Slutsats

Under studiens gång har jag kommit fram till språkutvecklingen är en viktig pedagogisk fråga och bör lyftas mer. I min studie har jag kunnat fördjupa mig i fem lärares perspektiv och fått en inblick av hur fyra skolor arbetar med språkutveckling. Det finns säkerligen skolor i Sverige som arbetar effektivt med språkutvecklingen men detta framkommer inte i min studie. Jag utgår därför utifrån mitt resultat och föreslår olika metoder på hur man kan utveckla detta område. Jag är medveten om att mitt resultat inte bör generaliseras, men jag väljer ändå att lyfta upp de brister som framkommer utifrån mitt resultat. Bilden av språkutveckling har visat sig vara komplex och visar tydligt att det är flera faktorer som påverkar andraspråkselevers förutsättningar att lyckas uppnå målen i sam- hällskunskapsämnet. Utifrån studiens resultat och forskning som lyfts upp i arbetet är min slutsats att lärarna kan lyckas kompensera för elevernas språkliga brister med rätt resur- ser, tid och kompetensutveckling. Språkutvecklingen bör ta en större plats i skolorna, rektorer ska ge lärarna det de behöver för att bedriva en språkutvecklande undervisning. Lärare bör samtidigt vara mer medvetna om hur man arbetar språkutvecklande. Därför

38

tycker jag att lärarutbildningen bör ha ett större fokus på att förbereda nyblivna lärare i språkutvecklande undervisning, som även Cummins (2017) styrker. Jag anser att svenska som andraspråk bör bli ett obligatoriskt ämne på lärarutbildningen. För att blivande lärare ska kunna möta elever med ett bristande språk och ge dem rätt typ av stöttning i språket bör alla lärare vara medvetna om hur de kan arbeta för att kompensera detta. Läraren Martin delar också denna uppfattning, han tycker det är viktigt att alla lärare utbildas i svenska som andraspråk för att effektivisera undervisningen i framtiden.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Som lärare kommer vi bemöta elever med olika språkliga kunskaper, därför är det viktigt att språkutvecklingen får ett större fokus under lärarutbildningen, skolundervisningen och i samhället. Det bildas enligt uppfattning en dominoeffekt när stödet för språkutveckling brister från början. Om politikerna och sam- hället inte möjliggör för skolledningen och lärare att arbeta mer med språkutvecklande metoder kan det bidra till att lärare brister i sin kompetens och undervisning. Detta ger därefter även en direkt effekt på elevers språkutveckling. Bristfälliga språkliga kunskaper kan medföra att elevernas framtid påverkas.

Avslutningsvis lyfts ett citat upp som jag tycker sammanfattar vikten av studien:

Kort sagt, det kulturella, språkliga och intellektuella kapitalet i våra samhällen kom- mer att öka dramatiskt när vi slutar se kulturellt och språkligt olika barn som 'ett problem som ska lösas' och istället öppnar våra ögon för de språkliga, kulturella och intellektuella resurser de tar med sig från sina hem till våra skolor och samhällen. (Cummins, 2001, s.20)

6.5 Förslag på fortsatt forskning

En utveckling av denna studie hade kunnat inkludera klassrumsobservationer där forska- ren får en större inblick på språkinriktad undervisning. Ett ökat antal lärare som deltar i studien hade kunnat ge en större inblick och ett bredare perspektiv på språkutvecklande metoder.

Fokus i denna studie har varit att lyfta lärarnas perspektiv på språkinriktad undervisning och vilka eventuella hinder det kan finnas. Under arbetets gång har jag insett att skolan som organisation har en stor roll på språkutvecklingen. I framtida forskning hade det varit

39

intressant att lyfta rektorer, lärares och elevers syn på språkutveckling i skolor för att få en bredare förståelse på hur skolorna kan utvecklas.

Under min insamling av tidigare forskning har jag insett att det finns en kunskapslucka om forskning som berör språkutveckling inom ämnet samhällskunskap. Förslag på vidare forskning är att mer konkret lyfta upp om språkliga brister kan påverka elevernas inlär- ning i ämnet samhällskunskap. Forskningen kan möjligtvis även lyfta upp hur läraren kan utveckla elevernas analytiska förmåga, resonemang och förmågan att diskutera, trots ett svagt skolspråk.

40

7. Referenser

Axelsson, M (2013). Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, K. & Lindberg I. (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur

Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Första upplagan Lund: Studentlitteratur

Bunar, N (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. Första upplagan. Stockholm: Natur & kultur

Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan Stockholm: Liber

Cummins, J (2001). Bilingual Children’s Mother Tongue: Why is it important for educa- tion? Toronto: University of Toronto.

Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the crossfire. Första upplagan. Clevedon: Multilingual Matters

Cummins, J (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Första upplagan. Stockholm: Natur & Kultur

Damber, U (2010). Reading for life: three studies of Swedish students' literacy develop- ment. Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet, 2010

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-53456

Gibbons, P (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbets- sätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Fjärde upplagan Lund: Studentlittera- tur

Gibbons, P (2018). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur

41

Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. Andra upp- lagan. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur

Lgr11. (2011) Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan- och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklas- sen-och-fritidshemmet

Lindqvist, G (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur

Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter: text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Lund: Lunds universitet

Otterup, T (2005). "Jag känner mej begåvad bara": om flerspråkighet och identitetskon- struktion bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2005

Tillgänglig på Internet:

https://gupea.ub.gu.se/bistream/2077/16462/5/gupea_2077_16462_5.pdf

Regeringen (2016). Lässatsning för att stimulera fler barn och unga att läsa mer. Stock- holm: Regeringen

Tillgänglig på internet: https://www.regeringen.se/artiklar/2016/10/lassatsning-for-att- stimulera-fler-barn-och-unga-att-lasa-mer/

SCB statistikdatabasen. Statistical database. (2020). Stockholm: Statistiska centralbyrån Tillgänglig på Internet: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna- i-sverige/invandring-till-sverige/

42

Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Andra upplagan. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2016a). Invandringens betydelse för skolresultaten. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3604

Skolverket (2016b). Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3576

Skolverket (2019) PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och na- turvetenskap. (2019). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/publikationer?id=5347

Skolverket (2020a). Nyanländas rätt till utbildning. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfra- gor/nyanlandas-ratt-till-utbildning

Skolverket (2020b). Flerspråkig utveckling. Stockholm: Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbe- tet/flersprakig-utveckling

Skolverket (2020c). Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever. Stock- holm: Skolverket

Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera- skolan/nyanlanda-barn-och-elevers-utbildning/organisera-mottagande-och-utbildning- av-nyanlanda-elever-i-grundskolan

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på internet: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29- god-forskningssed.html

43

Bilaga 1

Intervjufrågor:

Beskrivning av respondenten

- Hur många år har du arbetat som lärare? - Vilka ämnen undervisar du i?

- Vilka ämnen är du behörig i?

- Hur ser elevunderlaget ut på skolan du arbetar? Är det en blandning av första och and- raspråkselever? Är majoriteten förstaspråkselever eller andraspråkselever?

Hur arbetar ni med det kompensatoriska uppdraget i skolan?

Enligt Skolverket ska skolan "sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsätt- ningar att tillgodogöra sig sin utbildning”.

- Hur arbetar ni med det kompensatoriska uppdraget på skolan? - Är det kompensatoriska uppdraget ett lokalt mål på er skola?

- Reflektera kring hur språkkunskaper/brist på språkkunskaper passar in i det kompensa- toriska uppdraget. (Reflektion)

Vilka metoder använder du för att främja språkutvecklingen inom sam-

hällskunskapsämnet?

I Lgr 11 står det att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångs- punkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper”

- Beskriv vad språkutveckling betyder för dig

- Hur beskriver du betydelsen av språkinriktad undervisning i ämnet samhällskunskap? - På vilket sätt tar du hänsyn till elevers språkliga förkunskaper i din planering och i din undervisning?

- Individanpassar du ämnesspråket i undervisningen efter elevernas individuella behov eller förutsättningar? Hur gör du ett urval av vilka begrepp du ska förtydliga i undervis- ningen?

- Upplever du att den språkliga förmågan påverkar elevers betyg i samhällskunskap? Varför tror du det är så? Varför inte?

44

- Är det möjligt att ge elever höga betyg trots bristande språkförmåga? - Vilka teorier och modeller undervisar du efter?

- Har du hört talas om genrepedagogik? Om ja, vad tycker du om den? Använder du den i din undervisning?

- Använder du andra metoder som visar sig gynna språkutveckling enligt forskning? Samarbete, gruppdiskussioner, etc.

Vilka utmaningar kan pedagogerna möta vid planering och undervis-

ning av språkutvecklande undervisning?

- Har du stött på utmaningar med språkinriktad undervisning? Om ja, vilka?

- Upplever du att du har tillräckligt med kunskap/kompetens för att utveckla elevers språkliga förmåga?

- Upplever du att du har tillräckligt med tid för att planera lektioner som gynnar elevers språkliga utveckling?

- Har du blivit erbjuden utbildning/hjälp från organisationen för att utveckla ditt arbete med språkinriktad undervisning?

- Om du skulle få en möjlighet att förändra arbetet med andraspråkselever, vad skulle det då vara?