5. Resultat och analys
5.4 Förutsättningar till språkutvecklande undervisning
ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Under intervju- erna gav lärarna en bild av att detta uppdrag är svårt att förhålla sig till. I vilken mån lärarna arbetar språkutvecklande beror på olika faktorer. Två faktorer som lyfts upp av samtliga lärare är tid och resurser i form av personal. Möjligheten för att elever som har ett begränsat skolspråk ska nå högre kunskapskraven är starkt förknippat med att eleven får stöttning. Alex, Martin, Sanna och Mohammed är överens om att deras tid inte räcker till för att stötta alla elever i deras utveckling.
Sanna, Alex och Martin menar att det ibland finns en risk att man inte hinner med det centrala innehållet för ämnet samhällskunskap. Som tidigare nämnts har vissa andra- språkselever och nyanlända inte endast ett begränsat skolspråk utan också ett begränsat vardagsspråk. Lärarna menar att de oftast får förklara ord som de menar är vardagsord.
Vi går inte endast igenom ämnesbegrepp, vanliga ord som valuta eller arbetare kan vara ord som eleverna inte förstår. Att arbeta språkutvecklande innebär inte endast att eleverna tränas i svåra begrepp, utan också att de utvecklar sitt vardagsspråk. (Sanna)
Alex tycker att språkinriktad undervisning tar tid. Att arbeta aktivt med begrepp och språk under varje arbetsområde leder till att han aldrig hinner med alla delar i det centrala in- nehållet för ämnet samhällskunskap. Risken här blir att lärarna lämnas med två alternativ. Det ena alternativet blir att skala av innehåll som anses vara överflödigt och det andra alternativet är att inte lägga ner tid på att förklara svåra ord som dyker upp. Oavsett vilket alternativ som väljs så riskerar detta att drabba elevernas kunskapsutveckling. Det första alternativet innebär att läraren hoppar över det första steget i Cummins (2000) fyrfältare, då brister det kontextuella stödet. Det andra alternativet kan enligt Cummins (2000) göra så att undervisningen hamnar i det fjärde fältet. Detta arbetssätt riskerar att påverka ele- vernas utveckling negativt eftersom det både saknar kontext och kognitiva krav på ele- verna. Alex och Mohammed säger att läroplanen för samhällskunskapsämnet bör ta en större hänsyn till elevers olika språkliga förkunskaper. Alex menar att det i nuläget är svårt att både hinna med allt innehåll i det centrala innehållet och utveckla elevers
31
skolspråk, han menar att en uppdatering av läroplanen där man tar större hänsyn till elever med ett svagt språk hade gynnat språkutvecklingen.
Som tidigare nämnts menar samtliga forskare som tas upp i teorin att en språkinriktad undervisning gynnar alla elever oavsett språkliga förkunskaper. Om denna typ av under- visning tar längre tid kan det missgynna de elever som har ett utvecklat skolspråk ef- tersom lärarna inte hinner gå igenom hela det centrala innehållet för ämnet. Mohammed säger att en lösning på detta kan vara att de elever som behöver mer språklig stöttning ska få extra undervisning i en lite grupp medan resten av eleverna ska vara kvar i ordinarie klass. Han menar att man fortfarande kan ha en språkinriktad undervisning men på olika nivåer. Vidare säger han att elevers utveckling är beroende av att läraren utmanar deras förmågor och succesivt höjer svårighetsgraden i undervisningen. Och om elevernas språkliga kunskaper ligger på olika nivåer kan det bli problematiskt. Lärarna måste stötta alla elever oavsett förkunskaper, det blir svårt att utmana de elever med ett utvecklat språk om det samtidigt finns elever i klassen som inte förstår.
Martin säger att han ofta känner sig maktlös eftersom han vet om att det finns elever i klassen som inte förstår vad han säger. Han säger samtidigt att det är svårt för honom att förklara varje ord som han misstänker kan vara svårt för vissa elever. Han menar att en effektivisering på språkutveckling är att arbeta ämnesövergripande mellan svenska och samhällskunskapsämnet. Då kan man under svenska lektionerna gå igenom det språkliga exempelvis hur man uttrycker sig när man resonerar och analyserar, vilket är två förmågor som eleverna behöver utveckla för att nå de högre betygen. I samhällskunskapsämnet kan man sedan fokusera på att utveckla elevers ämneskunskaper, stoff och begrepp.
Forskarna som lyfts i teoridelen är eniga om att språkutveckling inte bör avgränsas till specifika tillfällen, det bör istället ses som en process som ständigt utvecklas i skolans alla ämnen. De flesta lärarna är övertygande om att ämnesövergripande undervisning är den mest effektiva metoden för språkutveckling. Trots detta är det endast en lärare som arbetar ämnesövergripande. Läraren undervisar i svenska som andraspråk, svenska och samhällskunskap och arbetar därför ämnesövergripande. De andra lärarna menar att äm- nesövergripande undervisning är en fråga som bör lyftas och prioriteras av ledningen. Alex säger att man på skolan han arbetar på har pratat gott om ämnesövergripande under- visning men att ledningen sedan inte prioriterat det för att det ska verkställas. Det Alex
32
belyser visar tydligt att ledningen har en viktig roll i hur högt språkutveckling prioriteras på skolan, vilket även Cummins (2017) skriver om.