Materialundersökning

Under litteraturstudien och sökandet av information om bra, miljövänligt och hållbara material som även är godkända för livsmedel, kom jag i kontakt med BioInnovation.

BioInnovation är ett strategiskt program som främjar forskning, utveckling och information som finansieras av bland annat Vinnova och Energimyndigheten och deras visionen är att Sverige ska ha ställt om till bioekonomi år 2050. På deras hemsida fanns massor av bra information om material från bland annat deras företagsutbildning, BioLyftet, om hållbara material. (BioInnovation 2020). Komplexiteten här var att hitta de material som var bäst lämpade för mina lösningsförslag och därför kontaktades dem för mer information.

Detta resulterade i ett telefonmöte tisdag 7 april 2020 med Mattias Andersson, forskare på RISE inom material, process och återvinning. Under mötet diskuterades bland annat SUP och alternativa material för en picknicklösning med minskad miljöbelastning och som tillåter viktiga egenskaper som tåla fukt, diskmaskin, nötning, vara lätt (vikt), vara godkänd för livsmedel samt återvinningsbar. Mattias ³ understryker att BioLyftet främst fokuserar på hållbarhet ur miljösynpunkt som på sätt och vis påverkar det sociala och ekonomiska.

Sammanfattningsvist bekräftade Mattias under mötet den teori som ligger till grund för projektet och han förklarade bland annat att ingen bra återvinningskvalitet av plast finns i dagsläget för produkter på marknaden. Enda alternativet är återvunnen PET i och med dess infrastruktur och fungerande återvinningssystem. Detta material gavs som materialförslag till dryckesbägare om man exempelvis vill ha dem transparenta, men Mattias förvarnar om att risk för repor och deformation vid maskindisk finns. I och med materialets efterfrågan då det är det enda återvunna plastmaterialet på marknaden idag som många företag vill förknippas med, påpekas även dess höga pris.

För matlådor, tallrikar och bestick rekommenderades biobaserad PP och PE. Båda material är bra för återvinning och kan färgas till vilken färg som helst. Skillnaden mellan dem är främst att PP är styv, hård och mer stabil än PE som är något mjukare. I dagsläget finns dock ingen stor produktion av PP men det är under utveckling.

Även kompositmaterial rekommenderades, som är en blandning av en matris och en fiber, t.ex. PP + fiber eller PE + fiber. Exempel på fiber kan vara träflis/spån. Detta kan vara ett bra

3Mattias Andersson, forskare vid material, process och återvinningsenheten, RISE. Skype-samtal 7 april 2020.

alternativ för att öka halten biobaserat material och minska mängden plast, samt för att ändra materialets egenskaper. Mjuk PE + fiber blir exempelvis hårdare. Materialet går sedan att diska, är lätt (vikt) och bidrar till en långlivad produkt. Mattias bekräftar även här den teori som studerats om problematiken kring återvinning av kompositmaterial samt de negativa effekterna som uppkommit vid felaktig kommunikation kring bioplaster.

Viktigt att poängtera och är att bionedbrytbara plaster inte bryts ned i naturen, utan kräver specifika förhållanden, i synnerhet industriell kompostering. Detta är alltså inget som kunden behöver veta om.

Bionedbrytbara plaster låter miljövänligt, men kan också ses som något som inte bidrar till den cirkulära ekonomin.

Skillnaden mellan biomassa och fossilråvara är kolcirkeln. Och ur den aspekten är biomassa mycket bättre än oljebaserad. Sedan kan man i stället kolla på andra aspekter ur biomassans perspektiv som resursslöseri, att råvaror som till exempel sockerrör främst

transporteras från Brasilien, produktframtagning eller hanteringen av dessa produkter. Då är det svårt för mig att säga vad som är bäst.

Dock upplyser Mattias att i dagsläget kan man inte göra allt för att lösa den cirkulära ekonomin. Den bästa lösningen eller det bästa materialet kanske inte finns på marknaden ännu, men genom att engagera sig, kolla över sitt sortiment och sina leverantörer, starta nya kontakter och vågar ta ställning för att visa vägen för kunderna, kommer man att bidra till en beteendeförändring och en hållbar miljö.

Jag tror att det är en fördel att ligga i framkant. Snart kommer konsumenten att kräva och inte längre önska hållbara material. Om man sedan väljer biomaterial som idag transporteras från Brasilien till Sverige, eller ett material som släpper ut mer koldioxidvid tillverkning väljer man själv. Huvudsaken är att man har tänk och gjort ett val.

4.3 Kravspecifikation

Kriteriematrisen gav 16 stycken kriterier. I tabell 4 visas ett utdrag ur produktspecifikationen där endast kraven är representerade. Se fullständig produktspecifikation i bilaga 4.

Tabell 4. Utdrag ur produktspecifikationen där endast kraven är representerade.

K=Krav, Ö = Önskemål, B= Begränsning, F= Funktion

Cell Kriterium K/Ö B/F Vikt

1.1 Minimera onödigt material. Välja material som tål disk och nötning för en lång livslängd. Material skall vara godkänt för kontakt med livsmedel.

K B/F 5

1.3 Giftfria material. Enbart tillåtna material för kontakt

med livsmedel. K B 5

1.4 Priset skall passa in i uppdragsgivarens sortiment. Priset

skall matcha kvalitén. K B 5

1.5 Flergångslösning K B/F 5

1.6 Tillverkning för vertikal- och horisontellhantering K B/F 5

4.1 Alla ingående delar skall vara brukningsbara och

fungera för dess ändamål. K F 5

4.2 Flergångprodukt av ett stöttåligt material som kan

diskas. K F/B 5

5.4 Dimensioner, materialval och tillverkningskostnad bör

matcha den tänka livslängden och produkten. K B 5

4.4 Idégenerering

Nedan presenteras de idégenereringsresultat som framkommit under de kreativa metoderna.

4.4.1 Individuell idégenerering

Den individuella idégenerering var en iterativ process som pågick under hela projektets gång.

Så fort en idé dök upp i huvudet skrev jag upp det eller skissade ned det i ett idéblock. Både för att inte glömma bort men även för att skapa plats för nya idéer. Enkla tankeskisser är något som använts under hela projektet för att visualisera de idéer som uppkommit under arbetets gång

4.4.2 Idégenerering i grupp

Tanken var att bjuda in till två stycken idégenereringar under projektet. En med studenter och en med uppdragsgivaren, för att se hur mycket resultatet skiljer sig åt i olika miljöer med olika personer av varierad kunskap och erfarenhet i ämnet. Men i och med rådande omständigheter resulterade detta tillslut i en idégenerering.

Idégenereringen ägde rum hemma hos mig den 3 april 2020 tillsammans med fem personer, tre studenter från mitt program och två med varierande yrken. Idégenereringen delades upp i tre delar och pågick totalt i 90 minuter. Innan start förklarades kortfattat om mitt case och om

den valda målgruppen och deras behov. Därefter förklarades de regler som skulle gälla under hela sittningen.

För att låta alla få chansen att komma in i rätt mode startades idégenereringen med en enkel uppvärmningsövning som inte hade något med den riktigt uppgiften att göra.

Uppvärmningsleken gick ut på att ge en kaffekopp så många användningsområden som möjligt på tre minuter.

Därefter påbörjades den riktiga idégenreringen. Under hela tiden fanns tillgång till olika sorters bestick, tallrikar och glas av olika material. Både flergångs- och engångsprodukter, Post-it lappar, stora och små i olika färger, A-4 papper och olika sorters pennor.

Del 1:

Första delen bestod av ett huvudscenario och tre frågeställningar:

Scenario: Du och en kompis ska på picknick. De produkter som ligger framför er är det ni kan ta med.

1. Hur kan skrammel minimeras under transporten till och från picknicken?

2. Hur kan kladd minimeras till och från picknicken?

3. Om du skulle göra produkterna framför dig så små och portabla som möjligt, hur skulle de se ut? Du får ändra allt utom funktion.

Figur 12. Ett utkast av idéer som uppkom under idégenereringen.

I denna del ställdes en fråga i taget och för varje fråga fick vardera person börja med att tänka själv genom att använda sig av metoderna brainwriting och braindrawing. Metoderna valdes att kombinera för att effektivisera och minimera idétorka, eftersom vissa personer har enklare att förklara i ord och andra i bild. För varje moment ställdes en timer på 10 minuter, men så fort ingen hade något mer och tillägga stannades klockan och vi gick vidare till nästa moment.

När alla skrivit/ritat ned sina idéer på första frågan, fick alla presentera sina förslag högt.

Därefter startades en brainstorming, där man antingen kunde presenterade helt nya idéer eller byggde på sina idéer med andras osv. Efter detta gick vi vidare till nästa fråga och samma process upprepades. Exempel på idéer som kom upp under idégenerering visas i figur 13, 14 och 15.

Figur 15. Ett utkast av idéer på frågan; Om du skulle göra produkterna framför dig så små och portabla som möjligt, hur skulle de se ut?

Figur 14. Ett utkast av idéer på frågan; Hur kan kladd minimeras till och från picknicken?

Figur 13. Ett utkast av idéer på frågan; Hur kan skrammel minimeras under transporten till och från picknicken?

Del 2:

Andra delen bestod endast av frågorna; Hur tar man sig till en picknick? och Vad äter /dricker man på en picknick? Under denna del användes endast brainwriting individuellt för varje person och därefter fick alla presentera sina förlag och om man kom på något mer under tiden kunde man lägga till det. Se figur 16 och 17.

Del 3:

Under sista delen visades fyra olika referensartiklar i färgad biobaserad plast, stål,

transparent fossil plast och två kombinerade material. Tanken var att låta personerna välja de som representerade egenskaperna kvalitet, hållbarhet, miljövänligt, lyx och robusthet bäst.

Eftersom detta är egenskaper som efterfrågas i den yttredesignen men betyder olika för varje person underlättade det arbetet att visualisera dessa egenskaper.

Figur 16. Ett utkast av idéer på frågan;

Hur tar man sig till en picknick?

Figur 17. Ett utkast av idéer på frågan Vad äter/dricker man på en picknick?

Eftersom att alla medverkande under idégenereringen kände varandra och majoriteten hade arbetat med varandra tidigare resulterade detta i en lugn och trygg miljö, där alla hade lätta att säga vad de tyckte och tänkte och idéerna sprutade. Alla de tankar och idéer som kom upp under sittningen klustrades sedan ihop till olika delfunktioner och delprodukter. Dessa

delfunktioner jämfördes därefter med produktspecifikationen för att kunna uppdaga om något fattades gentemot de krav som ställts.

4.5 Konceptgenerering

Konceptgenereringen genomfördes för att sätta samman de lösningsförslag som uppkommit under idégenereringen till möjliga konceptförslag. Detta utfördes genom en morfologisk matris och resulterade i 7 konceptförslag. Efter en tidig eliminering kvarstod endast 3 av dessa. Resultatet redogörs nedan.

4.5.1 Morfologisk matris

Vid insättning av delfunktioner och dess dellösningsalternativ gavs möjlighet till 1 088 640 (6x5x7x6x4x3x6x3x2x2) totallösningar vilket var alldeles för många, se tabell 5. Därför ströks vissa lösningar i tabellen som inte ansågs uppfylla de krav och önskemål som ställs i produktspecifikationen. Detta resulterade i 276 480 totallösningar. Vid utförandet kunde fler

”Stål är ett material man alltid kan lita på. Det behåller sin funktion även om jag kör över den med bilen.”

Nyckelord: Kvalitet, hållbart, robust,

”Ger en känsla av att man har med sig riktiga glas på picknicken. Inga rörliga delar ger stabilitet.”

Nyckelord: Lyxigt, stabilt

”Att blanda två material känns välarbetat och genomtänkt.”

Nyckelord: Lyxigt, kvalitet

”En råare yta, inte så tillrättagjort och perfekt.

Känns bra. Jämför äpple från trädgården och ett som blivit besprutat.”

Nyckelord: Hållbart, miljövänligt

Figur 18. Referensbild olika material

lösningsförslag strykas och i slutändan resulterade den morfologiska metoden i 7 idékoncept, se tabell 6.

Tabell 5. Morfologisk matris innan eliminering av koncept.

Tabell 6. Morfologisk matris efter eliminering

Idékoncept 1: Vikbara glas, ihopfällbara tallrikar, fingerbestick, picknick-kit av rektangulär stållåda med alla produkter av stål, upplägg med muffinsplåt, allting har sin plats,

bestickhållare, bärrem till lådan. Extrafunktion: Lock till lådan kan agera bord.

Idékoncept 2: Vikbara glas, cirkulär form, bestick ihopsatta med magnet, flaska och glas i ett, dämpande material, plastöverdrag till tallrikar, ihopfällbar picknickkorg.

Idékoncept 3: Vikbara glas, rektangulära tallrikar, platta bestick, rektangulär låda med alla produkter i miljövänligt material, upplägg i olika sektioner, dämpande material, gummiband som håller ihop lådan, bära i ”take away”-hållare.

Idékoncept 4: Vikbara glas, rektangulära tallrikar, bestick ihopsatt med magnet, tallrik med mugghållare, rektangulär låda med alla produkter i miljövänligt material, lock till lådan kan agera uppläggningsfat, klämmor som klämmer åt tallrikarna för att inte kladda och skramla, teflonmaterial, ”take away”-hållare, filthållare.

Idékoncept 5: Ihopfällbara glas, rektangulära tallrikar, platta bestick, picknickkorg med snäpp, lock till tallrikar, ihopfällbar picknickkorg.

Idékoncept 6: Vanliga glas, rektangulära tallrikar, vanliga bestick, rektangulär låda med alla produkter i miljövänligt material, muffinsplåt, lock till lådan kan agera uppläggningsfat, allting på sin plats, bestickhållare, gummiband som håller ihop lådan, ihopfällbar picknickkorg. Extrafunktion: Lock till lådan kan agera bord.

Idékoncept 7: Teleskop-glas, rektangulära tallrikar, bestick ihopsatt med magnet, rektangulär stållåda med alla produkter i stål, olika sektioner, allting på sin plats, bestickhållare, bärrem till lådan. Extrafunktion: Lock till lådan kan agera bord.

4.5.2 Eliminieringsmatris

Efter första sållningen utfördes en elimineringsmatris på de sju slutgiltiga idékoncepten. Metoden resulterade i att eliminera tre idékoncept och fullfölja idékoncept 3, 5, 6 och 7. I tabell 7 kan resultatet från utförd metod ses.

Tabell 7. Eliminieringsmatris

4.6 Konceptval

Eftersom en sållning av de idékoncept som inte uppfyllt kraven i produktspecifikationen redan gjorts inleddes konceptvalet med Pughs relativa beslutsmatris, se tabell 7. Metoden tillämpades för att kunna väga de fyra kvarvarande konceptförslagen mot

produktspecifikationen för att i slutändan kunna vägas mot varandra. Den referenslösning som användes var en traditionell picknickkorg för fyra personer från Jula (Jula, u.å.).

De koncept som fick beslutet om vidareutveckling var konceptförslagen 6 och 7. Förslagen 3 och 5 gick inte vidare i denna process på grund av rangordningen och förhållandet på dess nettovärden, se tabell 8. De två konceptförslag som gick vidare var de som presenterades för uppdragsgivaren, där ett slutgiltigt konceptval gjordes. Konceptförslagen bollades även med arbetes tre personas för att säkerställa att lösningförslagen uppfyller målgruppens behov, krav och önskemål.

Tabell 8. Relativ beslutsmatris enligt Pugh.

4.6.1 Skissprototyper

För att enkelt kunna kommunicera med uppdragsgivaren under presentationen av

konceptförslagen användes renderade 2D-skisser som bearbetats med färg för att visualisera material och för att framhäva former och strukturer.

Under projektet användes enkla pappersmodeller för att snabbt och enkelt få fram olika lösningar på bland annat hopfällbara picknickkorgar.

Figur 19. Presentationsbilder av koncept A.

Figur 20. Presentationsbilder av koncept B.

Figur 21. Forts. presentationsbilder av koncept B.

Figur 22. Presentationsbilder av delkoncept C.

4.6.2 Utvärdering med uppdragsgivaren

Efter en egen konceptutvärdering genomfördes projektets andra gatemöte där de två

koncepten med högst poäng, A och B samt delkoncept C presenterades för uppdragsgivaren. I och med den rådande situationen genomfördes mötet via digitallänk. De som närvarade på mötet tillsammans med mig var CO:s produktdesignchef, förpackningschef, en

produktutvecklare och deras produkt- och materialspecialist. För att effektivisera mötet och ge de berörda personerna rätt bakgrundsinformation skickades ett inläsningsmaterial ut några dagar innan konceptvalet. I materialet gavs en kort sammanfattning av; problembakgrund, den information som samlats in under förstudiefasen, samt den sållning som skett under projektets gång. Även den resulterande funktionsanalysen, målgruppen (persona och scenario) och moodboarden som arbetet utförts utefter redogjordes i detta material.

Koncepten presenterades för uppdragsgivaren och under diskussion valdes koncept B ut för vidareutveckling. Diskussionen kretsade främst kring realiserbarhet och ekonomisk

hållbarhet.

Figur 24. Visualisering av olika scenarion.

Figur 23. Skissprototyper på hopfällbara picknickkorgar.

Fördelar med koncept A som upplystes var att det rostfria materialet ger produkter lång livslängd och återvinningsbarhet, vilket bidrar till den cirkulära ekonomin. Nackdelar som nämndes var att det är ett kallt material som enligt dem själva inte kändes så ”mysigt” och estetiskt tilltalande. Det tyngsta argumentet var dock den stora insats som krävs för att

tillverka dessa produkter. Då det krävs kostsamma verktyg som innebär ett högt slutgiltigt pris ut till kund.

Koncept B ansågs i stället mer estetiskt tilltalande med sitt biokompositmaterial och biobaserade plast. B är billigare och enklare att tillverka än A och genererar därför ett lägre pris för kunden som passar bättre in i CO:s sortiment. De tyckte också att koncept B

kombinerat med delkoncept C bildar en komplett och harmoniserad produktfamilj som visar en eftertanke och bidrar till en mer hållbar miljö. Att hänsyn tagits till det identifierade behovet att underlätta ett snyggt upplägg eller ”instagramvänligt” uppskattades och ansågs som en viktig parameter ur ett kundperspektiv och utifrån det uppkopplade samhälle vi lever i idag.

De material som presenterades godkändes av CO och materialspecialisten bekräftade den biobaserade plasten och biokompositens goda potential. Även om biokomposit inte kan återvinnas idag så kan det förhoppningsvis det den dagen dessa produkters liv är över. För att kunna möjliggöra återvinning för ett material krävs det att det används och att det finns en efterfrågan, vilket denna produkt kan bidra till.

Det enda materialet som inte valdes att gå vidare med var återvunnen PET för dryckesbägaren. Detta valdes bort i och med osäkerheten av dess nöttålighet och deformationsmöjligheter vid maskindisk. Eftersom kundbehovet även var stabilitet och kvalitet bestämdes att vanligt glas skulle användas som material i stället.

De vidareutvecklingsförlag som kom upp under konceptvalet var:

• Studera storleken och använda referensmått för att produkten skall kunna passa i deras kylväskor.

• Se över konstruktionen av den hopfällbara picknickkorgen så att inte sand t.ex. kan sippra in.

• Verifiera vikten av att picknickkorgen skall kunna hålla kyla.

• Stapelbara vinglas utan fot av glas, med låg vikt men som är konstruerat så att det är svårt att krossa.