I studiens resultat finner vi att de två läromedelserierna ger olika förutsättningar för lärandet. Matte Eldorado har en högre andel vardagsspråk och mindre andel skolspråk. De förutsättningar som undervisning och lärande kan få av det är att eleverna kommer i mindre kontakt med skolspråket än vardagsspråket. Det är även konstaterat av Löwing i hennes avhandling att lärare använder sig av det vardagliga språket i matematikundervisningen mer än skolspråket. Det kan i sin tur påverka eleverna i den proximala utvecklingszonen då eleverna kanske inte kan utvecklas eftersom läromedlen innehåller en större mängd vardagsord som eleverna redan är bekanta med. Det kan även göra att eleverna får svårt att arbeta i sina läroböcker om skolspråket inte används frekvent i böckerna. Löwings studie visade även att eleverna kunde fastna vid olika uppgifter när de inte förstod skolspråket. Att lärare involverar och använder skolspråket i sin egen undervisning i matematik är därmed viktigt för att eleverna ska bli bekanta med de språket när de arbetar på egen hand i sina matematikböcker. Speciellt i situationer där det förekommer mindre skolspråk i läromedel (Löwing, 2004, s. 193).
Vidare till läromedlet Singma framkom det i resultatet att innehållet har mer skolspråk än Matte Eldorado. Det skulle kunna innebära att lärare behöver genomföra mera genomgångar för att eleverna ska få en förståelse om vad de arbetar med. Hemni m.fl. skriver att vanliga matematiklektioner innebär att läraren går runt medan eleverna arbetar enskilt och att gemensamma genomgångar sällan händer (Hemni; Neuman; Ryve & Wiberg, 2014, s. 248). För att eleverna ska kunna utveckla sina kunskaper och få rätt förutsättningar behöver det finnas en mer kunnig person under lektionerna. Att hamna i utvecklingszonen kräver att den vuxne leder eleven i rätt riktning för att kunna utveckla nya kunskaper. Vidare skriver Hemni m.fl. att materialet som lärare främst använder är läroböcker vid planering av lektioner (ibid.). Eleverna som får materialet Singma som lärobok kan troligen inte arbeta på egen hand genom att läraren bara går runt i klassrummet. Det krävs att läraren har genomgångar om skolspråket för att eleverna inte ska fastna i matematikböckerna och inte riskera att gå miste om kunskap. Elevernas förutsättningar till ett bättre skolspråk utvecklas i denna matematikbok om eleverna får rätt stöd. Singma ger eleverna en möjlighet till ett skolspråk som de sedan kommer att ha nytta av vidare i de högre skolåren. I den
svenska kursplanen för matematik påpekas även vikten av begrepp, i kunskapskraven ska eleven exempelvis “använda grundläggande geometriska begrepp” (Skolverket, 2019, ss. 59–60), vilket innebär att eleven behöver lära sig skolspråksorden för att klara av kunskapskravet.
Sammanfattningsvis kan vi från denna studie påstå att vi bidrar med ny kunskap om att beroende på vilket läromedel vi som lärare väljer att använda i undervisningen bidrar det med olika potentiella hinder och möjligheter för eleverna i undervisningen och lärande. Att läroboken Matte Eldorado innehåller flera ord i vardagsspråket än i Singma är en annan ny kunskap. Löwing skriver att det är viktigt att man använder ett korrekt språk, men det är minst lika viktigt att man väljer ett läromedel som passar eleven (Löwing, 2004, s. 193). Även Hemni m.fl. påpekar vikten av att läromedlet i första hand passar in i det klassrumsklimat som eleverna har (Hemni et al., 2014, s. 10).
I denna analys har vi analyserat olika sätt att se på läromedels påverkan på undervisning och lärande. Vi kan dock inte anta att den proximala utvecklingszonen är orsaken till att eleverna utvecklas utan det finns mycket annat i undervisningssituationer som kan påverka eleverna i deras utveckling. Därför är detta bara olika antaganden på hur det skulle kunna vara.
Konklusion
Studiens syfte var att utreda fördelningen hos två läromedelserier gällande språket samt undersöka vilka förutsättningar till lärande läromedlen ger. För att svara på detta användes tre frågeställningar som var: Hur ser fördelningen ut mellan skolspråk och vardagsspråk i de olika läromedelserierna? och Vilka likheter och skillnader finns det mellan läromedlen i de olika årskurserna när det gäller fördelning av skolspråket och vardagsspråket? Det som vi fick svar på är att de läromedel som analyserats har en differens gällande fördelningen av
språket. Fördelningen hos läromedlen har däremot en likhet vilket är att båda serierna har en synlig progression som dock sker på olika sätt. Lärare behöver därav ha ett större ansvar över vad för läromedel som används och vad för syfte som läromedlet har i sin undervisning.
Sista frågan som ställdes var, vilka förutsättningar för undervisning och lärande ger läromedlen i matematik 1–3? I resultatet visades att läromedelserierna har olika förutsättningar för
undervisning och lärande. Eleverna hamnar i den proximala utvecklingszonen på olika sätt. I Matte Eldorado förekom det färre skolspråksord vilket kan innebära att läraren behöver införa och belysa skolspråksorden medan i Singma förekom det flera skolspråksord vilket gör att läraren istället kan behöva hjälpa eleverna mer för att hamna i den proximala utvecklingszonen eftersom det då kan utveckla sitt ordförråd.
Slutligen kan den framtida forskningen inom ämnet undersöka om det är nya ord hos skolspråket som ökar eller om det är samma ord som upprepas genom hela
läromedlet. Vidare hade det även vart intressant att undersöka och jämföra hur elevernas kunskap påverkas efter att ha använt ett specifikt läromedel för att sen undersöka och jämföra elevernas kunskaper med varandra.
Referenslista
Ammert, N. (2011). Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik (1. uppl.). Studentlitteratur.
Axelsson, M. (2016). Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (RED). Barn utvecklar sitt språk, (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bergvall, I. (2016). Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik: en studie om ämnesspråk i TIMSS.
Universitatis Upsaliensis.
Bergqvist, E & Österholm, M. (2014). Språkbrukets roll i matematikundervisningen. Nämnaren:
tidskrift för matematikundervisning, 2014(1), 27–31.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Malmö: Liber.
de Ron, A. (2016). Språk i matematik, Del 2: Matematikspråket. Stockholm: Skolverket.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.
Fristedt, D. (2016). Språk och genrer i skolan. I Bergh Nestlog, Ewa & Fristedt Desirée. Språk i alla ämnen för alla elever: forskning och beprövad erfarenhet, (2. uppl.) Edn. Växjö: Linnes universitet.
Glasnovic Gracin, D. (2018). Requirements in mathematics textbooks: a five dimensional analysis of textbook exercises and examples. International journal of mathematical education in science and technology, 1003-1024. doi:10.1080/0020739X.2018.1431849.
Hipkiss, A. M. (2014) Klassrummets semiotiska resurseer: en språkdidaktisk studie av skolämnena hem-och konsumentkunskap, biologi och kemi. Umeå universitet
Hemmi, K., Neuman, J., Ryve, A & Wiberg, M. (2014). Mathematics textbooks impact on classroom instruction: Examining the views of 278 Swedish teachers.
Hwang, P & Nilsson, B. (2017). Utvecklingspsykologi (3. uppl.) Natur och kultur.
Johnsson Harrie, A. (2009). Staten och läromedlen: en studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938–1991, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping: Linköpings universitet.
Järborg, J. (2007). Om ord och ordkunskap. I Lindberg, Inger., Johansson Kokkinakis, Sofie. OrdiL:
en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år, Institutet för svenska som andraspråk, Göteborg: Göteborgs universitet.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: En studie av kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar, Acta Universitatis Gothoburgensis.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund:
Studentlitteratur.
Olsson, I & Forsbäck, M. (2008). Eldorado: Matte. [1B] (1. uppl. ). Stockholm: Natur & kultur.
Olsson, I & Forsbäck, M. (2008). Eldorado: matte. [1A] (1. uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Olsson, I & Forsbäck, M. (2009). Eldorado: Matte. [2A] (1. uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Olsson, I & Forsbäck, M. (2009). Eldorado: Matte. [2B] (1. uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Olsson, I & Forsbäck, M. (2010). Eldorado: Matte. [3A] (1. uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Rezat, S & Sträßer, R. (2015). Methodological issues and challenges in research on mathematics textbooks. Nordic Studies in Mathematics Education,
Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik - utbildningens innehåll och ändamålsenlighet.
Kvalitetsgranskning Rapport 2009:5. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2012). Greppa språket: Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2. uppl.). Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019 Stockholm: Skolverket.
Säfström, A. I. (2017). Progression i högre utbildning. Högre utbildning, Vol. 7, Nr. 1, ss. 56–75.
doi:10.23865/hu.v7.955
Säljö, R. (2017). Den lärande människan-teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C.
Liberg. Lärande, skola, bildning (Fjärde utgåvan, RED.) Stockholm: Natur & Kultur.
UrPlay.se. (2017). Att sakna ord - Från vardagssnack till skolspråk.
https://urplay.se/serie/201765-fran-vardagssnack-till-skolsprak [2021-06-20].
Yeap, B. H., Agardh, P., & Rejler, J. (2017). Singma matematik: 1A, övningsbok. Stockholm: Natur &
Kultur.
Yeap, B. H., Agardh, P., & Rejler, J. (2017). Singma matematik: 1B, övningsbok. Stockholm: Natur &
Kultur.
Yeap, B. H., Agardh, P., & Rejler, J. (2017). Singma matematik: 2A, övningsbok. Stockholm: Natur &
Kultur.
Yeap, B. H., Agardh, P., & Rejler, J. (2018). Singma matematik: 2B, övningsbok. Stockholm: Natur &
Kultur.
Yeap, B. H., Agardh, P., & Rejler, J. (2018). Singma matematik: 3A övningsbok. Stockholm: Natur &
Kultur.
Yeap, B. H., Agardh, P., & Rejler, J. (2019). Singma matematik: 3B övningsbok. Stockholm: Natur &
Kultur.
Österholm, M. (2004). Läsa matematiska texter: Förståelse och lärande i läsprocessen. Linköping:
Matematiska institutionen.
Österholm, M. (2009). Kan vi separera läsning från matematikämnet? Dyslexi 14(3), 18–21.
Bilagor
Bilaga 1. Lista över ord som finns med i läromedlen
Skolspråk: Vardagsspråk:
Ordningstal Måla
Tabeller har
Problemlösning Gått
Diagrammet Är
Kant Vara
Sida Dygn
Division Och
Multiplicera En
Tal Turas
Addera På
Subtraktion Plockisar
Tiotal Påse
Innehållsdivision Rätt
Ental Det
Storleksordna Bokstaven
Hörn Jenny
Kuber Ska
Cirkel Med
Talföljder Fyrkant
Mönstret Meddelande
Produkten Använda
Multiplikationstabell Stjärnorna
Hundratal Axel (Personnamn)
Räkna Genom
Dividera Mellan
Repetition Knappar
Kvadratiska Stämmer
Delbar Basketbollar
Sammanlagt Bananer
Längd Tråd
Mät Vita
Punkter Tidigare
Tiotalsövergångar Svaret
Tallinje Utnyttja
Diagonalen Tom
Beräkna Lika
Medelvärde Tankebubbla
Talsortsräkning Kluringar