Respondenternas förutsättningar för att vägleda nyanlända vägledningssökande har varit olika bland annat på grund av att vi lever i en värld där förutsättningar skiljer sig oerhört beroende på vilken kommun du arbetar i och dess ekonomi. I denna studie har
respondenternas förutsättningar grundat sig i deras:
• Kunskap i mångkulturell vägledning
• Resurser på arbetsplatsen
• Samverkan med personal och huvudman på deras arbetsplats
Nedan har vi sammanställt resultatet av deras skillnader för att vägleda nyanlända och analyserat det i relation till tidigare forskning.
5.3.1 Respondenternas kunskap i mångkulturell vägledning
I behandlingen av respondenternas kunskaper i mångkulturell vägledning lyftes skillnader.
Ett mindretal upplevde okunskap inom området mångkulturell vägledning eftersom det aldrig lyftes under deras utbildning som exempelvis Fanny:
“Det talades inte mycket om mångkulturell vägledning i sin helhet under min studietid, har fått uppfattningen att universiteten tar med det i en större omfattning idag vilket är viktigt.” - Fanny
Medan Jonas och Hanna syftade på att det inte skiljer sig från vanlig vägledning då man alltid måste anpassa sig inför varje individs kultur som följande respondenter:
“Att den inte skiljer sig åt speciellt mycket från ”vanlig” vägledning förutom att språket kan behöva anpassas.” - Jonas
”Min uppfattning är att det kan vara mångkulturellt på olika sätt. Det finns olika kulturer i samhället, inte bara etniskt utan även socialt, ekonomiskt etc. så man måste utgå från varje individ. Det går inte att sätta personer i olika grupper eller rama in personer.” - Hanna
Detta innebär att kunskapen och uppfattningen om mångkulturell vägledning är väldigt splittrad bland respondenterna. En blandning av okunskap och delade meningar kring
27
vikten av innebörden. Vilket är förståeligt då det finns delade meningar kring mångkulturell vägledning inom dess forskning. Sundelin (2015) lyfter forskning i mångkulturell vägledning som har dominerats av två olika stilar där den ena universella stilen förespråkar för att all vägledning beskrivs som mångkulturell genom att man inte behöver kulturspecifika metoder. Medan den kulturspecifika stilen lyfter vikten av kulturspecifika metoder i vägledning eftersom medlemmar av samma kultur har likheter gällande traditioner, normer samt världen och därav lättare för att förutse
vägledningssökandes beteende och anta att man har förståelse för omvärlden på liknande sätt. Mimmi lyfter vikten av mångkulturell vägledning genom att påtala skillnader på följande sätt:
”Vi möter olika kulturer, värderingar, normer och erfarenheter som vi inte har någon aning om som vi får ta del av. Det gäller att inte ha några förutfattade föreställningar vid mångkulturella möten. Många samtal handlar om vägen till ett jobb. Då är det viktigt att vi är ödmjuka men också ärliga. Den
vägledningssökande kommer oftast för att de saknar insikt om den svenska arbetsmarknaden och dess normer.” - Mimmi
Mimmi upplyser vikten av att förhålla sig till kulturspecifika grupper som Sundelin (2015) förespråkar i hennes avhandling genom att alla kulturer inte har samma sätt att
kommunicera eller lösa problem. Dock går det inte att bortse från att majoriteten av respondenterna inte hade kunskap eller insåg vikten av den kulturspecifika vägledningen därav är det intressant att lyfta Launikari och Puukari (2005) forskning som beskriver att yrkesverksamma vägledare i mångkulturella samhällen har en skyldighet att bli mer medvetna om hur kulturen påverkar oss och hur vi påverkar kulturen tillsammans med våra medmänniskor. Att inneha kunskapen av mångkulturell vägledning innebär inte bara att få mer kunskap om andra kulturer, men även att förstå de komplexa processerna av hur människor blir medlemmar i samhället och hur samhället konstruerar sina världsbilder, grundläggande attityder, värderingar och normer.
5.3.2 Respondenternas resurser på arbetsplatsen
En övervägande del av respondenterna hade tillgång till grundläggande resurser som kortlekar, samarbete med lärare, bild stöd, språkstödjare, monitor, tolk, känslokort och datorer på deras arbetsplatser som följande två:
“Vi har en del kortlekar med bildstöd, monitor i samtalsrummet.” - Vlora
28
“Jag som SYV samt lärarna och vid behov bokas tolk”. - Jonas
Medan två respondenter har tillgång till resurser utöver det grundläggande såsom följande:
“Vi har alltid möjlighet att boka tolk där det är önskvärt. Samarbete med lärare är också oftast positivt. Datorer finns till elever som vi använder vid våra
gruppväglednings tillfällen. Vi har något som heter Komptensgallerian och de har oftast insatser riktade till våra elever. Vi har prioriterad tid till SFI, där vi har systematisk gruppvägledning för våra D-elever, vid 3-4 tillfällen i respektive grupp.” - Mimmi
“Språkstödjare, speciallärare, lärare och en samordning av den kommunala studie- och yrkesvägledningen som arbetar för att SYV ska kunna lägga tid på rätt saker d v s mer tid i klassrummen och eventuellt mindre tid för administrativa göromål.”- Fanny
Respondenternas skillnader i resurser i vägledning med nyanlända uppmärksammas.
Vilket innebär olika konsekvenser för nyanländas villkor för framtidskapande runt om i olika skolor och kommuner. Där somliga studie- och yrkesvägledare har tillgång till grundläggande resurser och väldigt få samarbetar i kommunen gällande denna målgrupp så att studie- och yrkesvägledare får mer resurser och arbeta mindre administrativt.
Sundelin (2015) påpekar hur vägledningssamtalen med nyanlända vägledningssökande har svårt att uppnå målsättningar som dom tillskrivs. Detta på grund av tids- och
resursmässiga omständigheter. Men att institutionella ramar det vill säga resurser är betydelsefulla för nyanländas möjligheter att forma deras framtid.
5.3.3 Respondenternas samverkan med personal på arbetsplatsen
Samtliga respondenter hade inte en stor samverkan med övrig personal på deras
arbetsplatser. Majoriteten av respondenterna samverkar vid behov med lärare genom att komma in i klasser för information eller vägledning som följande:
“SYV ser till att få komma in i klasser och ha kontakt med elevers lärare.” - Fanny
“På IMS jobbar jag som SYV och lärarna väldigt nära varandra och försöker gemensamt täcka upp behovet av information/kunskap som de nyanlända behöver
29
när det gäller deras framtid och valmöjligheter. Det görs dels genom dialog mellan oss och genom att briefa varandra vad vi just nu håller på med samt genom gemensamma insatser t ex skriva CV, personligt brev, söka sommarjobb mm.” - Jonas
“Ibland med lärare (jag jobbar ju inte just nu på en skola men har i alla fall kontakt med lärare.) när jag jobbat på en skola har jag samarbetat ganska mycket med lärare och vi har haft projekt och lektioner. Ex göra collage om sig själv med bilder, söka jobb-kurs med jobbintervju, studiebesök etc. tagit in tidigare elever som förebilder”. - Hanna
“Nej, vårt mål är att de ska påbörja studier i Svenska och då ta hjälp av skolan.” - Vlora
Trots att de allmänna råden vänder sig till all skolpersonal och i synnerhet huvudmän och rektorer när det gäller studie- och yrkesvägledning (Skolverket, 2013). Däremot
samarbetar en av respondenterna med två rektorer och lärare. Respondenten hävdar att:
”Rektorerna är delaktiga och är styrande i utformandet av syv- arbete på hela SFI. De sätter riktningen och ramarna, därefter har vi stort utrymme att skapa utifrån våra egna SYV-glasögon.” - Mimmi
Detta synliggör att studie-och yrkesvägledares samverkan med ledning när det gäller vägledning för nyanlända är ganska begränsad. Där endast Mimmis arbetsplats har en stor samverkan med rektorer.