Förutsättningar och resultat i olika delar av landet

Förutsättningarna för en lyckad etablering varierar mellan landets kommuner.

Dels har kommunerna olika strukturella förutsättningar i termer av storlek, struktur på näringslivet, befolkningssammansättning, arbetslöshet etc. Dels har de nyanlända som kommer till den aktuella kommunen olika bakgrund och egenskaper. Det faktiska utfallet – antalet lyckade etableringar – bestäms till viss del av dessa förutsättningar. Men det bestäms också av hur man på lokal nivå bedriver det faktiska etableringsarbetet. I syfte att undersöka i vilken mån utfallet i olika kommuner blivit bättre eller sämre än förväntat har Riksrevisionen analyserat de marginaleffekter som regressionsanalysen ger (se bilaga 1). I detta avsnitt redovisas hur väl man på lokal nivå lyckas etablera sina nyanlända, med hänsyn tagen till varierande förutsättningar. Det bör påpekas att utfallsdata sträcker sig fram till och med 2012 och därmed inte speglar den dagsaktuella situationen.

3.3.1 Stora skillnader i mottagande och förutsättningar

Olika kommuner har mycket olika förutsättningar utifrån befolkning, näringsstruktur och den lokala arbetsmarknadens behov. Många

glesbygdskommuner har en åldrande befolkning som följd av att unga har valt att flytta till studier eller arbete. Andra kommuner, ofta i storstadsområdena, har en växande arbetsmarknad och befolkningstillväxt. Av figur 3.2 (vänstra

112 S 2010:04 Vid arbetslivets gränser, s. 56–57.

113 S 2010:04 Vid arbetslivets gränser, s. 56, 59–60. Klasstillhörighet snarare än tidigare yrkeserfarenheter eller utbildning tycks dock påverka etableringstiden.

kartan) framgår att mottagandet av nyanlända är mycket ojämnt fördelat mellan landets kommuner. Det genomsnittliga antalet nyanlända som skrevs in på Arbetsförmedlingen under perioden var 202 per kommun, men hälften av kommunerna tog emot 60 nyanlända eller färre per år. Ett knappt tiotal kommuner i anslutning till Stockholm, Göteborg och Malmö tog emot över 1 000 nyanlända vardera.

I figur 3.2 (högra kartan) visas även kommunernas förutsättningar för etablering av nyanlända. Dessa har beräknats utifrån den statistiska modell med individ- och kommundata som presenteras i tabell 3.3. För varje kommun ger modellen ett förväntat (predikterat) värde för sannolikheten att en nyanländ (någon gång under perioden) skrivs ut för arbete respektive arbete eller

utbildning.¹¹⁴ Kommuner som har goda strukturella förutsättningar och som tar emot nyanlända med egenskaper som enligt modellen är positiva får alltså ett högre predikterat värde. För kartan över förutsättningar gäller att lika många kommuner ingår i varje grupp i färgkodningen.

114 Utifrån marginaleffekterna av förutsättningsvariablerna på individ- och kommunnivå (tabell 3.3) har beräknats hur stor andel som förväntas lämna Arbetsförmedlingen för arbete respektive arbete eller utbildning per kommun.

Figur 3.2. Antal nyanlända som skrivits in på Arbetsförmedlingen 2007 – 2010 i förhållande till kommunens befolkningsmängd samt förutsättningarna i varje kommun att de nyanlända ska nå arbete eller utbildning.

Antal nyanlända

(inskrivna på Arbetsförmedlingen) per 1000 invånare i befolkningen

Förutsättningar att nå arbete eller utbildning

>3 2,6–3,0 2,1–2,5 1,6–2,0 1,1–1,5 0,6–1,0 0,0–0,5

50 – 65%

45–49%

42–44%

39–41%

0–38%

Källa: Riksrevisionens bearbetning av statistik från SCB och Arbetsförmedlingen.

Kommuner med både relativt goda och dåliga förutsättningar finns spridda över hela landet. Den femtedel av kommunerna som har bäst förutsättningar borde enligt den statistiska modellen kunna få mellan 50 procent och 65 procent av de nyanlända i arbete eller utbildning inom tidsperioden.

Motsvarande andel för den femtedel av kommunerna som har sämst förutsättningar är 25 till 38 procent.¹¹⁵ Ett tydligt mönster är att kommunerna

115 Den enda kommun som har värdet noll hade inga nyanlända som skrivits in på Arbetsförmedlingen under tidsperioden.

som befinner sig nära någon av de tre storstäderna har goda förutsättningar att ta emot nyanlända. Här spelar faktorer som utbildningsnivån hos befolkningen i kommunen och strukturen på det lokala näringslivet. En nyanländ i en kommun där kommuninvånarna är förhållandevis väl utbildade och med en utvecklad handel och service har större sannolikhet att få arbete. Men även faktorer som den nyanländes kön och utbildning spelar roll.

3.3.2 Skillnader i resultat även med hänsyn till olika förutsättningar

Med tanke på de olika förutsättningar olika kommuner har, men också de stora skillnader i mottagande och vad olika individer har med sig är det intressant att undersöka hur väl etableringen har lyckats i relation till dessa förutsättningar.

Det värde som anges i figur 3.3 är differensen i procentenheter mellan andelen i det faktiska utfallet till arbete eller utbildning och den statistiska modellens beräknade andel. Kommuner med ett positivt värde lyckas bättre än förväntat utifrån sina förutsättningar medan kommuner med ett negativt värde lyckas sämre än förväntat. Lika många kommuner ingår i var och en av de färgkodade grupperna.

Figur 3.3 Skillnad mellan förutsättningar och resultat (arbete eller utbildning) i procentenheter.

+11 till +58%

+4 till +10%

–3 till +3%

–9 till –4%

–38 till –10%

Källa: Riksrevisionens bearbetning av statistik från SCB och Arbetsförmedlingen.

Kartan över resultatet i förhållande till förutsättningarna visar att det finns stora skillnader i hur etableringen av nyanlända lyckas även då hänsyn tas till hur förutsättningarna ser ut. Här finns det inte något tydligt geografiskt mönster. I den femtedel av kommunerna där resultatet i förhållande till

förutsättningarna är bäst, kommer i genomsnitt 20 procentenheter fler än förväntat i arbete eller utbildning. I den femtedel där resultatet är sämst är motsvarande värde 17 procentenheter färre än förväntat i arbete eller utbildning. Många av extremfallen är dock kommuner där antalet nyanlända är lågt, och där resultatet kan antas vara osäkert. Kommunerna där resultatet överträffar förväntningarna finns över hela skalan, dvs. med goda och dåliga förutsättningar. Detsamma gäller för dem som underträffar förväntningarna.

Förutsättningarna i kommunerna och de nyanlända individernas egenskaper har ett relativt lågt förklaringsvärde (se fotnot till tabell 3.3). Kommuner med relativt lika förutsättningar lyckas olika bra med att ge nyanlända möjlighet att få arbete eller påbörja studier. Det tyder på att arbetssättet lokalt (som inte testas i modellen) har en betydande inverkan. I den kommande framställningen undersöks arbetssättet hos den lokala Arbetsförmedlingen, kommunen och Länsstyrelsen i tre utvalda kommuner med relativt lika förutsättningar.