Invandring och etablering på arbetsmarknaden

Av figur 3.1 framgår att antalet personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige nästan har fördubblats under det senaste decenniet. Den mest framträdande förändringen under perioden är att Sverige har öppnat för arbetskraftsinvandring och att allt fler personer från länder som omfattas av EES-avtalet har kommit till Sverige. Däremot har trenden med ett ökande antal utländska gäststudenter brutits genom införandet av studieavgifter år 2011.

Antalet skyddsbehövande och deras anhöriga varierar över tid beroende på när konflikter uppstår samt i vilken mån andra länder tar emot dem.

Figur 3.1 Antal personer som beviljats uppehållstillstånd 1990–2013

Anm.: Beslut efter grund för tillståndet och medborgarskap (förstågångsbeslut). Statistiken omfattar beslut fattade av Migrationsverket, de svenska ambassaderna eller konsulaten i utlandet samt migrationsdomstolarna. Anhöriga till arbetstagare ingår i gruppen ”anhöriga ej skyddsbehövande” fr.o.m. 2009. Övriga grupper avser t ex. studenter och personer med verkställighetshinder.

Källa: Migrationsverket, Beviljade uppehållstillstånd 1980–2012, och Beviljade

uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter 2013, http://www.migrationsverket.se/

Om-Migrationsverket/Statistik/, 2014-03-07.

Av de drygt 110 000 personer som fick uppehållstillstånd år 2012 utgjorde arbetskraftsinvandrare och medborgare inom EES-avtalet vardera ungefär en femtedel. Gruppen anhöriga till invandrade utan skyddsbehov utgjorde nästan en tredjedel. Den återstående fjärdedelen utgjordes av skyddsbehövande (15 procent) och deras anhöriga (7 procent).⁶⁸ Det är den senare gruppen, skyddsbehövande och deras anhöriga, som omfattas av etableringsreformen.

De nyanlända är ofta unga. År 2011 var drygt en fjärdedel mellan 15 och 25 år.

Tre fjärdedelar av de nyanlända var under 40 år. Därtill kommer de barn som flyttar hit ensamma eller med förälder, eller som får möjlighet att återförenas med familjen som anhöriginvandrare.⁶⁹

68 Migrationsverket, Beviljade uppehållstillstånd 1980–2012, och Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter 2013, hämtat från http://www.migrationsverket.se/

Om-Migrationsverket/Statistik/ 2014-03-07. Statistiken avser samtliga nyanlända.

69 SCB, Statistikdatabasen, Invandringar år 2011 efter ålder, kön och tid (BE0101AX).

Etablering på arbetsmarknaden

Sverige rankas högt när det gäller de formella möjligheterna för invandrare på arbetsmarknaden. Det finns få formella hinder för deltagande på

arbetsmarknaden, god tillgång till utbildning och skydd mot diskriminering.⁷⁰ Men i de jämförelser som fokuserar på sysselsättning och arbetslöshet blir utfallet sämre. Sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda är större i Sverige än i övriga OECD-länder.

Flera studier visar på bristande etablering av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden.⁷¹ Tabell 3.1 visar att sysselsättningsgapet – dvs. skillnaden i sysselsättningsgrad – mellan inrikes och utrikes födda uppgick till cirka 10 procentenheter. Risken för arbetslöshet var nästan tre gånger så stor för de utrikes födda.⁷²

Tabell 3.1 Arbetslöshet och sysselsättningsgrad i procent 2013 för utrikes och inrikes födda i åldern 15–74

Arbetslöshet Sysselsättningsgrad Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda

Män 16,6 6,4 61,9 69,5

Kvinnor 15,6 6,2 53,9 65,4

Totalt 16,2 6,3 57,8 67,5

Källa: SCB AKU

Även andra länder har problem med lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet för invandrare. Men färska undersökningar visar att problemen i Sverige är större än i de flesta europeiska länder. Sannolikheten att få jobb för en invandrare med 1–10 år i landet är lägre i Sverige än i alla andra EU-länder (EU15+) förutom Spanien och Belgien.⁷³

70 Ds 2013:2, Delaktighet i framtiden – Utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration, s. 134–

135. Rankningen som avses är Migration Policy Index (MIPEX) som gör jämförelser mellan de 31 OECD-ländernas integrationspolitik.

71 Se Ryszard Sulkin et al 2013:1, På jakt efter framgångsrik arbetslivsintegrering. Effekter av deltagande i socialfondsfinansierade projekt i jämförelse med Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet (Institutet för framtidsstudier).

72 SCB, AKU, befolkningen 15–74 år efter arbetskraftstillhörighet, inrikes/utrikes född, kön, ålder och tid (2013). Se även S 2010:04, Vid arbetslivets gränser som visar liknande resultat även om gränsen sätts vid 20–64 år och uppgifter baserade på Levnadsnivåundersökningarna. Svenskfödda har i genomsnitt har ca 7 procentenheters högre sannolikhet att vara sysselsatta än utlandsfödda (80 jämfört med 73 procent).

73 S 2010:04, Vid arbetslivets gränser, s. 71–76. Den lägre sysselsättningsgraden gäller framförallt män 20–65 år som varit i landet 1–10 år. Hänsyn har tagits till sammansättningen i gruppen och varifrån de kommer. Gränsen för förvärvsarbete dras vid 10 timmar ordinarie eller normal arbetstid per vecka.

Tiden för nyanländas etablering behandlas i en underlagsrapport till den

parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04). Av rapporten framgår att etableringstiden för utrikes födda varierar beroende på ursprungsland.

De flesta som kommer från ett EU-land (EU15+) är i arbete inom ett år, och nästan samtliga (90 procent) är i arbete inom sex år. För utrikes födda från andra ursprungsregioner än EU15+ tar det cirka 3 till 4 år innan hälften har en sysselsättning och mellan 8 och 10 år innan nästan samtliga i gruppen har det.⁷⁴

Nyanlända inom etableringsuppdraget

Arbetsförmedlingen kartlägger målgruppen som deltar i insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Målgruppen är skyddsbehövande och deras anhöriga. I mars 2014 hade drygt 31 000 personer en pågående etableringsplan, varav knappt hälften (47 procent) var kvinnor. Närmare tre fjärdedelar av gruppen var under 40 år och nästan en femtedel under 25 år. Andelen med lägst gymnasieutbildning var 46 procent.⁷⁵ Arbetsförmedlingen följer upp de nyanländas status 90 dagar efter

etableringsperiodens slut. Vid den senaste mätningen (mars 2014) hade drygt 9 000 personer avslutat sina etableringsplaner.

Tabell 3.2 Andelen nyanlända (procent) med avslutad etableringsplan som 90 dagar efter avslut var i arbete eller utbildning (mättillfälle mars 2014)

Status efter 90 dagar Kvinnor Män Totalt

1. Arbete utan stöd 3 7 5

2. Arbete med stöd 4 6 5

3. Nystartsjobb 5 13 10

4. Studier 7 7 7

Summa 1 – 4 19 33 27

Anm.: Andelarna i tabellen är beräknade på de 6652 personer som hunnit nå 90 dagar efter avslutad etableringsperiod.

Källa: Arbetsförmedlingen (2014), Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget.

Tabell 3.2 visar att en dryg fjärdedel av samtliga som avslutat sin etableringsplan hade arbete eller studerade 90 dagar senare. Kvinnor går vidare till arbete både

74 S 2010:04, Vid arbetslivets gränser. Då man jämför personer med samma ålder, kön och ursprungsregion så har utlandsfödda som vistats mer är 10 år i Sverige ca 8–9 procentenheters högre sannolikhet att vara sysselsatta än de som bara vistats 5–10 år.

75 Arbetsförmedlingen (2013a) Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget, s. 17, Arbetsförmedlingen (2014a) Etablering av vissa nyanlända – statistik kring

etableringsuppdraget, s. 15–16.

med och utan subvention i betydligt lägre utsträckning än män. Statistik från Arbetsförmedlingen visar även att 41 procent av de nyanlända var inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin 90 dagar efter etableringsperiodens slut.⁷⁶