Förväntan om tacksamhet i relation till en individs integrationsprocess

För att se om, och i så fall hur, förväntan om tacksamhet har en påverkan på en individs integrationsprocess krävs det först en diskussion kring hur tacksamhet och förväntan om tacksamhet förstås av studiens respondenter, och vad känslan grundar sig i. I resultatavsnittet är automatisk tacksamhet ett återkommande begrepp som används av respondenterna och de skiljer på vad det är som ligger bakom den tacksamhet som de känner gentemot Sverige. Flera respondenter uttrycker att de inte upplever att de förväntas vara tacksamma utan att de snarare känner en automatisk tacksamhet över att de har beviljats asyl i Sverige. Automatisk tacksamhet beskrivs av dessa respondenter som en känsla som människan inte styr över och som kommer naturligt i form av en positiv känsla över något som man tilldelats. Tacksamheten upplevs alltså inte som en känsla som förväntas av dem. Samtidigt driver ändå deras automatiska tacksamhet dem till att själva i viss mån känna en stark vilja till att ge tillbaka till Sverige. Utifrån gästfrihetsperspektivet kan man anta att det är precis så den ideala gästen bör känna och agera utifrån den gästfrihet som har getts i samband med att de har beviljats asyl. Samtidigt kan man utifrån hur gästfrihetsperspektivet resonerar kring det nära samband som finns mellan begreppen hospitality (gästfrihet) och hostility (fientlighet) anta att en gäst som uppträder på ett oönskat sätt får utstå fientlighet snarare än gästfrihet (Tjärnlund, 2017). Den tacksamhet som beskrivs av studiens respondenter, oavsett om den upplevs som automatisk eller som en förväntan, kan utifrån detta resonemang innebära att tacksamheten grundar sig i en strävan efter att vara goda gäster. Detta i rädsla för vad konsekvenserna för det motsatta

28

skulle kunna bli. Vidare kan man diskutera om strävan efter att vara den önskvärda gästen också kan tänkas grunda sig i en förhoppning om att visad tacksamhet leder till en större acceptans av det svenska samhället och på så vis påskyndar integrationsprocessen.

Det är intressant att reflektera över hur automatisk tacksamhet skiljer sig från förväntan om tacksamhet och om de tar sig olika uttryck. Utifrån våra insamlade data tycks dessa två nämligen till viss del gå hand i hand på så vis att tacksamheten tar sig i uttryck på liknande sätt. Det som däremot skiljer dem åt är vad tacksamheten grundar sig i, om den upplevs som automatisk eller som en förväntan. Vi har ställt oss frågan om den automatiska tacksamheten kan grunda sig i en känsla av att förväntas vara tacksam, men som av olika skäl inte erkänns. Detta kan antas utifrån ovanstående resonemang om att tacksamheten tar sig i uttryck på liknande sätt, oavsett om den beskrivs som automatisk eller som en förväntan om tacksamhet. Vidare ställer vi oss denna fråga utifrån hur vissa av studiens respondenter valde att prata om tacksamhet på ett ganska defensivt sätt genom att tydligt markera att de aldrig har förväntats vara tacksamma över att ha beviljats asyl.

Som presenterats ovan beskriver ett flertal respondenter en automatisk tacksamhet, alltså att deras tacksamhet och vilja att ge tillbaka till Sverige är en drivkraft som kommer från dem själva och inte något som förväntas av dem. Detta menar vi kan visa på att dessa respondenter utifrån gästfrihetsperspektivet ser på den gästfrihet som de har fått som ovillkorlig då de inte upplever att det finns förväntningar på att de ska visa tacksamhet eller uppträda på ett visst sätt i utbyte mot att de har fått asyl. Utifrån att dessa respondenter beskriver att de inte upplever en förväntan på att de bör visa tacksamhet så kan det innebära att de inte heller ser obalansen i den maktposition som enligt gästfrihetsperspektivet finns mellan dem själva som gäster och Sverige som värd (Derrida 2000; Tjärnlund 2017). De respondenter som istället upplever att de förväntas vara tacksamma över att ha beviljats asyl kan i högre utsträckning antas kunna identifiera obalansen som råder mellan gästen och värden och se att gästfriheten är villkorlig. Utifrån ovanstående resonemang som utgår från denna studies respondenter kan grunden till en individs tacksamhet över asyl alltså bero på hur en individ ser på gästfriheten, om den är villkorlig eller inte.

Samtliga av studiens respondenter upplever en känsla av tacksamhet gentemot Sverige, även om grunden till tacksamheten förklaras på olika sätt. Som presenterats i resultatavsnittet är det gemensamt för samtliga respondenter att känslan av tacksamhet har haft en direkt påverkan på deras integrationsprocess. Utifrån detta är det tydligt att individer kan betrakta sin beviljade asyl som ett utbyte mot att de ska betala tillbaka till samhället på olika sätt. Det kan innebära att den automatiska tacksamheten eller känslan av förväntan om tacksamhet som individen känner resulterar i att man genom arbete, utbildning eller på andra sätt vill bidra till samhället och bli mer delaktig. Denna känsla av tacksamhet har visat sig kunna leda till att individer tidigt i sin integrationsprocess utvecklar en vilja och ett engagemang till att bli mer aktiva, vilket således underlättar integrationsprocessen och ökar delaktigheten i samhället. Känslan av både automatisk tacksamhet och förväntan om tacksamhet över att ha beviljats asyl kan således motivera en individ till att bidra till samhället, men känslan kan i vissa fall även ha en negativ påverkan. Utifrån våra insamlade data framkommer det att förväntan om tacksamhet också kan

29

hämma den enskilda individen från att bli delaktig i samhället. För vissa av denna studies respondenter har känslan av förväntan om tacksamhet satt dem i ett underläge som har resulterat i att de i mindre utsträckning tagit plats och uttryckt sina åsikter. Båda dessa utfall kan liknas vid den villkorliga gästfriheten som Derrida (2000) lyfter i sin teori om gästfrihet. Den villkorliga gästfriheten resulterar i att gästen, som i denna studie syftar till respondenterna, antingen försöker att möta kraven som kommer med gästfriheten eller att de hämmas av den maktrelation som skapas mellan gästen och värden.