I maj 1900 beslöt riksdagen att ett befästningsverk i trakterna kring det lilla norrländska samhället Boden skulle uppföras. I Hvar 8 dag berätta-des det att riksdagsbeslutet väckte ”tillfredställelse” överallt i landet. Inte minst i Boden där beslutet firades ”med stora fästligheter”. Tidskriften hade vid detta tillfälle låtit ta några fotografier, och i den text som sam-verkade med bilderna berättades hur Bodens samhälle genom järnvägen ökat sin befolkning till omkring 3.000 invånare. Hvar 8 dag påpekade att i framtiden stundade ”liflig byggnadsverksamhet” då Boden skulle bli
”samlings- och depotplatsen för öfre Norrlands lefvande försvar”. I det högsta av Bodens kringliggande berg – Degerberget – skulle huvudfäst-ningen ligga.52 Intressant är att i denna korta artikel vävdes nybyggaran-dan kring Norrland samman med den hotbild som kommit att ses som
en realitet. Fästningsbygget blev därför ett sätt att både möjliggöra fort-satt utveckling liksom att trygga området från fientlig aggression.
I dagstidningstexter, i tidskriftsartiklar och i ett flertal broschyrer hade försvaret i norr och behovet av en permanent befästning disku-terats sedan 1880-talet. Decennierna kring 1900 kunde mediekonsu-menterna möta diskussioner kring försvaret och den ryska hotbilden i en rad olika medier. I januari 1907, i samband med att Bodens fäst-nings första delar togs i burk, kunde läsaren av Dagens Nyheter till ex-empel följa två artikelserier: ”I den ryska byn” och ”I ryska hung-ertrakter”. Tidningen publicerade också en artikel där ett ögonvittne berättade om rysk tortyr. I Norrbottens-Kuriren samma månad, dagar-na efter att en notis förvardagar-nade om stundande provskjutningar från Gammelängsfortet, publicerades en artikel som lyfte fram att Ryss-lands militära styrka var ”väldigare än någonsin”. Och dagarna innan
”Åt Sveas fallna söner” invigdes publicerade Nya Dagligt Allehanda arti-keln ”Faran i norr” av Harald Hjärne – en text som också stod att läsa i norska Morgenbladet två dagar tidigare. I Svenska Dagbladet återfanns veckan före invigningen därtill en artikelserie i fyra delar som behand-lade ”Försvarsfrågan i norr”.
Dessa exempel står att finna på en svensk tidningsmarknad som
---Framtidslandet – telefonen har nått Boden våren 100. Stillbild i den illustrerade tidskriften Hvar 8 dag.
---alltsedan 1800-talets första hälft expanderat kraftigt.53 Decennierna kring 1900 fanns ofta en eller flera dagstidningar i de flesta svenska städer, och det totala antalet dagstidningar var mycket stort.54 Även om antalet tidningsläsare inte kan jämföras med idag, så utgjorde tid-ningarna en samlad arena där tidens frågor, dagsaktuella händelser och utrikespolitiska skeenden presenterades för en inte oansenlig pu-blik. Försvarsdiskussionerna i samband med riksdagarna 1885 och 1901 behandlades exempelvis utförligt i dagstidningarna. Skriverierna av försvarsfrågan inskränkte sig inte bara till riksdagsrapportering; i tidningarna publicerades även texter författade av medarbetarna där de självständigt reflekterade kring försvaret, förhållandena i Ryssland och det ryska hotet.
Bredvid dagspressen fanns också en spirande illustrerad press, och det var just i denna som beslutet att bygga Bodens fästning föranledde ett fotoreportage.55 Gunilla Lundström menar att veckopressen bana-de vägen för bilbana-dens centrala ställning i pressmedierna. Hvar 8 dag var den första veckotidningen att utnyttja de möjligheter den fotografiska tekniken erbjöd. Tidningen dominerades av dagsaktuella porträtt- och reportagefotografier, och nådde 1910 den icke föraktliga upplagan 100.000 exemplar.56 Parallellt med de intensiva diskussioner som för-des kring en ny härordning åren kring 1900 publicerade Hvar 8 dag flera bildreportage, ofta i flera delar. I dessa skildrades arméns historia, truppslag och fältövningar runt om i Sverige.57 Även om explicita po-litiska ställningstaganden inte framställdes i anslutning till de bilder och åtföljande texter som publicerades i Hvar 8 dag, så visar de i kraft av sin förekomst att det som rörde försvaret och militären ansågs ha ett nyhetsvärde. De frågor som handlade om värnplikt och försvar blev också föremål för skämt och satir. Kring sekelskiftet 1900 återkom Bodens fästning, sågfilare och flera försvarspolitiker i bland annat Söndags-Nisses satiriska framställningar.58 Med andra ord kan man kon-statera att frågor kring försvaret och det ryska hotet cirkulerade brett i tidens masskultur, vid sidan av de militära och säkerhetspolitiska etablissemangen.
Men det fanns också andra medieformer som var mer omedelbart koncentrerade kring försvarsfrågan. En central del av det medieland-skap där den säkerhetspolitiska situationen fick en bred och utförlig uttolkning utgjordes av en omfattande utgivning av broschyrer och pamfletter.59 Arvid Cronenberg menar att de antiryska stämningarna
i hög grad påverkades av ”den rika broschyrfloran”.60 Ser man till ut-givningstakten och volymen så ligger det mycket i detta – ett stort an-tal broschyrer gavs ut och vissa spreds i hundratusenan-tals exemplar. Här återfinns titlar som Om vi vilja slippa krig (1890), Den närvarande tidens fosterländska fråga (1890), Om det brinner (1891), Hvarför vi förlorade sla-get vid Uppsala den 18 maj 1900 (1890), Öfre Norrlands försvar (1899), Vårt lands försvar: Några synpunkter och granskningar (1902) och Sverige och den stora östern (1905).61
Broschyrerna utgjorde en viktig kommunikationsform som olika försvarsvänliga organisationer använde för att påverka opinionen i försvarsvänlig riktning. Alltsedan de första organisationerna initiera-des var produktionen och spridandet av olika publikationer en av kärnverksamheterna. Historien om den bredare opinionsbildningen kring det svenska försvaret tog sin början redan hösten 1875 då fören-ingen Värnpliktens vänner konstituerades. Förenfören-ingens övergripande ambition var att förbättra och reformera försvaret, och detta skulle uppnås genom ”att sprida kännedom om allmänna värnpliktens
mili-
---Det som rörde försvaret och militären cirkulerade i såväl militär fackpress som i den mer allmänt spridda veckopressen åren kring 100. Stillbild ur Hvar 8 dag, 100:36, 50.
---tära, sociala och politiska bety-delse”.62 Föreningens viktigaste arbete bestod sålunda i dess ut-givningsverksamhet: under åren 1876 till 1881 gav den ut ett tju-gotal broschyrer som spreds i drygt 350.000 exemplar.63 Flera av de drivande männen i Värn-pliktens vänner blev viktiga pro-filer i det försvarspolitiska och säkerhetspolitiska etablisseman-get decennierna kring 1900. Här återfanns personer som Axel Rappe, Jesper Crusebjörn och Gustaf Björlin. Under åren 1878 till 1890 gav Björlin ut tidskrif-ten Svenske soldatidskrif-ten där allt från historiska slag, stora fältherrar till strategi och materialbeskriv-ningar behandlades. Tidskriften sökte ge sina läsare breda kun-skaper som ansågs nödvändiga för militärer på alla nivåer. Värn-pliktens vänner gav också ut tidskriften Fosterlandets försvar: Tidskrift för alla 1885–1890.
Försvarsfrågan fick sitt breda genombrott i början av 1890-talet då den kom att engagera långt fler än bara politiker och militärer.64 Ur Värnpliktens vänner skulle då den Allmänna försvarsföreningen upp-stå. För föreningens bildande och för försvarsfrågans faktiska genom-slag hade de försvarsmöten som hölls i Uppsala i mars och april 1890 en avgörande betydelse.65 Offentliga möten blev en tongivande medial strategi som försvarsagitationen skulle utnyttja mer eller mindre in-tensivt fram till första världskrigets utbrott. Det mest kända exemplet torde vara Gustav V:s borggårdstal våren 1914.66 Dessa möten är ock-så möjliga att se som ytterligare en medial kommunikationsform. De påannonserades lokalt, inte minst av den lokala pressen, och lockade varierande publiker. De skapade sina egna ”kändisar” och de fick inte sällan utrymme i pressen dagen efter att de genomförts. Det
offentli-
---En av de medieformer som behandlade frågor kring försvaret och som framställde Ryssland som ett påtagligt hot var broschyr-litteraturen.
---ga mötet och varierande presstexter ingick såtillvida i en säregen sym-bios. Försvarsvännerna använde också mötena för att sprida försvars-vänlig litteratur och då inte sällan olika typer av broschyrer.
Den 20 mars 1890 framträdde Gustaf Björlin i den fullsatta hög-tidssalen på Norrlands nation.67 I sin föreläsning tecknade Björlin si-tuationen i de ryska Östersjöprovinserna där ”evangeliske kristna”
hindrades från att ge sina hädangångna ett värdigt farväl. Vidare be-skrevs den begynnande förryskningen. Björlin skisserade också skä-len till varför försvarsfrågan inte hade nått någon lösning i Sverige.
För det första fanns den gamla idén om fredssträvandet. En god tan-ke, men något som en liten nation som Sverige knappast skulle lyck-as med. För det andra riktade Björlin kritik mot föreställningen att krigsteknikens utveckling skulle omöjliggöra krigen. I samtiden fanns också en invandring av finnar till norra Norge, vilket gjorde att språk-gränsen och riksspråk-gränsen alltmer skildes åt. När Björlin hade avslutat talet bröt en ”bifallsstorm” ut, i vilken ”det unga, friska, svenska Up-sala” återfann sig själv.68
Denna redogörelse återfinns i en minnesskrift som utgavs i sam-band med Fosterländska studentförbundets tioårsfirande. Minnes-skriften som sådan är förstås också möjlig att se som inlaga i de poli-tiska oenigheter kring försvarets organisering som fortfarande var en realitet tio år efter föreningens bildande. Minnestecknaren lyfter fram hur delar av pressen uppmärksammade detta möte. Från och med det-ta tillfälle och ”under många år därefter” blev ”försvarsrörelsen” det ord som användes för att ”beteckna den förstärkta sträfvan att på ett tidsenligare sätt ordna vårt krigsväsende”.69 Studenterna blev en vä-sentlig del av den försvarsagitation som spreds över hela Sverige under 1890-talet. Studentmötena våren 1890 var liksom de möten Allmänna försvarsföreningen anordnade under hela 1890-talet i hög grad medi-ala tillställningar. De blev föremål för bred tidningsrapportering som i sin tur bidrog till att föra ut försvarsvännernas budskap. Studenter-nas försvarsagitation utsattes förstås också för en tillintetgörande kri-tik av flera tidningar, vilket också bidrog till att försvarsfrågan fick sitt breda genomslag.
Under större delen av 1890-talet genomförde Allmänna försvars-föreningen mängder av föredrag över hela riket, föredrag som oftast, liksom Fosterländska studentförbundets arrangemang i mars 1890, uppmärksammades i pressen.70 Föreningen initierade även en bred
ut-givning av broschyrer och pamfletter som fick mycket stor spridning, där flera av de titlar som nämnts ovan ingick. Allmänna försvarsför-eningens verksamhet var mångfacetterad och på grund av förförsvarsför-eningens opinionsbildande syften helt medial: föreningen ordnade möten och spred sina budskap genom såväl tidskrifts- som broschyrutgivning. Un-der åren 1890 till 1897 gav föreningen ut tidskriften, Försvarsvännen:
Tidning för Sveriges försvarsföreningar.71 Staffan Björck menar att fören-ingens verksamhet kulminerade sommaren 1892 och att den därige-nom bidrog ”till att framkalla den urtima riksdagssession på hösten, vid vilken försvarsreformen genomdrevs”.72 Allmänna försvarsfören-ingen utgjorde tillsammans med andra försvarsföreningar ett slags ut-omparlamentariska medieproducenter som i kraft av sin verksamhet blev centrala aktörer i och kring försvarsfrågan.
Förhållandena i den ryska armén behandlades också av en mer fack-ligt orienterad militärpress, vilken i samverkan med den litteratur för-svarsföreningarna gav ut bidrog till att forma en hotbild kring det ryska.
Åren 1898 till 1910 utgavs tidskriften Illustrerad militärrevy. Nästan varje årgång innehöll en eller flera texter om det ryska försvaret. Artiklarna kunde röra allt från ryska flottans uppkomst och samtida styrka till hur utbildningen av ryska infanteriförband organiserades och vilka pedago-giska kurser som stod att finna i den ryska armén.73 I Tidskrift i fortifika-tion publicerades under 1880- och 90-talen texter som behandlade ryska skjutförsök mot olika befästningar, ryssarnas taktiska agerande när de stormade förskansningar, hur fästningstrupper i Ryssland var organise-rade och hur faktiska befästningar var utformade.74