Som framhölls i diskussionen kring förtroendebegreppet har synen på de olika samhällsinstitutionerna att göra med vår grundsyn på den funktion som respektive institution har i samhället. Med hänsyn till detta är det rimligt att förvänta sig skillander mellan olika grupper av allmänheten.
För att kunna få grepp om gruppskillnader i förtroendebedömningen har vi använt de sammanvägda mått som vi tidigare presenterat: både siffran på den genomsnittliga tilltron/misstron och det vi kallat misstroindexet Siffrorna är från 1989.
Tabell 2 utgår från genomsnitts måttet. Överst anges det tidigare redovisade medelvärdet på tilltro till de elva samhällsinstitutionerna - 46 procent - och på misstro - 19 procent - samt balansmåttet Den fråga som som nu gäller är vilka skillnader som kan finnas mellan olika grupper vad gäller detta översikt-liga förtroendemått Det visar sig att det finns sådana tendenser i materialet, men de är i de flesta fall tämligen svaga.
Tabell 2 Genomsnittlig tilltro och misstro i olika grupper samt genomsnittlig materialet. Ungdomar mellan 20 och 30 år är möjligen något mera misstrog-na men skillmisstrog-nadermisstrog-na är marginella.
36
Ä ven grad av utbildning brukar ibland ses som ett uttryck för integration i samhället. Med längre utbildning skulle en person vara mera benägen att
"stödja" samhället. Det genomsnittliga förtroendemåttet ger inget belägg för detta. Snarast är tendensen att de högutbildade är mera kritiska.
De svaga sambanden mellan demografiska bakgrundsvariabler och förtroen-de ligger helt i linje med vad som kommit fram i tidigare studier (jfr Robinson-Kohut, 1988; Listhaug, 1990). Istället är det attityder som inte på något enkelt sätt hänger ihop med människors sociala position som har be-tydelse. Exempeivis visar sig att socialdemokrater allmänt har det genom-snittligt högsta förtroendet för de angivna institutionerna (balansmått + 40), medan vpk-sympatisörer och miljöpartister har det lägsta ( + 10 respektive
+11).
Balansmåttet följer ett slags vänster-höger-dimension bland de borgerliga partiernas sympatisörer. Centern har således ett högre balansmått än mode-raterna. Det intressanta är att andelen med hög tilltro till de olika samhälls-institutionerna är i stort densamma i alla tre borgerliga partierna; andelen misstro är större framför allt bland moderaternas anhängare. De skillnader som finns mellan människor med olika social position- om man ser sig som arbetare, jordbrukare, högre tjänsteman m fl- kan i första hand föras tillbaka till partipolitisk orientering.
Från vad vi hittills sett är det tydligt att det finns ett slags ideologisk grundsyn som står centralt i förtroendeattityden. Ä ven närhet till eller hur man är berörd av respektive institution påverkar vår syn på den. De resultat som visar sig i olika gruppers bedömning av enskilda samhällsinstitutioner skall här sammanfattas i några huvudpunkter.
skillnaden mellan kvinnor och män i förtroendebedömning är i allmänhet mycket liten. Män värderar storföretag något mera postivt, medan kvinnor har relativt sett större förtroende för polis och banker o
Förtroendebedömningarna uppvisar relativt få entydiga mönster i fråga om åldersgrupper. Tilltron till riksdag och regering stiger med åldern, men i övrigt är tendensen oklar. Det finns vissa åldersintervall som klart skiljer ut sig i fråga om enskilda institutioner. Pensionärer har en mycket stort förtroende för polisen, de allra yngsta har en relativt sett stark tilltro till försvar och banker.
Vid en närmare granskning av åldersskillnader i förhållande till partisympa-ti visar sig att det i bakgrunden finns en parpartisympa-tipolipartisympa-tisk faktor. I de åldersgrup-per där moderaterna är starka är misstron till fackliga organisationer en bra bit över genomsnittet Gfr Holmberg-Gilljam, 1990).
Utbildningsskillnader finns framför allt i fråga om synen på storföretagen, bankerna, polisen, de fackliga organisationerna och försvaret. För de fyra senare minskar tilltron med högre utbildning; för storföretagen stiger den.
Skillnader i politiskt intresse ger framför allt utslag på hur man betraktar bankerna respektive riksdagen. Med minskande politiskt intresse faller förtroendet för riksdagen som institution, medan förtroendet ökar kraftigt för bankerna. Också grundskoian får en positivare värdering med fallande politiskt intresse.
skillnaden i synen på riksdagen och bankerna illustrerar kanske bättre än något skillnader i ideologisk grundsyn. Det är också detta slag av mönster som visar sig då bedömningarna bland de politiska partiemas sympatisörer jämförs. Här framkommer i fråga om flera samhällsinstitutioner en klar vänster-höger-skala.
De förtroendebedömningar som klarast ger en vänster-höger-skala är givet-vis synen på regeringen, de fackliga organisationerna och storföretagen. Då vi rangordnar partisympatisörernas bedömningar av respektive institution efter balansmåttet blir tendenserna tydligare.
En iakttagelse är emellertid att ingen rangordning är exakt lik någon annan.
Dessutom finns i mitten av tablån grundskolan, polisen och sjukvården som inte följer något enkelt mönster. Särskilt i synen på sjukvården och grundsko-lan kommer mp, m och vpk nära varanda. Här förefaller finnas ett slags 'elitfaktor' bakom bedömningen. Det är troligen utbildningsbakgrunden hos partiernas sympatisörer (Holmberg-Gilljam, 1990: 129).
Samma tre partiers sympatisörer grupperar sig som de med lägst förtroende för riksdagen. De är dessutom de enda där andelen misstrogna är större än andelen med tilltro i inställningen till riksdagen. De tre partiernas sympati-sörer förefaller ena sig i ett mera allmänt politikerförakt. Tendensen är densamma som i valundersökningen 1988 (Gilljam-Holmberg, 1990:117)
38
med den skillnaden alt vpk-sympatisörerna uppvisar en betydligt högre misstro i mätningen 1989 än vad de gjorde i valrörelsen 1988.
TILLTRO <---> NISS'rRO
REGERINGEN: s v pk fp m p c kds m
DE FACKLIGA ORG: s v pk m p kds c fp m
RIKSDAGEN: s kels c fp v pk lll m p
RADIO-TV: s v pk fp c lll m p kds
GRUNDSIWLAN: c s kds fp v pk l1l m p
POLISl~N: k d!; t: ~ .. ; (p lll m p v pk
SJUKVÄRDEN: kds s c fp v pk m p m
DAGSPRESSEN: l1l m p fp s v pk c kels
FÖRSVARET: m c fp kels m p v pk
BANKERNA: m c kds fp s m p v pk
STO!{FÖRETAGEN: l1l fp kds c s m p v pk