Forskningsarbetet har väckt reflektion kring bristen på utbildning i mångkulturell
vägledning då arbetet visade på skillnader på synen av denna typ av vägledning. En ökad kunskap genom utbildning är eftertraktat då Studie- och yrkesvägledarutbildningar i landet skulle kunna tillföra eller utveckla ämnet som berör mångkulturell vägledning och
vägledningsprocessen med nyanlända genom begriplig undervisning inom verktyg som
33
anpassas till nyanlända vägledningssökande. Förslag på vidare forskning är att undersöka varför kurser i mångkulturell vägledning väljs bort i Studie- och
yrkesvägledarutbildningen eller att det enbart är valbart trots att värdet av vägledningen är stor och uppmärksammat i dagens samhälle med nyanlända. Vidare tips på forskning är att undersöka behovet av tydligare och mer specifika riktlinjer för studie- och
yrkesvägledning med nyanlända i styrdokument i likadant syfte som ovan, då det leder till förtydligande för huvudmän, ledning på arbetsplatser och studie- och yrkesvägledare i vägledningsprocesser med nyanlända vägledningssökande.
Referenslista
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gottfredson L.S. (2002). Developmental and Postmodern Theories - Gottfredson’s Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation I: Brown, D. (Red). Career choice and development [Elektronisk resurs]. (4. ed.). (s. 85-148). San Francisco: Jossey-Bass.
Immigrant institutet. (u.å). Nyanlända. Hämtad 2020-04-20, från https://www.immi.se/migra/asyl-nyanlanda
Launikari, M. & Puukari, S. (red.) (2005). Multicultural guidance and counselling:
theoretical foundations and best practices in Europe. Jyväskylä: Institute for Educational Research, University of Jyväskylä.
Nordisk Netværk Voksnes Læring. (2013). Mångkulturella möten i professionell vägledning. Hämtad 2020-04-05, från
https://nvl.org/portals/0/_dokumenter/2013/mangkulturella_moten.pdf
Peavy, R.V. (1998). Konstruktivistisk vägledning: teori och metod. Stockholm: Trinom.
Peavy, R. V. (1998). When strangers meet: Majority culture counsellors and minority culture clients, a discussion paper. Proceedings of the 3rd International Conference for Trainers of Edu-cational and Vocational Guidance Counsellors. Tampere, Finland, 125-140.
Peavy. R. V., Li Z. H. (2003). Social and Cultural Context of Intercultural Counselling.
Canadian Journal of Counselling, Vol. 37:3, 186–196.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2016:39. Om mottagande för vissa nyanlända invandrare för bosättning. Stockholm:
Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2017:584. Om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet AI.
SFS 2017:820. Om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Stockholm:
Arbetsmarknadsdepartementet AI.
Sheikhi, K. (2013). Vägar till förståelse: andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad 2020-04-11, från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket. (2012). Läroplan för vuxenutbildningen. Hämtad 2020-04-05, från
https://www.skolverket.se/undervisning/vuxenutbildningen/komvux-gymnasial/laroplan-for-vux-och-amnesplaner-for-komvux-gymnasial/laroplan-lvux12-for-vuxenutbildningen
Skolverket. (2013). Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever i
gymnasieskolan. Hämtad 2020-04-10, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda- och-organisera-skolan/nyanlanda-barn-och-elevers-utbildning/organisera-mottagande-och-utbildning-av-nyanlanda-elever-i-gymnasieskolan
Sundelin, Å. (2015). Att skapa framtid [Elektronisk resurs] en analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2015. Stockholm.
Sundelin, Å. (2017). Om språkliga asymmetrier i vägledningssamtal med nyanlända elever. Hämtad 2020-04-04, från
https://www.skolverket.se/download/18.b173ee8160557dd0b86dab/1516017588279/Om
%20spr%C3%A5kliga%20asymmetrier%20i%20v%C3%A4gledningssamtal.pdf
Vertovec, S. (2007). Introduction: New directions in the anthropology of migration and multiculturalism. Ethnic and Racial Studies: “New Directions in the Anthropology of Migration and Multiculturalism,” 30(6), 961–978.
https://doi.org/10.1080/01419870701599416
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Hämtad 2020-04-05,
från https://konst.gu.se/digitalAssets/1372/1372748_god-forskningssed-2011.1.pdf
Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor till respondenterna
1. Vilken målgrupp vägleder du?
2. Hur länge har du jobbat som studie- och yrkesvägledare?
3. Hur upplever du vägledningsprocessen med nyanlända?
4. Vad har du för uppfattning av mångkulturell vägledning?
5. Vilka möjligheter och begränsningar kan du stöta på i ett vägledningssamtal med nyanlända elever?
6. Skulle du kunna beskriva vad du använder för verktyg i dina samtal med nyanlända?
7. Hur kartlägger du nyanländas befintliga kunskap och kompetens av det svenska utbildningssystemet och arbetsmarknaden?
8. Vilka resurser finns tillgängliga på din arbetsplats i din vägledning med nyanlända?
9. Sker någon specifik samverkan med övrig personal på arbetsplatsen med studie- och yrkesvägledning av nyanlända?
10. Finns anvisning från kommun eller huvudman om hur du eller din arbetsplats ska använda er av för insatser för att bidrag till integrering av elever?
11. Hur har du upplevt de nyanlända studenternas syn på er roll som studie och yrkesvägledare?
Bilaga 2
Informationsbrev och förfrågan om deltagande i studie om mångkulturell vägledning
Hej! Vi är två studenter vid namn Isabell Masso och Pamela Daoud som studerar till studie- och yrkesvägledare på Umeå universitet. Vi skriver för tillfället vårt examensarbete och skulle önska att få kontakt med respondenter.
Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar som råder och vilka verktyg som studie- och yrkesvägledare tillämpar i vägledningsprocessen med nyanlända klienter. Studien ska även undersöka studie- och yrkesvägledarens erfarenhet av begränsningar samt möjligheter som kan påträffas i vid och snäv vägledning med nyanlända klienter. Syftet är att analysera studie- och yrkesvägledares upplevelse av vid och snäv vägledning med nyanlända klienter för att utveckla studie- och yrkesvägledningen för den målgruppen. Därav är vi intresserade av att få intervjua studie- och yrkesvägledare med erfarenhet som kan ge oss insikt i våra frågeställningar.
Studien kommer utgå från en kvalitativ metod genom ett medverkande via mail på grund av omständigheterna kring Covid-19. Vi har beräknat att medverkandet bör ta ca 30- 40 min för svar av elva frågor. Dem medverkande kommer inte att nämnas i samband med studien samt att anonymitet kommer att säkerställas i alla delar vid uppsatsens färdigställande. Deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst. I denna studie har vi universitetslektorn Magnus Blomgren som handledare. Kontaktuppgifter till handledare är
magnus.blomgren@umu.se.
Den slutgiltiga studien kommer att offentliggöras i samband med examinationstillfälle, samt därefter göras tillgänglig via universitetets publiceringsdatabas.
Vi skulle därmed uppskatta er medverkan.
Med vänliga hälsningar,
Isabell Masso, Bella.masso@hotmail.com Pamela Daoud, Pameladaoud@hotmail.com
Jag har tagit del av ovanstående information och lämnar härmed mitt samtycke till att delta i den beskrivna studien
Datum:
Deltagarens underskrift: