Byggnadsstyrelsen (KBS) hade vid ett par tillfällen efter kriget gjort generalpla-ner för universitetets utbyggande. Plageneralpla-nerna var stort upplagda men ganska litet av dem kom verkligen att utföras. Förutsättningarna för att en sammanhållen planering skulle vara meningsfull tillkom egentligen först 1993/94, i och med att universitetet i samband med reformeringen av statens fastighetsförvaltning ¿FN |YHUWD ORNDOI|UV|UMQLQJVDQVYDUHW RFK GHW VlUVNLOGD ORNDONRVWQDGVDQVODJHW slopades. Nu kunde universitetet under eget kostnadsansvar självständigt be-sluta om att avtala med fastighetsägarna om att genomföra byggnadsprojekt. Uppsala universitet hade förberett sig ganska väl för den nya situationen ge-nom att inrätta en byggnadsavdelning med ansvar för att bereda och gege-nom- genom-föra rektors och konsistoriets beslut i lokalfrågor. Ett regelverk för hantering av lokalförsörjningsärenden och ett interndebiteringssystem för lokalkostnader hade också införts.
54 Jan Ivar Mattsson
Vid mitten av 1990-talet befann sig en stor del av universitetets lokaler i äldre, etablerade institutionsområden relativt centralt i staden. Detta gav givetvis unika kvaliteter i yttre miljö med mera. Å andra sidan fanns just i dessa äldre kvarter – Kemikum, Lagerträdet, Observatoriet – stora delar av de laborativa verksamheterna med lokalkrav som naturligtvis på längre sikt var omöjliga att tillgodose i dessa miljöer. Vissa av universitetets verksamheter hade redan fått sina lokalbehov tillgodosedda. Matematik och informationstek-nologi hade samlats i Matematiskt-informationstekinformationstek-nologiskt centrum (MIC) Sn3RODFNVEDFNHQ-XULGLNRFKVWDWVYHWHQVNDSPHGÀHUDVDPKlOOVYHWHQVNDSOLJD ämnen samt studentbiblioteket hade fått ett centrum vid Gamla torget. Lä-rarutbildningarna hade fått tillbyggda lokaler i kvarteret Seminariet. En första etapp av samlokalisering av geovetenskap och SGU i Geocentrum pågick. Den pågående nybyggnaden av Ångströmlaboratoriet etapp 1 skulle med början 1996 ge moderna lokaler för materialvetenskaplig forskning inom fysik, tekno-logi och kemi samt för civilingenjörs- och ingenjörsutbildning.
Ökningen gjorde dock inte att universitetet kunde hålla jämna steg med volymökningen för utbildning och forskning. Mellan 1990/91 och 1995/96 hade lokalarean visserligen ökat med 23%, men grundutbildningen hade ökat med 40%, antagningen till forskarutbildningen med 25% och forskningsanslag och forskningsbidrag med 12%. Flera beslutade nya forskningssatsningar och utökade utbildningar saknade lokaler. Stora delar av laborativ verksamhet i biologi, fysik och kemi fanns fortfarande i lokaler byggda mellan 1905 och 0nQJDLFNHODERUDWLYDLQVWLWXWLRQHUYDUVSOLWWUDGHSnÀHUDPLQGUHlQGD-målsenliga lokaler. Det var därför i högsta grad angeläget att göra en planering för universitetets framtida lokalförsörjning.
Planeringen
Det som gjorde att en sammanhållen planering – en ”generalplan” – blev ofrån-komlig, var att beslutet om nybyggnad av Ångströmlaboratoriets första etapp VNXOOHWDV0DQLQVnJDWWÀHUDDQGUDORNDOEHKRYVNXOOHNXQQDWLOOJRGRVHVJHQRP att man kunde använda de lokaler i kvarteret Kemikum som de naturveten-skapliga institutionerna skulle lämna. Dessutom skulle den stora uppgiften att I|UVHÀHUDODERUDWLYDlPQHQPHGPRGHUQDORNDOHUNQDSSDVWYDUDP|MOLJRP det inte stod klart vad det totala åtagandet innebar ekonomiskt och hur det skulle genomföras i tid och rum. De byggnadsprojekt som var aktuella hade redan framförts i universitetets anslagsframställningar, men denna planering byggde givetvis på de gamla förutsättningarna att staten skulle genomföra byg-genskapen och att universitetet skulle få ökade lokalanslag. När nu Byggnads-styrelsens monopol hade upphört och inga öronmärkta lokalanslag längre fanns, var planeringssituationen radikalt förändrad.
I samband med planeringen för universitetets anslagsframställning i januari 1996 beslutade rektor att en samlad projektplan för universitetets
lokalför-3URMHNWSODQ 55 V|UMQLQJVNXOOHXSSUlWWDV3ODQHQ¿FNQDPQHW3URMHNWSODQ (QDUEHWVSODQ upprättades i maj 1995 och en redovisning för konsistoriet gjordes i oktober samma år. Konsistoriet beslutade i januari 1996 att genomföra de projekt i pla-nen som hade klara planeringsförutsättningar samt att utföra projektering till systemhandlingar av övriga projekt. I oktober 1996 var utredningarna färdiga för de senare projekten. De berörda fakultetsnämnderna kunde besluta om att garantera kostnaderna för projekteringen. I mars 1997 redovisade universitetets byggnadsavdelning ett beslutsunderlag till fakultetsnämnderna för genomför-DQGHDYSURMHNWSODQHQ'HWGH¿QLWLYDEHVOXWHWRPDWWJHQRPI|UD3URMHNWSODQ 1996 togs av konsistoriet den 7 april 1997.
Målsättningen för planeringen var att utnyttja de möjligheter som fanns i GHEH¿QWOLJDVDPPDQKnOOQDXQLYHUVLWHWVNYDUWHUHQI|UDWWVNDSDPRGHUQDFDP-pus med bästa möjliga förutsättningar för framtida vetenskaplig samverkan och på så sätt gynna samarbetet mellan fakulteterna för en kraftsamling inom strategiska områden. I moderna campus skulle universitetet även få en bättre infrastruktur, till exempel förbättrade datanät och annan gemensam service samt bibliotek, hörsalar, restauranger, repro med mera, vilket avsågs underlätta rekrytering av studenter och bidra till effektivitet i studierna.
Byggnadsavdelningen och fakulteterna hade inventerat och utrett hur de lokalbehov som anmälts bäst skulle kunna tillgodoses. Uppdraget var att skapa en sammanhållen plan som redovisade de praktiska och ekonomiska möjlighe-terna för att genomföra samtliga de lokalförsörjningsprojekt som återstod för att bygga upp den eftersträvade vetenskapliga miljön. De utgångspunkter som gällde var följande:
Universitetets verksamhet bör i framtiden samlas till ett fåtal områden, där en hög standard på infrastruktur kan upprätthållas liksom en väl fungerande driftorganisation. Så långt som möjligt utnyttjas de högkvali-tativa etablerade byggnadsmiljöer som universitetet redan har.
Långsiktiga byggnadsinvesteringar kräver ett tidsperspektiv i storleksord-QLQJHQnU'lUI|UPnVWHORNDOHUQDSODQHUDVI|UVWRUÀH[LELOLWHWRFKK|J kvalitet för att kunna möta förändrade krav under hela brukstiden. Laboratorielokaler drabbas tidigast av omodernitet och skall därför ny-byggas i första hand. Äldre laboratoriebyggnader kan ny-byggas om och an-vändas för icke-laborativa verksamheter.
Samtliga mindre, separata enheter och spridda lokaler utanför de sam-lade områdena avvecklas på sikt.
Samtliga projekt skall genomföras inom en samlad tidsplan.
I stort sett följdes den planering som hade redovisats inför principbeslutet 1996. Två viktiga förändringar gjordes dock under utredningens gång. Den första var att av kostnadsskäl slopa den föreslagna utbyggnaden av depåer för universitetsbiblioteket i anslutning till Carolina Rediviva. Den andra var att WLOOIRJDHWWQ\WWSURMHNWI|UDWWÀ\WWDNHPLlPQHQDWLOO%0&.RQVLVWRULHWVVOXW-• • • • •
56 Jan Ivar Mattsson
liga beslut i april 1997 innebar att genomförandebeslut fattades för nybyggnad av Ångströmlaboratoriet etapp 2, förnyelse och anpassning för kemi i Uppsala biomedicinska centrum (BMC), etapp 1 av ombyggnader i kvarteret Kemi-kum för språkvetenskap, ombyggnad av Humanistiskt-samhällsvetenskapligt centrum (HSC), av Evolutionsbiologiskt centrum (EBC) i kvarteret Lagerträ-det samt nybyggnad av Medicinskt forskningslaboratorium (Rudbecklabora-toriet) på Akademiska sjukhusets område. Därutöver ingick fortsatt utredning av etapp 2 av ombyggnad i kvarteret Kemikum för teologi och humaniora med mera.
Projekten
För de byggnadsprojekt som ingick i Projektplan 1996 ges nedan i korthet en bakgrundsbeskrivning, en redogörelse för viktigare händelser under genomför-andet samt några fakta kring projekten.