Examensarbete för studie- och yrkesvägledarprogrammet, 15 hp Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp
Handledare Magnus Blomgren
VT 2020
Studie- och
yrkesvägledares interaktion med
nyanlända
I vägledningsprocessen på gymnasiet och vuxenutbildning
Isabell Masso, Pamela Daoud
Sammanfattning
Denna studie berör studie- och yrkesvägledarnas vägledningsprocess med de individer som söker vägledning men även är nyanlända. I takt med samhällets globalisering har värdet av studie- och yrkesvägledning påtalats då vägledningssamtal har blivit en viktig metod som lyfts i styrdokument för studie- och yrkesvägledning. Trots det finns det brister i vilka tillvägagångssätt som varit framgångsrikt i vägledning med nyanlända. Studien har genom en kvalitativ studie intervjuat fem respondenter som delgett deras interaktion med nyanlända vägledningsökande och visat på vilka begränsningar samt möjligheter som uppstår i vägledning med nyanlända samt vilka verktyg som tillämpas. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar att vägleda nyanlända vägledningsökande berörs likaså i denna studie. Studien visar på att den främsta begränsningen i vägledningssamtal med nyanlända är den språkliga asymmetrin men möjligheter finns då vägledare ser vikten av omformuleringar och tydlighet. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar i vägledning med nyanlända visar på att det finns en skillnad då betydelse av arbetsplats och ledning är av vikt.
Nyckelord
Studie- och yrkesvägledning, nyanlända, mångkulturell vägledning
Innehållsförteckning
1.0 Inledning………....1
1.1 Syfte och frågeställningar……….………….2
2.0 Bakgrund………..……..3
2.1 Nyanländ………..………..3
2.2 Mångkulturell vägledning………..4
2.3 Styrdokument………...………. 5
2.3.1 Arbete med studie- och yrkesvägledning………...5
2.3.2 Läroplan för gymnasieskola………6
2.3.3 Läroplan för vuxenutbildning………...…………...7
3.0 Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter………..…………8
3.1 Studie- och yrkesvägledning i ett mångkulturellt samhälle………8
3.2 R. Vance Peavys vetenskap och konstruktivistisk vägledningsteori……....…11
3.3 Den språkliga asymmetrin, en begränsning………..……12
3.4 Studie- och yrkesvägledarens möjligheter………13
3.5 Litteratursammanfattning………..15
4.0 Metod………16
4.1 Urval och avgränsningar………..………….17
4.2 Presentation av respondenter……….…………18
4.3 Etiska överväganden……….………18
5.0 Resultat och analys………19
5.1 Vad använder studie- och yrkesvägledare för verktyg i vägledning med nyanlända?...19
5.1.1 Vad använder studie- och yrkesvägledare för verktyg i kartläggningsfasen i vägledningsprocessen med nyanlända?...21
5.2 Hur upplever studie- och yrkesvägledare begränsningar och möjligheter i vägledningsprocessen med nyanlända?...23
5.3 Vilka förutsättningar finns för studie- och yrkesvägledare att vägleda nyanlända?...26
5.3.1 Respondenternas kunskap i mångkulturell vägledning………..26
5.3.2 Respondenternas resurser på arbetsplatsen………..………..27
5.3.3 Respondenternas samverkan med personal på arbetsplatsen………28
6.0 Diskussion………...……..29
6.1 Resultatdiskussion………...29
6.2 Metoddiskussion………31
6.3 Framtidsdiskussion………....32
Referenslista………...….34
Bilagor………36
Bilaga 1………...36
Bilaga 2………...37
1
1.0 Inledning
Bakom en studie- och yrkesvägledares profession förbereds och utspelas samtal,
gruppvägledning och lektioner om livet och framtiden för att hjälpa vägledningssökande möta samhället. Sundelin påtalar hur studie- och yrkesvägledningen relateras av yttre och inre faktorer som globalisering, personliga frågor och omständigheter. I takt med
samhällets globalisering har villkoren utvecklats för vad som gäller inom studie- och yrkesvägledning. Samtal har bland annat blivit en viktig metod inom studie- och
yrkesvägledning som lyfts i styrdokument, verksamheter och utbildningen för studie- och yrkesvägledare. Dock brister det kring vilket tillvägagångssätt som varit framgångsrikt i möte med vägledningssökande med migrationsbakgrund i styrdokument, verksamheter och utbildning för studie- och yrkesvägledare (Sundelin, 2015). Därav finner vi av intresse i denna studie att behandla studie- och yrkesvägledares interaktion med nyanlända
vägledningssökande. Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares verktyg och förutsättningar att vägleda nyanlända vägledningssökande.
Migration är en central fråga i vår studie som präglar samhället idag till följd av Sveriges ökade mångfald. Den ökade mångfalden innebär snabba lösningar till följd av
oförutsägbarhet och förändring inom sociala strukturer och befolkning (Vertovec, 2007).
Detta avspeglas i studie- och yrkesvägledningens sammanhang då behovet finns. Det största introduktionsprogrammet i gymnasieskolan är idag språkintroduktion med 14 000 elever där studie- och yrkesvägledning har en stor roll i människors etablering i det
svenska samhället. Detta är en speciell och utsatt situation för nyanlända personer som ska forma sin framtid utifrån det svenska skolsystemet (Sundelin, 2015).
Sundelin (2015) påpekar att personer med utländsk bakgrund har större svårigheter i arbetsliv och utbildning i jämförelse med personer med svensk bakgrund, då de både hoppar av gymnasiet och byter program oftare. De nyanlända personernas positioner i samhället ses som sårbar och utsatt genom att de har svårt att uttrycka sig och har för lite kunskap kring utbildningssystem och arbetsliv. Svenska statens lagar och beslut för invandring präglar även hur de formar sitt liv i Sverige.
I denna studie undersöks studie- och yrkesvägledares förutsättningar, verktyg, möjligheter och begränsningar i vägledning med nyanlända vägledningsökande. Detta undersöks då Sundelin (2015) betonar att flera studie- och yrkesvägledare upplever sina kunskaper och kompetenser som otillräckliga med vägledningsökande med migrationsbakgrund. Vilket
2
innebär att studien vill vara till stöd och är betydelsefull för alla professioner i Sveriges skolsystem för att vidga deras perspektiv, främst för att stötta studie- och yrkesvägledare att uppleva mindre osäkerhet i sina kunskaper och kompetenser i vägledningsprocessen med nyanlända vägledningssökande. Detta är av stor betydelse då Sverige är ett
mångkulturellt land.
1.1 Syfte och frågeställningar
I denna studie är syftet att undersöka vilka förutsättningar som råder och vilka verktyg som studie- och yrkesvägledare tillämpar i vägledningsprocessen med nyanlända
vägledningsökande. Studien ska även undersöka studie- och yrkesvägledares erfarenhet av begränsningar samt möjligheter som kan påträffas i vägledning med nyanlända
vägledningssökande, detta på grund av brist på forskning kring vägledningsprocesser med denna målgrupp.
Studiens frågeställningar är:
1. Vad använder studie- och yrkesvägledare för verktyg i vägledning med nyanlända?
2. Hur upplever studie- och yrkesvägledare begränsningar och möjligheter i vägledningsprocessen med nyanlända?
3. Vilka förutsättningar finns för studie- och yrkesvägledare att vägleda nyanlända?
3
2.0 Bakgrund
Här redogörs de olika skolformer och styrdokument som denna studie har deltagit i utifrån valet av respondenter samt för att förse en förståelse för verksamheten som de arbetar i.
Centrala begrepp nyanländ och mångkulturell vägledning behandlas för att läsaren ska få en förståelse för den målgrupp studiens respondenter möter i deras arbete.
2.1 Nyanländ
I denna studie ska målgruppen nyanlända inom vuxenutbildningen samt gymnasieskola behandlas. Det finns flertal definitioner av detta begrepp men studien ska utgå från förordning (SFS 2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning samt Skollagen (SFS 2010:800). Då studiens respondenter arbetar inom vuxenutbildning samt gymnasieskola är det nödvändigt att visa på definitionen av begreppet nyanländ i respektive skolform. I kommande delar av studien då de nyanlända påtalas ska det omfatta målgruppen i båda skolformerna.
Förordningen (SFS 2016:39) syftar på att en nyanländ person omfattas av lagen (SFS 2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dock utan begränsning till viss ålder. Etableringsprogrammet innebär delvis att nyanlända personer ska delta i en kartläggning samt medverka i skapandet av en individuell handlingsplan. Individen ska även ta del av kommunal vuxenutbildning (Komvux) i svenska för invandrare (SFI) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola samt ta del av samhällsorientering snarast efter att en individuell handlingsplan har upprättats. En anvisning till etableringsprogrammet får göras för en person som omfattas av lagen (SFS 2017:584) om ansvar för
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, lagen gäller för nyanlända invandrare som har fyllt 20 men inte 65 år och som har ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring samt dem som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Insatserna i programmet ska omfatta motsvarande 24 månader på heltid, den nyanlände får ta del av insatser som längst till och med 36 månader från det att hen första gången
folkbokfördes i en kommun.
När man talar om barn och ungdomar används begreppet nyanländ i samband med
utbildning (immi, u.å). Skollagen (SFS 2010:800) avser nyanländ den som har varit bosatt utomlands och som i närvarande tid är bosatt i landet eller ska anses bosatt här och som
4
har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år.
En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i landet.
De olika definitionerna är skapta utifrån skolformen samt åldern man haver då man flyttar till detta land, studiens syfte för användningen av begreppet nyanländ är för att klargöra målgruppen för läsaren och visa på att även om det finns olika definitioner av begreppet inom respektive skolform så vill studien poängtera att begreppet utnyttjas lika utifrån respondenternas syn.
2.2 Mångkulturell vägledning
Begreppet mångkulturell vägledning är en central del i studien genom att nyanlända individers vägledningsprocess präglas av det. I denna studie undersöks den mångkulturella vägledningen genom olikheter och likheter hos individer. Kultur bestämmer vad vi gör, hur vi agerar och varför. Kultur kan även innefatta en social grupps samlade erfarenheter som skapat kännetecken just för deras grupp. Kultur kan skilja olika grupper som vi och dom vilket kan föranleda till eventuella problem. Alla människor har egna unika kulturer i sitt eget liv som präglas av både personliga faktorer såsom läggning, livssituation, sociala faktorer, kulturarv och samhällsstruktur. Vägledare ska kunna lyfta fram olik- och
likheterna för individen och samhället. Olikheterna förklaras med kulturella skillnader då den mångkulturella vägledningen utgår från att människor är lika men ändå olika (Nordisk Netværk Voksnes Læring, 2013).
Mångfalden av kulturer och strukturella världsförändringar ställer annorlunda samt professionella krav på vägledare i mötet med olika kulturer. En utgångspunkt i mångkulturella vägledningssituationer är för vägledare att medvetandegöra sin egna kulturella bakgrund, i form av värderingar kring hur lärande sker (Nordisk Netværk Voksnes Læring, 2013).
Launikari och Puukari (2005) har i sin forskning kommit fram till att det krävs särskilda kompetenser i vägledning med olika kulturer som ska genomföras på ett kvalitetsmässigt godtagbart sätt. Nedanför lyfts de kategorier som vägledare bör förhålla sig till under mångkulturell vägledning enligt Launikari och Puukari (2005).
• Vägledaren bör ha en medvetenhet kring sina egna värderingar
• Vägledaren ska ha en förståelse för den världsbild som en sökande från en annan kultur har
5
• Vägledaren bör förstå de kulturella begränsningar som finns i tillämpandet av traditionella metoder i vägledning och utveckla lämpliga medlande tekniker.
2.3 Styrdokument
2.3.1 Arbete med studie- och yrkesvägledning
I skolverkets publikation Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) förklaras syfte samt betydelse av vad studie- och yrkesvägledning är och innefattar.
De allmänna råden vänder sig till huvudmän, rektorer samt övrig skolpersonal och berör arbetet med studie- och yrkesvägledning i skola och vuxenutbildning. Allmänna råden behandlar kopplingen mellan studie- och yrkesvägledning och områden som rör de olika skolformerna. Ett centralt budskap i de allmänna råden är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans formar den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken (Skolverket, 2013).
Studie- och yrkesvägledningens syftemål är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor kring val av studier och yrken. Då det finns en mångfald av både yrken och utbildningar bidrar det till att elever kan uppleva valen över deras olika möjligheter komplexa. Då det finns en ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar detta ytterligare till svårigheter för elever att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning har en essentiell del i det livslånga lärandet och är ett stöd i individens frekventa karriärprocess (Skolverket, 2013).
Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i vid och snäv bemärkelse. De olika
bemärkelserna beskriver olika utföranden av vägledning. Vägledning i vid bemärkelse är all bearbetning som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som grund och stöd för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Exempel på det är praktiska
arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök,
utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Vägledning i snäv bemärkelse innebär personlig vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, vilket kan ske individuellt och i grupp. I sådana samtal får eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till potentiella framtida val. Det är viktigt att vägledningen grundar sig i elevens behov och förutsättningar för att kunna ge
6
eleven stöd på bästa sätt för att elevens ska kunna gå vidare i sin valprocess och genomföra sina beslut (Skolverket, 2013).
2.3.2 Läroplan för gymnasieskola
I gymnasieskolan ansvarar rektorn för organiseringen av studie- och yrkesvägledningen.
Studie- och yrkesvägledning har en stor roll när det gäller information till skolan och elever om universitet, högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv, arbetsmarknadens parter och olika branschorganisationer. Studie- och yrkesvägledning är även avgörande i
gymnasiet då arbetslivet expanderar och förändras i form av behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden. Detta är viktigt för att eleverna ska få hög kvalitet på sin utbildning genom väl underbyggda val av kurser inom utbildningen och för vidare studie- och yrkesliv.
Gymnasieskolans mål är att varje elev (Skolverket, 2011):
• utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering
• medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,
• ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha,
• har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och
• är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket.
Gymnasieskolans nyanlända elever är som andra tonåringar förutom att de har olika utgångsläge för lärande. Nyanlända elever utvecklar deras språkliga, kommunikativa förmåga parallellt med en åldersadekvat kunskapsutveckling vilket innebär att de har fler lärprocesser på gång samtidigt. Detta innebär att organisering av mottagande och
utbildning av nyanlända studenter i gymnasieskolan förutsätter att skolan ska sträva för en jämställd utbildning mellan alla elever där man behöver väga upp skillnader som kan finnas i elevers olika förutsättningar (Skolverket, 2020).
7
Förutsättningar för nyanlända studenters framgångsrika skolgång är att (Skolverket, 2020):
• en initial bedömning genomförs (kartläggning)
• eleven deltar i ämnesundervisning med stöd av extra anpassningar
• elevens språk- och kunskapsprogression dokumenteras
• en bedömning av elevens parallella språk- och kunskapsutveckling fortlöpande följs upp
2.3.3 Läroplan för vuxenutbildning
Vuxenutbildningens uppdrag är att möjliggöra vidare studier men även att förmedla kunskap och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Vuxenutbildning har ansvar över att förmedla kunskap som består av den gemensamma referensramen i vårt samhälle och även består av de grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Vuxenutbildningens målgrupp är olikartad där eleverna har olika
förutsättningar vilket innebär att elevernas mål med utbildning kan variera stort. Verkan av detta är att utbildningen ska möta samt anpassas utifrån elevernas behov och
förutsättningar som kan skilja i både längd och innehåll (Skolverket, 2012).
För att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet samt underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet ska vuxenutbildningen
samverka med verksamheter som hör till arbetslivet, vidareutbildningar samt med samhället i övrigt. Här har studie- och yrkesvägledning en essentiell roll då arbetslivet ständigt förändras i samband med behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden (Skolverket, 2012).
Riktlinjer som personal ska förhålla sig till enligt Skolverket (2012) är:
• informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, vidare utbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, samt
• i informationen och vägledningen utnyttja och ta till vara de kunskaper som finns hos eleverna och verksamhetens personal samt i samhället.
8
Studie-och yrkesvägledaren ska enligt Skolverket (2012) även ta del av rektorns samordning av det pedagogiska arbetet genom att:
• ge lärare, studie- och yrkesvägledare och annan personal möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap, samt
• att lära av varandra för att utveckla verksamheten, samt att studie- och
yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som vuxenutbildningen erbjuder samt inför val av framtida utbildning och yrke.
Mål för varje elev enligt Skolverket (2012) där studie- och yrkesvägledare är essentiell är bland annat att eleven:
• får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov,
• utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering,
• medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,
• ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan få,
• har kännedom om möjligheter till vidare utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder.
3.0 Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter
3.1 Studie- och yrkesvägledning i ett mångkulturellt samhälle
Sundelin (2015) påtalar i sin avhandling hur komplext det är med framväxten av nya tankemodeller och metoder i vägledningssamtal på grund av att de behöver anpassas till utvecklingen. Migration är en del av denna utveckling som påverkar utbildningsväsendet och arbetslivet. Ämnet mångkulturell vägledning har då växt fram på grund av
minoriteters behov och samhällets stora mångfald vilket resulterat i förändringar gällande befolkning- och sociala strukturer.
9
Sundelin (2015) lyfter att forskning inom mångkulturell vägledning har dominerats av två olika stilar där den ena universella stilen förespråkar för att all vägledning kan beskrivas som mångkulturell. Den universella stilen utgår från att de metoder som tillämpas inte är eller behöver vara kulturspecifika. De syftar på att vägledare och vägledningssökande som träffas är två olika människor med likheter och skillnader som kulturell bakgrund som innefattar uppväxtförhållanden, ålder, etnicitet, kön, sexuell läggning och politisk ideologi.
Den kulturspecifika stilen syftar på att olika kulturer kan definieras genom skillnader i värderingar, språk, tro och beteende. Detta innebär att medlemmar av samma kultur som har likheter gällande traditioner, normer och världen har lättare för att förutse
vägledningssökandes beteende och anta att man har förståelse för omvärlden på liknande sätt (Sundelin, 2015). Det motsatta skulle istället handla om interkulturell kommunikation.
Denna stil utgår även från att kunna anpassa vägledningen till den vägledningssökandes kultur genom att förstå och förhålla sig till kulturspecifika grupper. Anpassning av vägledning utifrån kultur är centralt då alla kulturer inte har samma sätt att kommunicera eller lösa problem. Detta är av stor vikt då flera teorier och metoder i västvärlden inte lyfter hur man ska förhålla sig till andra kulturer (Sundelin, 2015).
Launikari och Puukaris (2015) forskning förespråkar för den kulturspecifika stilen genom att beskriva hur vägledare kan vägleda individer med olika kulturer. Författarna lyfter metoder, teorier och information vägledaren behöver för mångkulturell vägledning. Det nämns bland annat om de mångkulturella kompetenserna som delas in i tre egenskaper hos en kulturellt kompetent vägledare (Launikari & Puukari, 2005):
1. medvetenhet om sina antaganden, värderingar och fördomar 2. förståelse för en kulturellt annorlunda klients världsbild
3. en förmåga att utveckla lämpliga interventionsstrategier och tekniker
Launikari och Puukari (2005) beskriver även betydelsen av hur relationen till och
förståelse av kulturen har en stor påverkan på vår världsbild, hur vi uppfattar världen och förstår vad det är att vara en människa. Som yrkesverksamma vägledare i mångkulturella samhällen har vi en skyldighet att bli mer medvetna om hur kulturen påverkar oss och hur vi påverkar kulturen tillsammans med våra medmänniskor. Att inneha kunskapen om mångkulturell vägledning innebär inte bara att få mer kunskap om andra kulturer, men även att förstå de komplexa processerna av hur människor blir medlemmar i samhället och
10
hur samhället konstruerar sina världsbilder, grundläggande attityder, värderingar och normer (Launikari & Puukari, 2005). Sundelin (2015) beskriver i sin avhandling delar av den komplexa processen som de nyanlända personerna på språkintroduktion och
vuxenutbildningen får genomgå. Det som betonas utifrån avhandlingens resultat är de nyanlända personernas osäkra villkor och oroliga framtid. För de flesta människor är val inför framtid ofta kopplat till osäkerhet då yttre faktorer som osäkra institutionella faktorer som utbildningar och betygsgränser skiljer sig år till år. Detta skapar mindre trygghet för vägledningssökande och vägledare som måste förhålla sig till det.
Sundelin (2015) beskriver att de nyanlända personernas osäkerhet, rädsla och oro bottnar i att framtidsvalen är kopplade till migrationens villkor. De flesta upplever sig oroliga inför sina möjligheter i Sverige och osäkra över om deras framtidsplaner kommer förverkligas under nya omständigheter. De nyanlända personernas oro kring deras plats i det svenska samhället skapas när de upplever osäkerhet inför hur det svenska samhället är organiserat när det gäller utbildningar och yrken. Men även att migrationen är kopplad till att vara andraspråkstalare av svenska och inte lyckas göra sig förstådd under samtal. Sundelin (2015) betonar även att de nyanlända vägledningssökande upplever att de måste anstränga sig mycket mer och använder begreppet kämpa för att klara sig då konsekvensen bland annat kan handla om utvisning.
Sundelins (2015) avhandling betonar att osäkerhet, oro och rädsla upplevs i olika nivåer beroende på hur länge de nyanlända personerna bott i Sverige. Detta jämförs även med inrikesfödda personer som har mer kunskap kring utbildningsväsendet och arbetslivet men även likartad kultur som vägledaren. I Gottfredsons (2002) ”Theory of circumscription, compromise, and self- creation” beskrivs hur kompromisser och egna begränsningar unga människor gör i deras karriärvalsutveckling bland annat på grund av sin sociala och kulturella bakgrund. De centrala begreppen i teorin är självbild, begränsning, kompromiss och tillgänglighet. Var och en av dessa principer påverkas av en persons stadie i sin karriärutveckling.
Gottfredson (2002) beskriver även olika stadier av karriärutveckling utifrån olika åldrar.
Från åldern tre till fem år framgår ett stadie av orientering av roller och kategoriseringar utifrån det man tidigare lärt sig så som hög/kort eller snabb/långsam. Man börjar utveckla sin självbild i form av vuxenroller istället för fantasi. Under det andra stadiet mellan åldrarna sex och åtta år så utvecklas barns kunskap mer kring karriärer utöver sina föräldrars som exempelvis, lärare, polis eller läkare. Eftersom barn är duktiga på att
11
kategorisera grupper under sin utveckling kan de börja tilldela könsrollsetiketter på flera yrken och avgöra vad som är lämpligt för deras egna kön.
Gottfredson (2002) förklarar i det tredje stadiet mellan åldrarna nio och 13 år handlar det om orientering av social värdering. De blir mer medvetna och känsliga för sociala utvärderingar då de känner igen socioekonomiska nivåer och olika symboler för ens sociala klass som exempelvis hus, bil eller kläder. Detta påverkar också personers olika karriärmöjligheter då en självupplevd nivå av status blir en integrerad del av ens självbild.
Vid det slutliga stadiet vid åldern 14 år och äldre handlar om att individer bli mer medvetna om karriärval. De kan lätt beskriva idealistiska och realistiska
karriärföreställningar och de kan möjligtvis formulera den upplevda tillgängligheten för dessa yrken. En av riskerna i det slutliga utvecklingsstadiet är dock att ungdomar inte fått tillräcklig kunskap om och exponering för olika yrken, särskilt yrken som de har
exkluderat sedan långt innan.
3.2 R. Vance Peavys vetenskap och konstruktivistisk vägledningsteori
R. Vance Peavy och Han Z. Li (2003) argumenterar för två punkter i den vetenskapliga artikeln Social and Cultural Context of Intercultural Counselling. Första punkten berör innebörden av framgångsrik mångkulturell vägledning har med vägledarens förståelse av de sociala kontextuella faktorerna kring interaktionen. Andra punkten lyfter mångkulturell vägledning som en samarbetsprocess, vars framgång beror på hur väl vägledaren och klienterna samordnar sin kommunikation om process och innehåll. Vägledarens kunskap om sociala och kulturella kontextuella variabler bidrar till gemenskap med klienten. Peavy och Li (2003) betonar skillnaden på mångkulturell vägledning samt vägledning mellan två personer som har samma kulturella bakgrund, det ställs krav på vägledaren att vara öppen för klientens kulturella skillnader och ska som vägledare vilja lära sig från detta (Peavy &
Li, 2003).
Peavy (1998) benämner även i sin avhandling When strangers meet: Majority culture counsellors and minority culture clients att vägledaren kan inte alltid förväntas ha
förkunskaper. Peavy (1998) menar att mångkulturell vägledning kräver att vägledaren ska kunna navigera i två kulturer - en egen och en sekundär kultur. För att göra det måste vägledare ha tidigare, eller införskaffad kunskap om den vägledningssökandes personliga och kulturella förväntningar. Vägledaren kan inte alltid förväntas ha förkunskaper eller
12
vara kunniga om kulturen hos varje individ som dem möter. De kan dock förväntas vara observanta och öppna för dem kulturella nyanser som kommer att underlätta ett
fungerande vägledningssamtal. Förmågan att "lära av den andra" är nyckeln för en vägledare att samspela skickligt i mångkulturella situationer (Peavy, 1998).
Peavy (1998) benämner den mänskliga faktorn hos vägledaren som är en stor tillgång i samtal med klienter i hans konstruktivistiska vägledningsteori där han uttrycker att vägledning är ett ädelt yrke då vägledning bygger på mänskliga intentioner och värderingar som allmänt anses vara hög utvecklad. Peavy (1998) menar att en god vägledare med god vägledning tar hänsyn till den genuina mänskliga faktorn i situationer som omfattar kamp, ovisshet och smärta. Peavy (1998) nämner även respekt som den goda vägledaren har då hen ska respektera det klienten vill eller försöker bli, respektera klientens kulturella identitet samt respektera den dialektiska processen som kan uppstå mellan två individer, vilket Peavy (1998) menar att individen ska få uttrycka sig fritt i de olika språken personen använder. God vägledning skänker hopp och uppmuntran, ger klarhet och bygger på aktivt deltagande i klientens tillvaro (Peavy 1998).
Peavy (1998) betonar att den konstruktivistiska vägledningen bygger på ett ömsesidigt samspel mellan den professionella samtalaren och klienten och har ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Samtalet ur ett konstruktivistiskt synsätt utgår från att klienten sitter på sina egna svar och lösningar samtidigt som vägledaren ska lyssna in klientens problematik genom aktivt lyssnande och försöka lära sig in i klientens verklighet. Vägledaren ska i detta scenario söka mönster och samband istället för att fokusera på detaljer. Ett
konstruktivistiskt samtal utmärks av kreativitet hos vägledaren och som ofta gestaltar det som sägs i samtalet (Peavy, 1998).
3.3 Den språkliga asymmetrin, en begränsning
Kommunikation mellan två individer kräver en språklig kommunikation och det är i den överföringen det kan finnas begränsningar i vägledningssamtal mellan vägledare och vägledningssökande. Sundelins (2017) artikel om språkliga asymmetrier i
vägledningssamtal med nyanlända elever samt Sheikhis (2013) avhandling Vägar till förståelse: Andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare har undersökt den språkliga asymmetrin som sker mellan vägledare och sökande som är nyanlända. Då det finns skillnad i författarnas utläggning så är båda aspekterna välgrundade.
13
Sundelin (2017) beskriver att vägledningssamtal ställer höga krav på deltagarnas språkanvändning och att samtalen kan skapa en kommunikativ börda för nyanlända vägledningsökande. Den språkliga asymmetrin ställer till följd därav höga krav på vägledarens förmåga att hantera detta, till exempel att beskriva och förklara ord och begrepp inom området. Detta upplevs också som en stor utmaning av vägledare. Sundelin (2017) har även utgått från forskning som visar på att nyanlända elever är medvetna om deras språkliga underlägsna roll under ett vägledningssamtal och därmed anstränger sig för att bevara sitt värde på grund av sin språkliga brist. Utifrån detta här eleverna lärt sig att dölja det som brister språkligt när dem inte förstår vägledaren.
Sheikhis (2013) synsätt på den språkliga asymmetrin beskriver hon i sin avhandling och har kommit fram till att i ett vägledningssamtal med nyanlända upplevs det delad
förståelse mellan samtalsdeltagare. Sheikhi (2013) visar på att anledningen inte enbart är bristande kunskaper i svenska språket utan snarare hur samtalsparterna deltar. Vägledaren i samtalet som är förstaspråkstalaren förväntas ansvara för att samtalet leder till delad förståelse då den nyanlända eleven inte förväntas ha uppnått stora kunskaper i det svenska språket som oftast behövs i ett samtal med en vägledare. Sheikhi (2013) menar att
svårigheten kan vara till exempelvis att eleven behöver formulera känslor kring olika situationer samt beskriva sin bakgrund och drömmar. Sådana ämnen kan vara svåra att formulera då man inte behärskar språket på en avancerad nivå. Sheikhi (2013) visar på att vägledaren kan även fungera som medmänniska, någon som de vägledningsökande vänder sig till även om det inte handlar om de typiska studie- och yrkesvägledande frågor
eftersom som nyanländ vill man lära sig om det nya samhället man bor i vilket är begripligt och därmed leder till att vägledaren anses vara en viktig medmänniska,
synnerligen då vägledaren inte besitter en viss makt över deras situation som exempelvis en handläggare.
3.4 Studie- och yrkesvägledarens möjligheter
Då ovan påståenden beskriver den begränsning som kan ske i vägledningsprocessen med nyanlända vägledningssökande så finns det även möjligheter i en sådan process. Både Sheikhi (2013) och Sundelin (2017) anser att omformuleringar i vägledningssamtalen ger möjligheter till de vägledningsökande genom stöd i elevernas förståelse i samtalet.
Sundelin (2017) och Sheikhi (2013) nämner en central uppgift i vägledningsprocessen med nyanlända vägledningsökande och det är att försöka fånga vad eleverna uppfattat i
14
samtalet men också vad de inte uppfattat. Att vägledare omformulerar elevernas förståelse kan vara ett redskap för att skapa tydlighet kring vad eleverna uppfattat under samtalet.
Ännu en strategi som deras studier har visat är att vägledaren föreslog ord och formuleringar när eleverna verkade ha svårigheter att uttrycka sig.
Sundelin (2015) skriver i sin analys vid namn att skapa framtid om samtalsmodeller som en möjlighet där det framgår att vägledarnas samtalsmetodiska kompetens är betydelsefull.
Sundelin menar att vägledarnas samtalskompetens är betydelsefull genom att den bidrar till vägledarnas förmåga att reflektera över sina handlingar både under och efter samtalen.
En studie- och yrkesvägledare har kompetensen att uppmärksamma när hen gör något som
”bryter” mot dessa metoder. Då studie- och yrkesvägledaren kan anknyta sitt handlande till modeller och metoder för samtal får detta en indirekt betydelse för elevernas
förutsättningar att skapa mening om framtiden. Sundelin (2017) hänvisar även till Hägg och Kuoppa (1997) där det framgår att samtalsmetoderna blir det professionella redskap för reflektion.
Sundelin (2017) har tagit fram vägledares formuleringsstrategier utifrån hennes studie om språkliga asymmetrier i vägledningssamtal med nyanlända elever och hur vägledare arbetar med att göra sig förstådda. Den grundläggande utgångspunkten som tagits fram i Sundelins (2017) studie är att vägledarna betonar att de måste utgå från att nyanlända vägledningsökande ofta inte har erfarenhet av studie- och yrkesvägledning. Nyanlända vägledningsökande kommer från länder där utbildning och yrkesval går till på ett sätt som är olikt Sveriges och där studie- och yrkesvägledning inte förekommer. Möjligheten är att vägledarna bör beskriva och förtydliga vad syftet samt funktionen med
vägledningssamtalet är. Vägledaren bör även förtydliga vilka befogenheter samt formell makt som vägledaren besitter för att eleven ska få realistiska förväntningar både på
vägledningssamtalet och vägledarrollen. Utförandet av detta bör ske genom att vägledaren utvecklar en egen tydlig referensram kring vägledningsfunktionen, yrkesrollen och
samtalsformen. En annan strategi har förekommit i både Sundelin (2017) och Sheikhis (2013) studier där det betonats att det ligger stor vikt i tydlighet och att anpassa tempot efter vägledningssökandes språkliga situation.
I Sundelins (2017) studie återkommer betydelsen av att använda visuella verktyg som stöd i samtal med nyanlända vägledningsökande, exempel på dessa verktyg är att rita och anteckna under samtalet och att använda bild Google, foton eller bilder av annat slag, Google som snabb hjälp kring översättning från elevens språk och svenska samt att
15
eleverna får visa bilder för att visa tidigare erfarenhet av arbete. Studien visade även att vägledarna använder visuella verktyg både för att stödja kommunikationen och göra vägledningssökande delaktiga i samtalet.
3.5 Litteratursammanfattning
Sammanfattningsvis utifrån vald forskning samt teorier ser vi en tydlig anknytning till vår studie genom att vi uppmärksammat en begränsad forskning gällande mångkulturell vägledning och osäkerhet från vägledarens perspektiv i vägledning med
vägledningssökande med migrationsbakgrund (Sundelin, 2015). Därav har vår tidigare forskning undersökt hur den mångkulturella vägledningen dominerats av två olika stilar, en universell som utgår från att metoder som tillämpas inte behöver vara kulturspecifika.
Medan den andra kulturspecifika stilen förespråkar för att metoder och teorier i
vägledning behöver vara kulturspecifika (Sundelin, 2015). Launikari och Puukari (2005) påpekar mångkulturell vägledning i sin forskning och vikten av den kulturspecifika stilen för vägledare att förstå den komplexa processen av hur människor blir medlemmar i ett nytt samhälle.
Peavy och Li (2003) påtalar också vikten av kulturspecifik vägledning genom att förklara hur mångkulturell vägledning är en samarbetsprocess mellan vägledare och elev och att framgång ligger i vägledarens kunskap om sociala och kulturella kontextuella variabler.
Vägledaren förväntas vara öppen för elevernas kulturella skillnader. Peavy (1998) betonar trots att vägledaren ständigt inte kan ha en förkunskap om respektive kultur så förväntas vägledaren att vara observant och öppen för den kulturella nyanseringen då det leder till ett fungerande vägledningssamtal. Peavys (1998) konstruktivistiska vägledningsteori konstaterar att den mänskliga faktorn hos vägledaren är en stor tillgång och menar att en god vägledare ska ta hänsyn till elevens omständigheter som kan omfatta osäkerhet och smärta. Vägledaren ska respektera vad eleven strävar efter samt respektera elevens identitet.
Relevansen i de anknytande studierna som påtalar de begränsningar som vägledare ställs inför i samtal med nyanlända vägledningssökande betonas av Sundelin (2017) och Sheikhi (2013) då den språkliga asymmetrin understryks som den främsta begränsningen.
Vägledare möter begränsningar i samtal och det är av vikt att påtala dessa för att lära och utvecklas. dock bör det även betonas att vikten av möjligheter är härvarande. Här menar Sundelin (2015) och (2017) samt Sheikhi (2013) att möjligheterna finns i vägledarens
16
förmåga att tillämpa samtalsmodeller samt förmågan av omformuleringar och förtydligande i vägledningssamtalen.
Sundelin (2015) betonar även de nyanländas känslor i vägledning som oro, osäkerhet och rädsla i olika nivåer beroende på hur länge de bott i Sverige. Detta är tydligt kopplat till Gottfredsons (2002) ”Theory of circumscription, compromise, and self- creation” som förklarar hur en persons känslor påverkar deras självbild och i sin tur begränsningar och kompromisser som kopplas till utbildningar och yrkens tillgänglighet. Dessa principer relateras till personens stadie i deras karriärutveckling. Där en av riskerna i det slutliga utvecklingsstadiet är att inte få tillräcklig kunskap och exponering för olika yrken för att göra ett välgrundat val. I detta skede sker ofta kompromisser, processen där människor överger sina mest föredragna eller idealiska yrken för mindre överensstämmande men mer tillgängliga alternativ.
Samtlig litteratur har valts ut då forskning kring samma fält som studien upplyser har gjorts av samtliga författare och där studien ser en betydelse i relevansen av litteraturen för att få en grund att stå på i samband med insamlad data från samtliga respondenter som studien lyfter. Det är av stor vikt att öka kunskapen om mångkulturell vägledning,
nyanländas känslor samt studie- och yrkesvägledares samarbetsförmåga och se sambandet för att kunna dra slutsatser av den insamlade datan.
4.0 Metod
Studie- och yrkesvägledningens huvudsyfte är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor kring val av studier och yrken. Dem vägledningssökande kan finna mångfalden av studier och yrken komplexa och därav vända sig till en studie- och yrkesvägledare (Skolverket, 2013). Då respondenternas arbete med målgruppen nyanlända är de
vägledningsökande som studien undersöker så har syftet med val av metod gjorts utifrån respondenternas tillgänglighet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ datainsamling för att få en fördjupad förståelse av samtliga individers upplevelser. En annan form av datainsamling som studien använts sig av är dokumentstudie för att inkludera forskning och reproducerande dokument som behandlar studiens ämne (Denscombe, 2016). Studiens val av metod har anpassats utifrån pandemin som har skett under våren 2020 där social distansering har varit central och viktigt så har den kvalitativa datainsamlingen skett via mail med respondenterna. Det har utformats semistrukturerade intervjufrågor där frågorna var förutbestämda och framfördes likadant till samtliga respondenter. Intervjufrågorna
17
formades utifrån intresset av respondenternas arbetserfarenhet med målgruppen.
Möjligheten till följdfrågor var möjliga genom vidare mailkontakt. Denna typ av struktur valdes för att få en förståelse i respondenternas tillvaro på deras arbetsplats då möjligheten att se arbetsplatsen inte var aktuell på grund av pandemin då respondenterna arbetade på distans. I och med beslutet att intervjuerna skulle ske via mejl har den geografiska aspekten inte varit väsentlig, dock så är samtliga respondenter bosatta i Stockholm och Södermanland.
Begränsning fanns då intervjuerna skedde digitalt vilket är bristen på det narrativa perspektivet. Grundtanken kring den digitala datainsamlingen var att respondenterna får möjligheten att granska deras arbetserfarenhet och skriva ner det och därefter utveckla i text, dock så upplevdes insamlingen av data begränsad och önskan fanns att insamlad data skulle vara i större omfattning. Bristen kan även ligga i intervjufrågorna, trots att frågorna var bearbetade innan utskick säger insamlingen annat vilket tillför en reflektion kring om frågorna borde vara mer specifika. Intervjufrågorna finns i bilaga 1.
Sammanställning av data samlades i ett gemensamt dokument där svaren från respektive fråga sammanfattades för att få möjligheten till en överblick av resultatet. Då all data var uppställt i gemensamt dokument bidrog det till en förenklad tillsyn över respondenternas svar till respektive intervjufråga.
4.1 Urval och avgränsningar
Respondenterna som har valts är studie- och yrkesvägledare som arbetar med nyanlända och har erfarenhet av vägledningsprocessen med nyanlända individer. Då vi hade vår praktik i början av året 2020 så skapades det kontakter med studie- och yrkesvägledare på respektive praktikplats. När sökandet av respondenter påbörjades kontaktades dessa kontakter men även slumpmässiga studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasiet och vuxenutbildningen i Stockholm och Södermanland som arbetar med målgruppen nyanlända. Dessa län valdes ut på grund av att våra praktikplatser var lokaliserade där. Ett informationsbrev skickades ut tillsammans med intervjufrågorna då respondenterna skulle få möjligheten att se igenom frågorna för att få en inblick i vad vi sökte för information.
De respondenter som påtalas i studien är studie- och yrkesvägledare som vi fick återkoppling från. Sammantaget samlade studien in svar från fem studie- och
yrkesvägledare som arbetar på olika verksamheter men inom två skolformer. En vägledare arbetar på gymnasieskola och resterande arbetar inom vuxenutbildningen. Samtliga
18
respondenter har delat med sig av deras erfarenheter som har bidragit till studiens
utveckling. Då endast en vägledare från gymnasieskolan har tagit del i studien så ska det finns med i åtanke då representation från respektive skolform görs.
Dessa skolformer har valts eftersom de vägledningssökande är i behov av vägledning som studien behandlar samt att de tar del av en vägledningsprocess som inte sker på samma sätt med en yngre målgrupp.
4.2 Presentation av respondenter
Studiens intresse för valda respondenter är utifrån att de är utbildade studie- och yrkesvägledare där spannet på antal år de arbetat som vägledare är från ett år till 20 år.
Alltså innebär det att dessa individer besitter en stor mängd med erfarenhet av yrket. De valdes eftersom nyanlända vägledningssökande ingår i den målgruppen de tar emot på deras arbetsplats vilket gör dem erfarna i vägledning med nyanlända. Då majoriteten av respondenter har arbetat som studie- och yrkesvägledare i ett flertal år så besitter dem en kompetens som studien kan ta del av. Studien har valt fiktiva namn till respondenterna då samtliga är anonyma. Lite kort om respondenternas nuvarande arbetssituation är:
❖ Vlora arbetar med målgruppen vuxna, alltså personer över 20 år eller under 20 år med studiebevis från gymnasieskolan.
❖ Hanna arbetar på en verksamhet inom Komvux som heter ung vägledning på gång och riktar sig till unga vuxna i åldern 19–24 år.
❖ Mimmi arbetar på Komvux med vuxna från 20 år och uppåt men har även fokusområde SFI.
❖ Fanny arbetar på SFI med elever som läser spår 1, 2 och 3.
❖ Jonas arbetar på gymnasieskola med elever på introduktionsprogrammen samt ett nationellt program.
4.3 Etiska överväganden
Inför datainsamling har det skett sökande av respondenter där ett informationsbrev
skickades ut till studie- och yrkesvägledare med förklaring av studiens syfte samt tillfrågat samtycke att delta i studien.
19
De etiska överväganden som studien utgår ifrån är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Inför sökandet av respondenter har studien utgått från Vetenskapsrådets (2002) anvisningar om att respondenten har rätt att bestämma över sitt deltagande och informera samtycke. Respondenter ska informeras om att
utomstående inte kan komma åt uppgifter och deras anonymitet, samt att informationen endast kommer användas i undersökningens syfte (Vetenskapsrådet, 2002).
Vetenskapsrådet (2011) beskriver att forskningsetiken bör genomsyras då forskare har ansvar gentemot forskningen och forskarsamhället. Forskarens uppträdande i olika roller såsom ansvar i samband med publicering eller om det sker en vetenskaplig oredlighet är en del i denna etik (Vetenskapsrådet, 2011).
5.0 Resultat och analys
5.1 Vad använder studie- och yrkesvägledare för verktyg i vägledning med nyanlända?
Sundelin (2017) beskriver att vägledningssamtal ställer höga krav på deltagarnas språkanvändning och att samtalen kan skapa en kommunikativ börda för nyanlända vägledningssökande då det blir svårt att förklara sina känslor inför sin framtid. Detta upplevs också som en stor utmaning av vägledare. Jonas påpekar att inga speciella verktyg behövs i vägledning med nyanlända på följande sätt:
”Inga speciella utan det viktigaste ”verktyget” är att vara lyhörd på om den nyanlända hängt med/förstått samt alltid försöka förenkla utan att ta bort information/innehåll.” - Jonas
Sundelin (2017) och Sheikhi (2013) bekräftar Jonas verktyg genom att påtala att den centrala uppgiften i vägledningsprocessen handlar om att avgöra vad de nyanlända vägledningssökande förstått i samtalet, här förespråkas omformuleringar för att skapa tydlighet.
Tre respondenter i vår datainsamling tillämpade bildstöd, ritningar eller skissa vad
samtalet handlar om så att nyanlända både hör och ser budskapet som i Mimmi och Jonas fall:
”Tolk, språkstöd, White board eller papper penna, yrkeskort, enskilda samtal och gruppvägledning.” - Mimmi
20
“Ritar/skissar ofta vad samtalet handlar om, så att den nyanlända både hör och ser. Försöker alltid vara kreativ/uppfinningsrik i mötet, så att den nyanlända känner sig nöjd efter mötets slut”. - Jonas
Sundelin (2017) styrker tillämpningen av visuella verktyg som stöd i samtal med nyanlända vägledningssökande då eleven blir mer delaktig genom att dela med sig av olika erfarenheter kring utbildningsystem och arbetsliv.
Sundelin (2017) betonar även vikten av att vägledare beskriver och förtydligar syftet samt funktionen med vägledningssamtal. Vägledare måste utgå från att nyanlända
vägledningssökande ofta inte har erfarenhet av studie- och yrkesvägledning. När
vägledningssökande kommer från länder där utbildning och yrkesval går till på olika sätt gentemot Sverige. Hanna betonar vikten av Sundelins (2017) budskap på följande vis:
”Jag försöker vara tydlig, använda bilder. Försöker tala tydligt. Visa på möjligheter genom exempelvis studiebesök- att eleverna ska få bilder av
möjligheterna och hindren och om det svenska samhället, jag vill också försöka plocka fram deras egna erfarenheter.” – Hanna
Både Sundelin (2017) och Sheikhi (2013) betonar vikten av tydlighet och anpassat tempo efter vägledningssökandes språkliga situation. Vilket även uppmärksammas av
respondenterna.
Däremot nämner ingen av respondenterna speciella tillvägagångssätt för nyanlända vägledningssökande utifrån karriärteorier eller vägledningsmetoder. Detta kan handla om missförstånd kring frågan, dock har tidigare vägledningsmetoder kritiserats för att ha ett västerländskt förhållningssätt som inte anpassats till nyanlända vägledningssökande situation (Sundelin, 2015). Därav påtalar Sundelin (2015) vikten för studie- och
yrkesvägledare att skapa förståelse och uppfattning för nyanlända vägledningssökandes känslor i relation till frågor om framtid och karriär. Detta behandlas i Nordisk Netværk Voksnes Læring (2013) där mångkulturell vägledning för studie- och yrkesvägledare är att medvetandegöra sina antaganden, värderingar och fördomar, skapa förståelse för klienters annorlunda kulturella världsbild och förmåga att utveckla metoder därefter (Launikari &
Puukari, 2005).
21
5.1.1 Vad använder studie- och yrkesvägledare för verktyg i kartläggningsfasen i vägledningsprocessen med nyanlända?
Beroende på de nyanlända vägledningssökandes nivå och årskurs så tillämpas olika verktyg i kartläggningsprocessen. Samtliga respondenter använder sig av tolkar och språkstöd i synnerhet vid utforsknings- och kartläggningsfasen i vägledningsprocessen med nyanlända vägledningssökande som exempelvis Fanny:
”Informations insatser på SFI, tolkar i samtal med elever där man använder sig av den utforskande fasen för att kartlägga elevens kompetenser,” – Fanny
Majoriteten av respondenterna påtalar informationsinsatser i klasser kring det svenska utbildningssystemet och arbetslivet som föregående respondent. Detta kan även ske i form av ett samarbete med lärare som upptäcker brister och ber studie- och yrkesvägledare gå ut i klass och informera om det eleverna inte har kunskap i. En kartläggning av nyanländas kunskaper sker även i form av anteckningar från vägledningssamtal där kunskapsluckor upptäcks, eller så hänvisas nyanlända till Universitets- och högskolerådet som följande respondenter:
“Andra länders skolsystem finns på UHR.se som man kan använda som referens”.
- Vlora
“Vi har på en studie- och yrkesvägledare över tusen elever, alla elevers kompetens kartläggs således inte av studie- och yrkesvägledaren men i en vid bemärkelse av studie och yrkesvägledningen på skolan har läraren ett ansvar att kartlägga klassens kompetenser för att studie- och yrkesvägledaren ska kunna ge rätt anpassad information.” - Fanny
“Samtal med den nyanlända samt information från lärarna om vad eleverna frågor om. Klass och gruppövningar (lektioner) där jag försöker fånga upp vilka luckor som finns och även fråga vad de vill ha för kunskap/information om detta.”
– Jonas
Detta innebär att de främsta verktygen som tillämpas under kartläggningsprocessen av majoriteten av respondenterna är en samverkan med lärare som kartlägger brister klassvis, klass övningar och språkstödjare vid vägledningssamtal. Vilket till viss del är förståeligt
22
om det är flera elever i en klass med liknande kunskapsluckor i det svenska
utbildningssystemet och arbetslivet. Dock lyfts inte en tydlig individuell kartläggning av de nyanlända vägledningssökandes kunskaper i det svenska utbildningssystemet och arbetslivet. Det är av stor vikt att uppmärksamma nyanlända elevers utgångsläge för lärande och vägledning som inte är densamma som andra inrikes födda elever. Detta förutsätter att arbetsplatser ska sträva för en jämställd vägledning för alla elever. Där man behöver väga upp skillnader som kan finnas i elevers olika förutsättningar. Ett av
verktygen är att en initial bedömning/kartläggning genomförs (Skolverket, 2020).
En tydlig individuell kartläggning av alla nyanlända vägledningssökande är av stor vikt då de lätt upplever osäkerhet, rädsla och oro i olika nivåer beroende på hur länge de bott i Sverige (Sundelin, 2015). Deras känslor kan till följd påverka deras självbild,
begränsningar och kompromisser som kopplas till utbildningar och yrkens tillgänglighet (Gottfredson, 2002). Därav lyfts vikten av en utförlig och individuell kartläggning
gällande det svenska utbildningssystemet och arbetsmarknaden vid introduktionsperioden av Mimmi:
”Kartläggningen sker av SFI-lärare under introduktionstiden innan eleven går vidare till SFI-klasser. Vi får sedan information av lärare, av eleverna själva, samt elevens studieplan där bakgrund och tidigare erfarenheter framgår. Vi som SYV kommer även in under introduktionstiden och ger information, om det svenska skolsystemet och ger en del arbetsmarknadskunskap och det sker med tolkar.” - Mimmi
Vikten av den individuella kartläggningen är för att nyanlända vägledningssökande ska få lika förutsättningar i sitt framtidskapande som andra jämnåriga vägledningsökande. I Gottfredsons (2002) ”Theory of circumscription, compromise, and self- creation” beskrivs hur självbild, begränsningar och kompromisser som kopplas till utbildningar och yrkens tillgänglighet relateras till personers stadie i deras karriärutveckling. I de nyanlända personernas fall är en av riskerna i det slutliga utvecklingsstadiet att inte få tillräcklig kunskap och exponering för olika yrken för att göra ett välgrundat val. I detta skede sker ofta kompromisser, processen där människor överger sina mest föredragna eller idealiska yrken för mindre överensstämmande men mer tillgängliga alternativ. Kompromisser kan ske på grund av begränsad kunskap om hur man skaffar sig en viss karriär, brist på ledig tid för att söka efter mer förenliga karriärer, upplevda hinder för idealiska karriärers tillgänglighet och brist på utbildning (Gottfredson, 2002).
23
5.2 Hur upplever studie- och yrkesvägledare begränsningar och möjligheter i vägledningsprocessen med nyanlända?
Den främsta begränsningen som har uppstått i samtliga respondenternas
vägledningssamtal med nyanlända vägledningssökande är den språkliga asymmetrin som uppstår mellan vägledaren och elev. Denna begränsning har påtalats av samtliga
respondenter och även tagits upp i tidigare studier som bland annat Sundelin (2017) och Sheikhi (2013) undersökt. Att denna begränsning återkommer är inte förvånande då en nyanländ individ inte har bott i Sverige mer än två år (SFS 2017:584) och förståeligt att hen inte behärskar språket till fullo för att göra sig förstådd i ämnen som utbildning och yrke där komplexa ord kan uppstå (Sheikhi, 2013). Då det kan finnas svårigheter i att ha förståelse för vad studie- och yrkesvägledning är likaså inte förvånande då dem nyanlända vägledningssökande mestadels inte har detta fält i hemlandet och därför inte har den erfarenheten som finns i Sverige kring studie- och yrkesvägledning (Sundelin, 2017).
Respondenternas svar styrker dessa påståenden som har visats i tidigare studier, exempel på det ser ni nedan:
“det är svårt att prata med nyanser med låga språkkunskaper samtidigt som att vägen in i samhället följer i stort sett samma väg.” - Vlora
“Det tar oftast längre tid att förklara på grund av språket samt att det oftast behövs flera tillfällen då förkunskaperna om svenska skolsystemet saknas eller är väldigt låg” - Jonas
“Eleven har svårt att förstå det svenska utbildningssystemet och hur det ser ut på arbetsmarknaden” - Hanna
“Framförallt språket det gäller att inte gå för fort fram så man inte missförstår varandra. Anpassa språket till den man möter som tala tydligt, långsamt och använda enkla ord. Medvetenhet om att yttre faktorer styr och påverkar en sökandes val och möjligheter till utbildning/arbete.” - Mimmi
“Svårigheten kan vara den språkliga aspekten, den är en begränsning i sammanhanget men möjligheter finns med språkstödjare och tolkar” - Fanny På Fannys arbetsplats finns möjligheten i samtalet att ha en språkstödjare tillgänglig då det finns ett antal anställda som finns på arbetsplatsen och bokning av tolk behöver inte ske.
