren, Clas Ohlson AB.
Under projektets gång sker handledningsmöten med handledaren, Johan Stranberg från Karlstads universitet, ungefär
varannan vecka från projektstarten t.o.m. det första opponeringstillfället.
Kontaktuppgifter
Namn Roll E-mail Telefon
Rebecca Glomsten Projektansvarig rebeccaglomsten@gmail.com ***
Mattias Widerstedt Uppdragsgivare mattias.widerstedt@clasohlson.se ***
Johan Strandberg Handledare Kau johan.strandberg@kau.se ***
Leo De Vin Examinator leo.devin@kau.se ***
B1. 5
Projektmodell
Med anpassad designmetodik och lämpliga metoder kommer projektet att utföras enligt
produktutvecklingsprocessen, se figuren nedan. Projektmodeller ger en överblick över projektets fem olika faser fördelat över dess tid i veckoform. I figuren visas även eventuella beslutspunkter (BP), inlämningar (INL), grindhål (GATE) och milstolpar (MS). Dessa samt de olika faserna förklaras i tabellen nedan.
B1. 6
Datum och Tid
Inlämningar / Grindar Typ av beslut Exempel på beslutsunderlag V.4
Måndag 20/1 BP 1 Fas 1:
Projektstart- Projektplanering
Bestäm tidsramen för projektet Riskanalys
Studiebesök: HK Insjön, CO-butiker Analyser: Konkurrens-, funktion-, behov- och målgruppsanalys kommer fortlöpa i projektet.
GATE1
Stämma av med CO och
handledare Godkänd kravspecifikation Framflyttat
till v.14 BP3 Fas 3: Kreativa processer
Idégenerering: Brain drawing, brain writing, quick prototyping, skisser mm.
Konceptgenerering
Utkast till slutrapportens metodikkapitel.
Eget underlag för sökning av litteratur
Underlag med:
Hela dagen MS1 Delredosvisning
15 min. presentation – vad har jag kommit fram till hitintills, frågor och behov av
hjälp i det fortsatta arbetet. Powerpointpresentation V.15
Konceptval Uppskjutet efter samråd
med CO. Idégenerering sker utan dem och koncepten presenteras v.18
B1. 7
Datum och Tid
Inlämningar / Grindar Typ av beslut Exempel på beslutsunderlag
Framflyttat
till v. 17 BP4 Fas 4: Gestalta koncept
Skisser
CAD: Digital prototyp Materialförslag V.18 GATE3 Slutgiltigt
konceptval
Presentera konceptval för CO och handledare
Konceptpresentation BP5 Fas 5:
Sammanställning
Slutrapport
Presentationsmaterial Utställningsmaterial V.20
Torsdag 14/5 MS2 Seminarium Avstämning inför utställning.
V.22
MS3 Utställning V.22
Måndag 25/5 09:00 Canvas
INL5 Slutrapport
V.22
Tisdag 26/5 MS4 Slutredovisning V.23
3 - 4 /6 MS5 Opponering
B1. 8
Tidsplanering
WBS
B1. 9
Gantt-schema
B1. 10
B1. 11
Riskbedömning
Risk Sannolikhet
(S)
Tidsplanering spricker av olika skäl 4 5 20 Revidera tidsplanen – grundlig
planering ifrån början.
Hittar inte tillräckligt med information 3 4 12 Kontakt med UG om relevant
information samt biblioteket och handledaren.
Projektet blir för stort 3 4 12 Gör avgränsningar i god tid.
För höga mål 3 3 9 Smalna av projektet och anpassa
frågeställningen
Otillräckliga resurser 3 3 9
Brist på kommunikation med UG – pga.
långvarig frånvaro vid exempelvis sjukdom
4 3 12 Schemalägg en regelbunden
kommunikation med UG.
Planera in/genomföra viktiga möten så fort som möjligt.
Brist på kommunikation med handledaren - pga. långvarig frånvaro vid exempelvis sjukdom
4 3 12 Schemalägg regelbundna
handledningsmöten.
Planera in/genomföra viktiga möten så fort som möjligt.
Försenat/uteblivet arbete pga. sjukdom 4 5 20 Hålla mig borta
UG missnöjd med projektet/resultatet 1 4 4
Regelbunden kommunikation med UG samt GATE-möten vid delmål i projektet för att se om det behövs kompletteras eller om man kan stänga och gå vidare i projektet.
Oväntade händelser med UG – svår att nå/
får andra arbetsuppgifter/blir sjuk
3 4 12 Kommer ha flera nyckelpersoner
inom CO så att de kan fördela arbetet.
Utlovad idégenerering hos UG blir inte av pga. av t.ex. tidsbrist.
4 2 8 Försöker planera in en tid tidigt i
projektet. Ser också till att mitt resultat inte faller på detta – mest en kul aktivitet och bra erfarenhet för mig personligen.
Arbete förvinner 1 5 5 Säkerhetskopiera på flera ställen /
lägg alla dokument på Google Drive
Bristande dokument 2 5 10 Dokumentation sker under hela
projektets gång och alla versioner av ett dokument sparas så att man enkelt kan gå tillbaka.
Idétorka 1 4 4 Gör en ordentlig research och
dokumenterar under hela projektet.
Skall även bjuda in blandade människor till idégenerering för att öka kreativiteten och antal idéer.
B1. 12
Risk Sannolikhet
(S) 1 till 5
Konsekvens (K)
1 till 5
Riskvärde S x K =
Riskåtgärd
Inställda personliga möten - Skola/CO stänger ner pga. Corona
5 2 10 Handledningsmöten, avstämningar
och presentationer kan genomföras på distans.
Utebliven idégenerering - Skola/CO stänger ner pga. Corona
5 3 15 Idégenerering kan ske på distans med
CO. (Detta kan dock bidra till bristande kvalitét i arbetet) Idégenerering sker hemma i begränsad/skyddad miljö med friska personer.
Får inte tillgång till litteratur/ viktig fakta/information -Skola/CO stänger ner pga. Corona
4 3 12 Skolan har öppet biblioteket mån-fre
12-14 för utlån av böcker.
Försöker samla på mig den
litteratur/fakta/information som kan tänkas bli relevant framåt i arbetet.
Har kontinuerlig kontakt/avstämning med CO.
UG = Uppdragsgivare, CO = Clas Ohlson
5
4
3
2
1
1 2 3 4 5
Sannolikhet
Konsekvens
B1. 13
Dokument och versionshantering
Inlämnade dokument skall namnges enligt följande:
1. Benämning av uppgift
2. Företagsnamn uppdragsgivare 3. Version
Exempel: ”Projektplan_ClasOhlson_1.1”
Revisionsbeteckning Förklaring
1.0 Första utkastet av dokumentet
1.1 Andra versionen av dokumentet (Följande
versioner benämns 1.2, 1.3, 1.4 osv.)
2.0 Godkänt och beslutat dokument
2.1 Ett godkänt dokument under omarbetning
(Följande versioner benämns 2.2, 2.3, 2.4 osv.)
3.0 Godkänt och beslutat dokument efter första omarbetningen
3.1 Första versionen va ny omarbetning
(Följande versioner benämns 3.2, 3.3, 3.4 osv.)
4.0 Godkänt och beslutat dokument efter andra omarbetningen
Skicka aldrig lösenord med Google Formulär Det här innehållet har varken skapats eller godkänts av Google. Anmäl otillåten användning - Användarvillkor - Sekretesspolicy
En enk ät o m an vändnin g och h an terin g av en gån gs pr odukt er i v ar da gen.
Mitt namn är Rebecca Glomsten och jag läser min sista termin på högskoleingenjörsprogrammet Innovationsteknik och design på Karlstads universitet. För mitt examensarbete/kandidatuppsats har jag sammanställt följande enkät där syftet är att bl.a. kartlägga användningen och hanteringen av engångsprodukter samt människans egentliga behov, i förhoppning om att komma fram till en alternativ framtidslösning. (Behöver inte innebära engångsprodukter i nytt material) Som många redan vet bidrar användningen av engångsprodukter till negativa miljöeffekter. Bland annat i form av resursslöseri och nedskräpning. Därför träder nya EU-lagar i kraft år 2021 som förbjuder en del plastprodukter för engångsbruk, t.ex. tallrikar, bestick och ätpinnar. För att avgränsa arbete syftar vi till engångsprodukterna tallrikar, bestick och olika typer av dryckesbägare som man AKTIVT väljer att köpa själv, t.ex. för picknick eller fest (INTE produkter som medföljer vid take away). Enkäten består av 26 frågor och tar ca 5 minuter att svara på. Deltagandet är helt frivilligt och svaren behandlas konWdentiellt (du är anonym) och du kan alltid avbryta medverkan utan att ange orsak. Du behöver vara 18 år eller äldre för att få delta. Många frågor består av svarsalternativ som du enkelt kan kryssa i. Skulle dessa alternativ inte stämma in på dig som svarar får du gärna formulera egna svar på de frågor som har "Övrigt" som sista svarsalternativ. KOM IHÅG att denna enkät inte görs för att "döma" någons beteende utan endast för att kartlägga vart och varför engångsprodukter i vardagen kan tänkas behövas. Tack för att du deltar! Nästa FormulärBilaga 2.
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
Initiala frågor
Hur gammal är du?
422 svar
En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
423 svar
Publicera analyser
18-30 31-40 41-50 10,4% 51+
15,2%
22,3%
52,1%
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
Är du?
421 svar
Huvudsaklig sysselsä!ning? (Välj det alternativ som stämmer in bäst och enba" e! alternativ. Är du t.ex. både student och arbetar ange det
alternativ som du främst identi#erar dig med.)
422 svar
Frågor om hur du använder engångsprodukter
Kvinna Man Annat
94,3%
Studerande Arbetande Arbetssökande Föräldraledig Pensionär 65,9%
29,1%
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
Köper/använder du engångsa"iklar? (Gäller alltså inte de produkter som medföljer vid take away)
422 svar
Om Ja - vilka typer av produkter ? ($erval)
354 svar
Ja Nej Sällan 61,6%
11,8% 26,5%
0 100 200 300
Kaffemuggar
Dricksglas
Champagneglas
Tallrikar
Bestick
161 (45,5 %) 161 (45,5 %) 161 (45,5 %)
189 (53,4 %) 189 (53,4 %) 189 (53,4 %)
77 (21,8 %) 77 (21,8 %) 77 (21,8 %)
222 (62,7 %) 222 (62,7 %) 222 (62,7 %)
200 (56,5 %) 200 (56,5 %) 200 (56,5 %)
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
I vilket material är engångsa"iklarna du o%ast köper? (Välj det alternativ som stämmer in bäst)
387 svar
I vilket/vilka sammanhang använder du främst engångsprodukter? ($erval)
390 svar
Vet ej - spelar ingen roll 21,2%
Köper något ute att
ta med
Restaurang / fika
Stuga vart det inte
går att diska på vi…
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
0 100 200 300
När köper te/kaffe ute När jag glömt mugg/
bestick Frigolit låda till t.ex sushi Ta med kaffe ut när
man ska vara borta
…
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
Hur o%a använder du engångsprodukter?
401 svar
Va&ör använder du engångsa"iklar? ($erval)
388 svar
Oftare på jobbet (nån gång/m…
Någon gång vart femte år. Ha…
Nyår samt några gånger på s…
1/4
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
Samt … Är det inte finns diskmöjlighet
Fick det vid take away Enda alternativet just där.
Behöver många vid ett tillfälle Det enda som finns tillgängligt Behovet uppstår när man är ute.
när jag har glömt
påse då köper jag
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
0 100 200 300
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
Vad är negativt med engångsa"iklar? ($erval)
409 svar
Förslag inför framtiden
År 2021 förbjuds engångsprodukter i plast (bl.a. bestick, ätpinnar och tallrikar) - vad ska du använda i stället?
414 svar
0 100 200 300 400
Dålig kvalitet Inte snygga - vid t.ex.
dukning Dyra Bra fråga. Engångsartikeln är återvinni…
små (glas, tallrikar och muggar alltså,…
ofta sämre funktionalitet än (stadigare…
En förpackning med ett set (glas/tallri…
Engångsartiklar av annat mat…
Vanliga bestick, tallrikar och g…
Inget - kan äta med händerna Använder de jag redan har, s…
Kan h amed mig flergångsarti…
Olika för olika situationer. Fort…
Har egentligen inget behov av…
Beror på situation. Vid picknic…
1/5 36,6%
54,7%
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.
2020-05-24 21:07 En enkät om användning och hantering av engångsprodukter i vardagen.