I slutet av 1990-talet pågick IT-boomen och alla kurvor pekade uppåt men många småföretag kände sig osäkra och hade svårt att hänga med i utveck-lingen. Vi engagerade oss då tillsammans med näringslivets organisationer och lokala myndigheter i ett projekt som hade som mål att hjälpa småföretagare till bättre IT-användning. En av de mer lyckade aktiviteterna var att rekrytera IT-kunniga studenter som kunde hjälpa småföretagare komma igång med att synas i cyber-världen. Efter projektets slut har samarbetet fortsatt bl.a. genom att jag ingått i Uppsvenska Handelskammarens IT-råd.
När alla skulle bygga ut sina bredbandsanslutningar var tekniker som kunde internettekniken en bristvara och alla prognoser pekade på att bristen skulle öka. Vi skapade därför Uppsala IP-akademi, UIPA, för att i samverkan mellan universitetet, arbetsmarknadsutbildningarna, kommunala vuxenutbildningar-na och näringslivet skapa skräddarsydda utbildningar av IP-tekniker (IP=Inter-QHWSURWRNROO 9L ¿FN RFNVn LJnQJ XWELOGQLQJDU VNDSDGH EUD ODERUDWLRQVP|M-ligheter lagom till IT-branschens krasch strax efter millennieskiftet. UIPA:s verksamhet kom då istället att handla om hur vi kunde hjälpa arbetslösa ung-domar som satsat på alltför korta och otillräckliga IT-utbildningar. Vi tog där-för initiativ till collegeutbildningar med IT-inriktning. Efter ett där-första år med
En virtuell IT-fakultet 73 rekryteringsproblem omvandlades de till collegeutbildningar med teknisk-naturvetenskaplig inriktning och införlivades i den övriga organisationen för collegeutbildningar.
Uppsala är känt för att ha många bioteknikföretag med nära relationer till XQLYHUVLWHWHWVIRUVNQLQJ0LQGUHNlQWlUDWWGHWRFNVn¿QQVHQPlQJG,7I|-retag i regionen och att även många bioteknikföXQLYHUVLWHWHWVIRUVNQLQJ0LQGUHNlQWlUDWWGHWRFNVn¿QQVHQPlQJG,7I|-retag har mycket betydande IT-inslag. För att bättre få ut universitetets IT-kompetens till företagen, stödja GHW ,7LQULNWDGH QlULQJVOLYHW RFK K|MD UHJLRQHQV ,7SUR¿O KDU NRPPXQHQ GH senaste åren drivit ett IT-klusterprojekt och skapat ITnB-akademin för sam-verkan mellan IT-forskning och näringsliv. Detta arbete börjar ge resultat och förhoppningen är att man om några år skall förknippa Uppsalaregionen och universitetet med en lika framskjuten roll inom IT som inom biotekniken.
Informationstekniken i sig är meningslös om man inte skapar användarvän-liga och nyttiga sätt att använda den. Användaraspekterna kommer lätt på un-dantag i en alltför teknikdriven utveckling. Ett brett universitet borde kunna bidra med kunskap ur många perspektiv för att skapa bästa möjliga förutsätt-ningar för god användbarhet. Vi engagerade oss därför kring millennieskiftet i konkurrens med en rad andra universitet för att få bli värdar för ett natio-nellt IT-användarcentrum. Och efter något års arbete med olika ansökningar och projekt kunde Nationellt IT-användarcentrum, NITA, invigas i maj 2002. NITA har sedan dess organiserat ett antal seminarier och konferenser på områ-det och ger ut ett regelbunområ-det elektroniskt nyhetsbrev kring IT-användnings-frågor. För närvarande arbetar vi för att knyta World Internet Institute, WII, som kartlägger Internets utveckling, till NITA.
'HW¿QQVHQVWRUULVNDWW,7EDUDNRPPHUGHQULNDGHOHQDYYlUOGHQWLOOGHO och därför bidrar till att öka klyftorna. Samtidigt har IT en väldig potential att främja utveckling och överbrygga klyftor. Uppsala universitet har en lång tradition av samarbete med universitet i tredje världen, inte minst inom natur-vetenskap i International Science Program, ISP. I samarbete med ISP och med ¿QDQVLHULQJIUnQ6,'$KDU9,7GULYLWHWWSURMHNWI|UDWWE\JJD,7LQIUDVWUXNWXU vid Makerere-universitetet i Uganda. Experter vid IT-stöd som tidigare byggt vår IT-infrastruktur har kunnat utnyttja sin stora erfarenhet i denna nya situa-tion. Vi har också sedan nätet väl funnits på plats kunnat erbjuda träning i hur man skapar olika administrativa system. I samarbete mellan VIT och Kollegiet för utvecklingsstudier har vi också genomfört internationella konferenser kring IT och utvecklingsfrågorna.
Webben är en viktig kommunikationskanal för universitetet. Den har vuxit fram under mycket decentraliserade former till att bli mycket omfattande, innehållande hundratusentals sidor. För att skapa en central samordning och styrning av webben inrättade rektor från början av år 2000 webbstyrgrup-pen med representanter från de enheter inom universitetet som har mest med webbinformation att göra. Inom webbstyrgruppen arbetar vi med en lång rad frågor kring hur vi bäst strukturerar och presenterar vår information. Målet är att all väsentlig information rörande universitetets verksamhet skall registreras
74 Ewert Bengtsson
en gång och lagras på ett ställe, men att den sedan skall kunna presenteras på varierande sätt utifrån olika målgruppers behov.
Framtiden
Det har varit en mycket spännande resa att under Bo Sundqvists ledning få försöka förverkliga de möjligheter som informationsteknologin erbjuder och skapa så ändamålsenliga strukturer som möjligt för att stärka universitetets verksamhet på alla områden. Det är svårt att själv tydligt se vad som är bra och dåligt när man står mitt i en verksamhet. För att få en genomlysning av strukturerna för samordning av IT-verksamheten tillsatte rektor en extern ut-värderare, Britt Östlund, som presenterade sina slutsatser i början av februari 2006. Hon ser långtgående möjligheter att ytterligare stärka och förtydliga den strategiska samordningen av användningen av IT inom universitetets alla verk-samhetsområden. Min förhoppning är att vi med utgångspunkt i hennes förslag skall kunna trimma vår organisation så att universitetet i framtiden blir ännu bättre på att utnyttja allt som informationstekniken har att erbjuda för att skapa en bättre lärmiljö, bedriva bättre forskning och samverka bättre med hela vår omvärld.