Det finns också flera anledningar till att förekomst, överlevnad och tillväxt av just avknoppningsföretag är en fråga som är av särskilt intresse ur ett svenskt perspektiv. En förutsättning för att ett avknoppningsföretag startas är till exempel att individer med anställning på etablerade bolag väljer att lämna sin ”trygga” tillvaro som anställd för att testa sina vingar som entreprenör. Med andra ord förutsätter avknoppningsfö- retag frivillig rörlighet på arbetsmarknaden.22 Många ekonomer har under åren menat
att svensk arbetsmarknadslagstiftning, i synnerhet regelverken kring LAS (”sist in, först ut”) skapar trögheter på arbetsmarknaden, till exempel i form av att individer avstår från att byta jobb eftersom risken för att få gå vid nedskärningar är högre för nyan- ställda. På samma sätt finns det argument för att den trygghet som en lång anställning för med sig via arbetsmarknadslagstiftningen i Sverige dels reducerar incitamenten att säga upp sig och starta eget, dels försvårar för nya företag som vill växa och som behöver ändra sammansättningen på sin anställda (se t ex Davis och Henrekson 1999). Sverige har också en historia av en stark koncentration av storföretag inom kapital- intensiva och relativt traditionella sektorer (Sölvell m fl 1999). Även om andelen stora företag sjunkit något under senare år (Henrekson m fl 2012) finns det fortfarande tecken på att storleksfördelning på företagen i landet är förskjuten mot större (ofta multinationella) företag jämfört med andra OECD-ekonomier (Högfeldt 2005; Davis
22. Detta gäller så länge den tidigare arbetsplatsen inte läggs ned eller att man blir uppsagd, så att individer på detta sätt blir knuffade, pushed, ut i företagande (nödvändighetsbaserat företagande). I de empiriska analyserna tas hänsyn till detta och ”pushed” och ”pulled” spinoffs (pulled spinoffs: möjlighetsbaserade avknoppningsföretag) skiljs åt.
och Henrekson 1999).23 Denna egenskap i svensk ekonomi är relevant i perspektivet
av avknoppningsprocesser eftersom en bred forskningslitteratur visar att sannolik- heten att en individ lämnar en anställning för att starta företag sjunker systematiskt med storleken på det företag (eller arbetsställe) denna jobbar på.24 Följaktligen kan
Sveriges storleksfördelning på företag ha konsekvenser för förekomsten av avknopp- ningsföretag i landet.
En annan egenskap i den svenska ekonomin som kan påverka avknoppnings- processer är den höga internationaliseringen av näringslivet. Företag med sin bas i Sverige har under lång tid varit mycket aktiva utomlands, vilket bland annat resulterat i att Sverige trots sin ringa storlek rankats som det tionde största landet i världen i termer av utländska direktinvesteringar (Blomström 2000). Även om de svenska företagen fortfarande har huvuddelen av sin FoU-verksamhet i landet har det påpe- kats att många företag transfererat mer och mer av den avancerade verksamheten utomlands (Blomström 2000; Braunerhjelm och Ekholm 1998). Detta har medfört farhågor kring att basen för kunskaps- och teknikbaserade verksamheter från vilka avknoppningsföretag kan växa fram, gradvis reduceras.
Samtidigt gäller att Sverige genomfört en rad institutionella reformer sedan kris- åren i början av 1990-talet som sannolikt haft en inverkan på nyföretagandet, inklu- sive avknoppningar (se Kapitel 2). Stora delar av ekonomin har dessutom öppnats upp för privata alternativ, till exempel inom skola, vård och omsorg. Två konkreta exempel på reformer är skattereformen och liberaliseringen av arbetsmarknads- lagstiftningen. Den stora skattereformen i Sverige i början av 1990-talet, kallad århundradets skattereform av Sorenson (2010), inledde till exempel en process av trendmässigt sjunkande skatter i Sverige.25 Den initiala reformen och efterföljande
förändringar innebar att skattetrycket – mätt som skatteintäkternas andel av BNP – sjönk med nästan fyra procentenheter mellan 1990 och 2007. Under samma period ökade det generella skattetrycket i OECD med omkring två procentenheter. Arbetsmarknadslagstiftningen har också liberaliserats och gett arbetsgivare större
23. Självklart hänger detta ihop med vilka sektorer som Sverige historiskt varit specialiserad i t ex papper och pappersmassa, gruvnäring, telekommunikationsutrustning, fordonsindustri. Detta är sektorer som är kapitalintensiva och ofta betalar relativt höga löner, samt kännetecknas av stora företag.
24. Generellt gäller att rörligheten från större företag är lägre. Andersson och Thulin (2013) visar till exempel att anställda på större företag är mindre benägna att byta arbetsgivare, allt annat lika.
25. Sverige hade länge högst skattetryck inom OECD mätt som skatteintäkter i förhållande till BNP. Du Rietz med flera (2011a, s 44) visar att marginalskatten på arbetsinkomster kunde bli så hög som 90 procent i början av 1980-talet, och att skatten på entreprenörers kapitalinkomster kunde bli lika hög (Du Rietz 2011b, s 27). Flera ekonomer har argumenterat för att det höga skattetrycket underminerar riskkapitalbildningen i Sverige, vilket trycker ner framväxten av nya innovations- och teknikbaserade företag. Jämfört med USA och andra länder har också aktieoptioner historiskt varit ofördelaktigt beskattade i Sverige, vilket hävdats försvårar rekrytering av kvalificerad arbetskraft till nya företag inom sektorer där aktieoptioner utgör en viktig del av ersättningen (Henrekson 2005).
utrymme att anställa personal på temporära kontrakt (Skedinger 2012). Sedan 2007 kan till exempel arbetsgivare anställa personal på temporära kontrakt upp till två år utan särskild motivering. För att underlätta anställning i mindre företag infördes år 2001 också ett system där företag med upp till 10 anställda kan bortse från regeln ”sist in, först ut”, för två anställda.
Framställningen ovan leder fram till en rad frågor kring nyföretagande i allmänhet och avknoppningsprocesser i synnerhet i Sverige:
• Hur stor del av de nya företagen i Sverige är avknoppningar från etablerade företag? Är andelen i Sverige lika hög som i andra jämförbara länder?
• Är benägenheten att lämna en anställning för att starta företag lägre i Sverige än i andra länder på grund av arbetsmarknadslagstiftningen och den starka närvaron av storföretag? Har faktorer som anställningstid, företagsstorlek, utbildning och yrke en liknande effekt på sannolikheten att övergå från anställd till entreprenör i Sverige som i andra länder?
• Presterar avknoppningsföretag bättre än andra nya företag i termer av överlev- nad och sysselsättningstillväxt även i Sverige?
• Kan man urskönja en ökning i nyföretagandet och i avknoppningsprocesser efter 1990-talet då flera stora institutionella reformer genomfördes i landet?
Den resterande delen av kapitlet är organiserat på följande sätt. Närmast beskrivs