Upplevda förväntningar om tacksamhet vid beviljad asyl : En kvalitativ studie om sambandet mellan beviljad asyl och tacksamhet

Upplevda förväntningar

om tacksamhet vid

beviljad asyl

KURS:Examensarbete i Globala studier, 15 hp

PROGRAM: Internationellt arbete

FÖRFATTARE: Fatema Abdulkadir, Rebecca Axéll

HANDLEDARE: Åsa Nilsson Dahlström

EXAMINATOR: Magnus Nilsson

TERMIN:VT 2020

En kvalitativ studie om sambandet

mellan beviljad asyl och tacksamhet

Jönköping University

Högskolan för Lärande och Kommunikation Internationellt arbete

Examensarbete 15 hp inom Globala studier VT 2020

Sammanfattning

Fatema Abdulkadir, Rebecca Axéll Antal sidor: 31

Upplevda förväntningar om tacksamhet vid beviljad asyl

En kvalitativ studie om sambandet mellan beviljad asyl och tacksamhet

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan beviljad asyl och en förväntan om tacksamhet hos individer som av flyktingskäl har beviljats asyl i Sverige, samt om förväntan om tacksamhet har en påverkan på en individs integrationsprocess. Detta undersöks utifrån sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla har beviljats asyl i Sverige och är svenska medborgare. Insamlade data har analyserats och diskuterats utifrån gästfrihetsperspektivet, en teori om gästfrihet ur en flyktingkontext. I syfte att analysera insamlade data har en tematisk analys tillämpats på materialet. Resultatet i denna studie visar på att det finns ett samband mellan beviljad asyl och förväntan om tacksamhet, men att sambandet påverkas av olika faktorer. Orsaken till varför en individ har tvingats lämna sitt hemland samt kunskap om kolonialismens påverkan på en individs flykt är två faktorer som i denna studie framgår som avgörande för hur förväntan om tacksamhet tar sig i uttryck. Vidare framgår det i studien att tacksamhet kan upplevas som både förväntad och automatisk men att båda påverkar en individs integrationsprocess och skapar en känsla av att behöva ge tillbaka till Sverige för att man har beviljats asyl. Det är utifrån detta inte specifikt känslan av förväntan om tacksamhet som påverkar en individs integrationsprocess. Det är snarare känslan av tacksamhet, oavsett om den är förväntad eller automatisk, som har en påverkan på integrationsprocessen.

Sökord: Förväntan om tacksamhet, beviljad asyl, integrationsprocess, gästfrihet

Postadress

Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 Jönköping Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon +46 36 10 10 00 Webbplats https://ju.se

Jönköping University

School of Education and Communication International work

Bachelor Thesis 15 credits in Global studies Spring semester 2020

Abstract

Fatema Abdulkadir, Rebecca Axéll Pages: 31

Experienced expectations of gratitude for granted asylum

A qualitative study about the relation between granted asylum and gratitude

The purpose of this study is to examine if there is a relation between granted asylum and expectation of gratitude in individuals who have been granted asylum in Sweden, and whether expectation of gratitude has an impact on an individual’s process of social integration. This is examined through seven semi-structured interviews with respondents who have all been granted asylum in Sweden and hold Swedish citizenship. The theory of hospitality from a refugee context has been used to analyze and discuss collected data. In order to analyze and discuss collected data, a thematic analysis has been applied to the material. The results of this study show that there is a connection between granted asylum and expected gratitude, though the connection is affected by various factors. The reason why an individual has to leave their home country as well as knowledge of how colonialism has an impact on an individual’s displacement are two decisive factors for how expected gratitude is experienced. Furthermore, the study shows that gratitude can be experienced as either expected or automatic, but both affect an individual’s process of social integration and tend to create a feeling of being obliged to give back to Sweden as a gesture of gratitude for being granted asylum. However, it is not specifically the feeling of expected gratitude that influences an individual’s process of social integration. It is rather the feeling of gratitude, whether it is expected or automatic, that has the definite impact on the process of social integration.

Keywords: Expectation of gratitude, granted asylum, process of social integration, hospitality

Postadress

Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 Jönköping Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon +46 36 10 10 00 Webbplats https://ju.se

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställning ... 2

3. Teoretiskt ramverk ... 2

3.1 Begrepp och definitioner ... 2

3.1.1 Flykting ... 2 3.1.2 Alternativt skyddsbehövande ... 2 3.1.3 Asyl ... 2 3.1.4 Permanent uppehållstillstånd ... 3 3.1.5 Medborgarskap ... 3 3.1.6 Integration ... 3

3.1.7 Tacksamhet och Förväntan om tacksamhet... 3

3.2 Tidigare forskning ... 3

3.2.1 Asylsystem och dess konsekvenser ... 3

3.2.2 Asylprocessen i Sverige ... 4

3.2.3 Sambandet mellan tacksamhet och integration... 5

3.2.4 Tacksamhet och skyldigheter gentemot mottagarlandet ... 6

3.3 Teoretisk utgångspunkt ... 6 3.3.1 Gästfrihetsperspektivet ... 7 4. Metod... 8 4.1 Val av metod ... 8 4.2 Validitet ... 8 4.3 Avgränsningar ... 9

4.4 Urval och respondenter ... 9

4.5 Genomförande ... 10 4.6 Förberedelser ... 11 4.7 Analysmetod ... 11 4.8 Etiska överväganden ... 11 4.9 Disposition ... 12 5. Resultat ... 12

5.1 Tema 1 - Beviljad asyl ... 12

5.1.1 Orsak till flykt ... 12

5.1.3 Känslan vid beslut om beviljad asyl ... 13

5.2 Tema 2 - Integration ... 14

5.2.1 Känslan av att vara integrerad ... 14

5.2.2 Upplevda hinder i integrationsprocessen ... 16

5.3 Tema 3 - Tacksamhet och dess komplexitet ... 17

5.3.1 Upplevd tacksamhet till Sverige ... 17

5.3.2 Att ge tillbaka till Sverige - vilja eller upplevd skyldighet? ... 19

5.3.3 Förväntan om tacksamhet ... 21

5.4 Tema 4 – Förväntan om tacksamhet i relation till integration ... 22

5.4.1 Orsak till asyl och dess påverkan på känslan av tacksamhet ... 22

5.4.2 Tacksamhet som drivkraft eller hinder? ... 23

6. Analys och diskussion ... 24

6.1 Samband mellan beviljad asyl och förväntan om tacksamhet ... 24

6.2 Förväntan om tacksamhet i relation till en individs integrationsprocess... 27

7. Slutsatser ... 29 8. Vidare forskning ... 30 Referenser ... 32 Bilagor ... 34 Bilaga 1: Informationsmail ... 34 Bilaga 2: Intervjuguide ... 35

Figurförteckning

1

1. Inledning

Människor som söker asyl utanför sitt hemland gör det av olika anledningar. I slutet av 2018 var krig och förföljelse en orsak som försatte 25,4 miljoner människor på flykt. Situationen för dessa människor är så pass farlig att det är omöjligt för dem att återvända till sina hemländer och istället tvingas de söka asyl i ett annat land (UNHCR, u.å.). Enligt Förenta Nationernas (FN) flyktingkonvention är asyl en mänsklig rättighet som människor som av flyktingskäl har lämnat sina hemländer har rätt att söka och erhålla. Med anledning av att Sverige har undertecknat denna konvention är de därav skyldiga att följa denna och varje individ som söker asyl i Sverige har därav rätt att kräva en individuell prövning av sin asylansökan (Förenta Nationerna, 2008).

Trots människans rätt till att söka asyl visar forskning på att asyl kan innebära skyldigheter för individen (D’Cruz, 2014; Nguyen, 2015). Dessa skyldigheter kan komma att handla om vilka formella skyldigheter individen har gentemot mottagarlandet, exempelvis politiska skyldigheter i form av att följa landets lagar. Det kan också syfta till vad D’Cruz (2014) kallar för oskrivna och mer informella skyldigheter, att man förväntas inta en roll som accepteras av omgivningen som ett tack för den asyl som man har beviljats (D’Cruz, 2014). Vi frågar oss därför om människor som beviljas asyl i Sverige upplever en känsla av att behöva visa tacksamhet, det vi i denna studie kallar förväntan om tacksamhet, och vad denna förväntan kan få för konsekvenser. Förväntan om tacksamhet innebär i denna studies kontext att personer som har beviljats asyl upplever att de behöver ge tillbaka till Sverige för detta. Denna tacksamhet beskrivs av Healey (2014) som en drivkraft i integrationsprocessen hos personer som har beviljats asyl. Andra forskare (D’Cruz 2014; Tjärnlund, 2017) ifrågasätter dock om det är riktigt att förvänta sig tacksamhet för något som är en mänsklig rättighet och problematiserar vilka konsekvenser förväntan om tacksamhet har för en individs integrationsprocess.

Att tacksamhet är en känsla som ligger nära till hands för människor att känna i relation till att de har beviljats asyl är något som kan betraktas som naturligt, utifrån vad de har lämnat bakom sig. Däremot är det en markant skillnad på om känslan av tacksamhet kommer från individen själv eller om känslan förväntas av andra. Det är intressant att vidare undersöka hur känslan av förväntan om tacksamhet påverkar en individ och dennes integrationsprocess, om känslan har en positiv eller negativ påverkan, eller bådadera. Dessa samband är något som undersöks vidare i denna studie.

2

2. Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att undersöka om människor som av flyktingskäl har beviljats asyl i Sverige upplever en förväntan om tacksamhet, samt om förväntan om tacksamhet är en faktor som påverkar människors integrationsprocess i Sverige.

Vi har ställt oss följande frågeställningar:

1. Hur ser sambandet ut mellan beviljad asyl och känslan av förväntan om tacksamhet? 2. Hur påverkar uppfattningen av förväntan om tacksamhet en individs integrationsprocess

i Sverige?

3. Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt presenteras centrala begrepp och definitioner. Vidare redogörs tidigare forskning inom ämnet samt det teoretiska perspektiv som har använts vid analys och diskussion av studiens resultat.

3.1 Begrepp och definitioner

Följande begrepp används återkommande i studien: Flykting, Alternativt skyddsbehövande,

Asyl, Permanent uppehållstillstånd, Medborgarskap, Integration och Tacksamhet och Förväntan om tacksamhet. Begreppen är av relevans eftersom de är vanligt förekommande i

tidigare forskning och har varit centrala begrepp i intervjuer med samtliga av studiens respondenter.

3.1.1 Flykting

Enligt flyktingkonventionen definieras flykting som en person som fruktar förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp. En individ tilldelas flyktingstatus i mottagarlandet om denne har sökt asyl av något av ovan nämnda skäl (UNHCR, 1996).

3.1.2 Alternativt skyddsbehövande

Denna studie innefattar respondenter som har beviljats asyl i Sverige på grund av att de har flytt krig, dessa definieras då som alternativt skyddsbehövande snarare än som flyktingar. Migrationsverket (2020a) definierar alternativt skyddsbehövande som en person som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Alternativt skyddsbehövande används inte som begrepp i löpande text i denna studie men kräver en förklaring på grund av att studien innefattar respondenter som av denna anledning har beviljats asyl i Sverige.

3.1.3 Asyl

Asyl är en mänsklig rättighet definierad i Artikel 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga

3

förföljelse” (Förenta Nationerna, 2008). Asyl som mänsklig rättighet återfinns i Flyktingkonventionen som har undertecknats av Sverige, det innebär att Sverige är skyldiga att följa konventionen och därav pröva varje registrerad asylansökan individuellt (Migrationsverket, 2020a).

3.1.4 Permanent uppehållstillstånd

Enligt Migrationsverket (2020g) innebär permanent uppehållstillstånd att en person har tillstånd att bo och arbeta i Sverige utan tidsbegränsning och på samma villkor som andra invånare i landet.

3.1.5 Medborgarskap

Medborgarskap skapar ett juridiskt bindande förhållande mellan stat och individ vad gäller

rättigheter och skyldigheter. Medborgarskapet har i syfte att stärka samhörigheten mellan landet och dess invånare (Migrationsverket, 2020h).

3.1.6 Integration

Integration är den sociala process som syftar till att olika grupper med olika erfarenheter och

bakgrund ska kunna ha ett fungerande samspel med lika villkor att delta i samhället oavsett kulturell, religiös eller etnisk tillhörighet (Information Sverige, 2018). I denna studie kommer termen delaktighet kopplat till integration även att användas, detta i syfte att konkretisera vad integration innebär för studiens respondenter.

3.1.7 Tacksamhet och Förväntan om tacksamhet

Tacksamhet är en positiv känsla som en individ känner när någon gör något som är till en fördel

för ens välbefinnande. Känslan av tacksamhet kan beskrivas som en respons för en annan människas goda handling (McCullough, Kilpatrick, Emmons & Larson, 2001). Vidare används begreppet förväntan om tacksamhet i denna studie. Förväntan om tacksamhet i denna studies kontext innebär en känsla av att på olika sätt behöva visa tacksamhet för den asyl som man erhållit. Begreppet kommer genomgående i studien syfta till denna känsla som en individ kan uppleva i relation till att ha beviljats asyl i Sverige och hur den känslan tar sig i uttryck.

3.2 Tidigare forskning

Forskning kring tacksamhet i relation till beviljad asyl, olika asylsystems påverkan på individen samt upplevelser av att stå i skuld till mottagarlandet av den anledning att man har beviljats asyl kommer att introduceras i följande avsnitt.

3.2.1 Asylsystem och dess konsekvenser

Schittenhelm (2019) beskriver i sin artikel Implementing and Rethinking the European Union’s

Asylum Legislation: The Asylum Procedures Directive, Europeiska Unionens (EU)

gemensamma riktlinjer gällande den asylrätt som följs av alla medlemsstater inom EU. I artikeln lägger Schittenhelm (2019) fokus på implementeringen av de gemensamma riktlinjerna och fokuserar främst på hur asylsystemen ser ut i Sverige och Tyskland.

4

Schittenhelm (2019) beskriver hur asylsystem i de olika medlemsstaterna i EU skiljer sig åt trots den gemensamma asyllagstiftning som gäller. När människor söker asyl i ett land får de i en intervju med myndigheter återge sin historia och sina asylskäl. Sverige och Tyskland är två länder som under dessa intervjuer har tagit fram en sammanfattad version av vad som har sagts snarare än att ge en direkt översättning av intervjun. Detta påverkar beslutsfattandet i asylprocessen negativt och leder till att viktiga delar i en intervju kan gå förlorade. Schittenhelm (2019) menar att konsekvenserna av detta har fått Sverige att agera genom att investera i resurser i syfte att kunna göra en direkt och mer rättvis översättning av det som sägs. Vidare argumenterar Schittenhelm (2019) att resurser och rätt kompetens hos beslutsfattare spelar en central roll i hur asylprocesser i olika länder fungerar och att det är viktigt att undersöka att rätt resurser finns så att asylsökande bemöts på ett rättvist sätt.

Utifrån det faktum att Sverige under en lång tid har haft en generös asyllagstiftning med stora möjligheter till permanent uppehållstillstånd samt god tillgång till arbetsmarknaden har Sverige länge varit ett av de främsta länderna inom EU för människor som söker skydd (Parusel, 2016). Parusel (2016) konstaterar vidare i sin artikel Sweden’s U-turn on asylum att Sverige i samband med flyktingkrisens början år 2015 fick in 163 000 asylansökningar. Det beskrivs vidare i artikeln hur detta höga antal asylansökningar resulterade i att flyktingar i Sverige inte kunde garanteras boende, kommunerna kunde inte tillhandahålla skolgång och andra sociala tjänster och behandlingstider för asylansökningar blev längre och längre. Under hösten 2015 började regeringen ta till åtgärder för att minska antalet asylsökande i Sverige. Detta gjordes bland annat genom att införa tillfälliga uppehållstillstånd, begränsa möjligheten till familjeåterförening och införa striktare gränskontroller (Parusel, 2016).

3.2.2 Asylprocessen i Sverige

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention och är därför skyldiga till att pröva varje registrerad asylansökan individuellt. För att kunna söka asyl i Sverige krävs det att man befinner sig i Sverige eller vid gränsen till Sverige. Det första en person som vill söka asyl i Sverige behöver göra är att registrera en ansökan. I denna ansökan ska det framgå vem man är och varför man har lämnat sitt hemland. Man får också vid detta tillfälle lämna in pass eller andra identitetshandlingar för att styrka vem man är. Efter att ansökan har utretts utifrån den information som delgetts blir personen kallad till en så kallas asylutredning. Där är den asylsökande skyldig att berätta vem man är, varifrån man kommer, om sina skäl till varför man söker asyl i Sverige och vad som kan komma att hända om man nekas asyl och således tvingas återvända till sitt hemland. Avslutningsvis fattas ett beslut grundat på vad den asylsökande har berättat och de handlingar som lämnats in, samt Migrationsverkets vetskap om situationen i personens hemland (Migrationsverket, 2018). Beroende på vad beslutet blir så väntar olika scenarion för den asylsökande. Om personen beviljas asyl som grundas på flyktingstatus resulterar detta i ett uppehållstillstånd som är giltigt i tre år. Nekas personen asyl kan den asylsökande acceptera beslutet och återvända till sitt hemland alternativt välja att överklaga beslutet, vilket innebär att en domstol prövar beslutet vidare (Migrationsverket, 2020c). När en person nekas asyl innebär det att denne får avslag på sin asylansökan. Ett avslag innebär att man inte anses ha tillräckligt goda skäl för att få stanna i Sverige och därav måste lämna landet (Migrationsverket, 2020e). Antal asylärenden varierar från år till år. Enligt statistik från

5

Migrationsverket hanterades 24 569 asylansökningar år 2019, varav 12 186 av dessa ansökningar avslogs. Siffrorna var snarlika år 2010 då 31 267 asylansökningar hanterades och 15 179 av dessa avslogs. År 2016 såg siffrorna annorlunda ut på grund av den flyktingström som kom till Sverige i början av år 2015. År 2016 hanterades 111 979 asylansökningar varav 19 669 avslogs. Ovanstående statistik visar på hur antal asylärenden i hög utsträckning påverkas av situationen i omvärlden (Migrationsverket, 2020b).

När en person istället beviljas asyl i Sverige kan detta göras av olika anledningar. Sverige har en skyldighet att bevilja personer asyl som enligt FN-konventionen definieras som flyktingar. Om Sverige skulle neka en person med flyktingstatus asyl skulle det innebära att Sverige bryter mot de internationella åtaganden som har gjorts i och med flyktingkonventionen (Migrationsverket, 2020a). Vidare kan en person beviljas asyl i Sverige genom så kallad familjeåterförening. En person som har beviljats asyl i Sverige, där beslutet grundar sig i att personen är flykting och således är i behov av skydd, kan ansöka om att få ta sin närmaste familj till Sverige. Beviljas detta så får de per automatik samma form av uppehållstillstånd som personen som från Sverige ansökte om återförening och har således beviljats asyl från den dag de kommer till Sverige (Migrationsverket, 2020d). Man kan också beviljas asyl i Sverige som så kallad kvotflykting. Som tidigare nämnts måste den som söker asyl befinna sig i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna registrera en asylansökan. Att beviljas asyl som kvotflykting är dock ett undantag vad gäller detta. Kvotflykting syftar till en person som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR till att få lämna sitt hemland och beviljas således permanent uppehållstillstånd i mottagarlandet från den dagen personen anländer. Varje år tilldelas Sverige ett antal kvotflyktingar som de är skyldiga att ta emot, av den anledning att man har undertecknat flyktingkonventionen (Migrationsverket, 2020f).

3.2.3 Sambandet mellan tacksamhet och integration

I artikeln Gratitude and hospitality: Tamil refugee employment in London and the conditional

nature of integration redovisar Healey (2014) en undersökning med tamilska flyktingar i

England och deras känsla av förväntan om tacksamhet över vad mottagarlandet har gett dem och detta kopplat till integration. Healey (2014) hävdar att flyktingar oundvikligen bär på en oskriven skuld, åtminstone en känsla av det. Denna skuld innebär enligt Healey att betala tillbaka genom att antingen bidra till landets ekonomi (skatt) eller genom att bidra kulturellt, vilket enligt Healey innebär att vara en god medborgare (Healey, 2014). Det beskrivs vidare i artikeln hur det är förväntan om tacksamhet som skapar denna känsla av skuld, för vissa av de flyktingar som har deltagit i studien innebär förväntan om tacksamhet att vara goda medborgare och att ge tillbaka genom att arbeta. Med den synen på tacksamhet innebär tacksamhet för en flykting med andra ord per definition, att betala tillbaka på olika sätt menar Healey (2014). Vidare diskuterar Healey (2014) hur känslan av tacksamhet kan fungera som en hjälp i en individs integrationsprocess, och hur avsaknaden av tacksamhet snarare kan hämma integrationsprocessen. Healey (2014) menar att människor som flyr sällan väljer sin destination, och om man inte vill vara på platsen man kommer till begränsar detta troligtvis känslan av tacksamhet gentemot mottagarlandet.

6

3.2.4 Tacksamhet och skyldigheter gentemot mottagarlandet

D’Cruz (2014) analyserar sambandet mellan tacksamhet och de skyldigheter som flyktingar har att följa mottagarlandets lagar och regler, så kallad politisk skyldighet. D’Cruz (2014) förklarar politisk skyldighet som det första och främsta en flykting är förpliktad att följa i mottagarlandet. Politisk skyldighet är inte en skyldighet som är unik för flyktingen, utan gäller för samtliga invånare i lika stor utsträckning. Utöver politisk skyldighet som skulle kunna beskrivas som en formell skyldighet diskuterar D’Cruz (2014) att flyktingar även har vissa oskrivna skyldigheter och att dessa skiljer sig från politiska skyldigheter på så vis att de i mindre utsträckning är berättigade menar han. En sådan skyldighet kan beskrivas som mer informell och kan handla om att man förväntas spela en socialt accepterad roll som kan bekräftas av omgivningen. Det kan vara påfrestande för ens identitet och innebär i grunden att flyktingar med annan kultur, språk och politisk bakgrund förväntas anpassa sig till mottagarlandets språk och kultur. D’Cruz (2014) menar att dessa oskrivna (informella) skyldigheter sätter krav på flyktingar att kunna språk och assimileras in i en kultur som de inte har hunnit bekanta sig med. Vidare problematiserar D’Cruz (2014) i vilken mån enskilda länder, som är skyldiga att ta emot flyktingar, har rätt att ställa krav på dem och diskuterar vilka krav som är av vikt (politiska skyldigheter) och vilka som kan kvalificeras som informella skyldigheter och således inte är lika berättigade. D’Cruz (2014) förklarar att mottagarlandet i vissa fall kan ha bidragit till situationen i flyktingens hemland och diskuterar därför huruvida det är rimligt att tacksamhet förväntas från de som kommit som flyktingar.

Ännu en artikel där tacksamhet i relation till skyldigheter hos flyktingar diskuteras är i Our

hearts and minds skriven av Nguyen (2015). Inledningsvis resonerar han sig fram till att

beviljad asyl är en gåva given till flyktingar som inte har gjort någonting för att egentligen förtjäna det. Att asyl är förankrad i FN:s universella förklaring gällande mänskliga rättigheter menar Nguyen (2015) snarare pekar på en nations internationella ansvar och utesluter således inte att asyl är en gåva som den asylsökande ska känna sig tacksam över, han menar att tacksamhet är den mest rimliga och förnuftiga känslan att känna om man har beviljats asyl. Vidare hävdar Nguyen precis som Healey (2014) att tacksamhet medför skyldigheter, men också det faktum att det ligger en förväntan om tacksamhet hos personer som har fått beviljad asyl, och då särskilt hos personer som har flytt krig menar han (Nguyen, 2015).

3.3 Teoretisk utgångspunkt

Inom samhällsvetenskaplig forskning har teorier en betydelsefull roll vad gäller att förstå och tolka ett forskningsresultat (Bryman, 2011, s. 22). I detta avsnitt kommer en teori om gästfrihet grundad av Jaques Derrida men vidareutvecklad av Fataneh Farahani att presenteras. Detta teoretiska perspektiv är av intresse för oss då vi i denna studie utforskar känslor och upplevelser hos människor som har flytt sina hemländer och beviljats asyl i Sverige. Perspektivet kommer således fungera som en hjälp i att senare förstå och analysera våra insamlade data.

7

3.3.1 Gästfrihetsperspektivet

Derrida (2000) presenterar i sin bok Of Hospitality ett filosofiskt perspektiv på vad det innebär att vara en bra gäst och rollen som värd samt vilka rättigheter och skyldigheter en gäst respektive en värd har. Vidare diskuterar Derrida (2000) hur gästen kan bemötas med ovillkorlig gästfrihet eller med villkorlig gästfrihet. Han menar att gästfrihet ofta skapar skyldigheter för gästen och sätter denne i ett underläge. Utifrån detta resonemang diskuterar Derrida även hur en maktrelation kan uppstå mellan gästen och värden och hur den kan förändras (Derrida, 2000, s. 83–89).

Derridas perspektiv på gästfrihet har använts inom flera forskningsfält och återfinns även i studier kopplade till integration och migration. Exempelvis har Doty (2015) satt begreppet i ett globalt perspektiv och menar att gästfriheten begränsas utifrån strukturen av territoriella nationalstater. Stronks (2012) utforskar hur Derridas perspektiv på gästfrihet har tagit sig i uttryck i Nederländernas migrationslagar. Få studier har gjorts i en svensk kontext på hur gästfrihet påverkar flyktingar och deras integrationsprocess i mottagarlandet. Forskaren Farahani vid Wallenbergstiftelsen utvecklar i sin pågående forskning Derridas perspektiv på gästfrihet och kopplar perspektivet specifikt till en flyktingkontext (Tjärnlund, 2017). Detta gör att hennes tolkning och vidareutveckling av Derridas perspektiv på gästfrihet är relevant i denna studies analys.

Farahani granskar i sin pågående forskning vilka processer som flyktingar går igenom i samband med att de kommer till ett nytt land (Tjärnlund, 2017). Utifrån Farahanis perspektiv syftar gästen till flyktingen och värden till mottagarlandet, något som vi i vår studie också kommer utgå från vid användning av dessa begrepp. Farahanis perspektiv utgår från Derridas (2000) begrepp hospitality som visar på den maktrelation som per automatik skapas mellan gästen och värden. Hon problematiserar hur en människa i egenskap av att vara värd (mottagarland) står över gästen (flykting). Vidare diskuterar hon om en gäst kan gå över till att bli en värd och om detta i så fall är beroende av hur länge gästen har bott i landet. Hon använder sig av Derridas (2000) begrepp hospitality snarare än den svenska betydelsen gästfrihet i syfte att visa det nära samband som hon menar finns mellan hospitality och hostility, fientlighet. Farahani diskuterar utifrån sitt perspektiv på gästfrihet hur värdens gästfrihet inte enbart visar på en vänlighet gentemot gästen utan hur den också grundar sig i en förväntan på hur gästen bör agera. Dessa förväntningar skapar således skyldigheter för gästen i form av att följa de förväntningar och krav som gästen tillskrivs utifrån att denne är gäst. Gästen förväntas vara tacksam över att bjudas in och på så sätt markeras maktrelationen mellan gästen och värden. Det innebär att värdens hospitality (gästfrihet) är beroende av hur gästen beter sig och kan därför skifta till hostility (fientlighet) om gästen uppträder på ett oönskat sätt (Tjärnlund, 2017). Sammanfattningsvis visar Farahanis vidareutveckling av Derridas perspektiv på ett samband mellan gästfrihet och integration. Genom gästfrihet skapas en förväntan om tacksamhet hos gästen (flyktingen) och gästen tillskrivs också skyldigheter gentemot värden (Sverige).

8

4. Metod

I följande avsnitt presenteras studiens tillvägagångssätt vad gäller insamling av data, vilka avgränsningar som gjorts samt hur materialet har hanterats. Vidare diskuteras studiens validitet samt etiska överväganden.

4.1 Val av metod

I vår studie har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt med semi-strukturerade intervjuer. Kvalitativ metod valdes då syftet med studien har varit att få fram enskilda individers upplevelser och erfarenheter och således kräver en djupare förståelse (Bryman, 2011, s. 341). Intervjuer har varit vår primära metod för att samla in våra data. Semi-strukturerade intervjuer gjordes då detta är en någorlunda anpassningsbar metod som tillåter förhållandevis specifika frågor men som samtidigt gör det möjligt att göra mindre justeringar under pågående intervju. Med denna metod ges respondenterna även möjlighet att utforma svaren på sitt eget sätt (Bryman, 2011, s. 415). Semi-strukturerade intervjuer gör det möjligt för forskaren att ställa samma frågor till samtliga respondenter och således ha mer kontroll över samtalets riktning, något som ökar studiens validitet samt underlättar vid analys och teorianknytning. Vidare är det en bra metod att använda om man som forskare saknar erfarenhet av att genomföra intervjuer (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s. 150).

4.2 Validitet

Vid förberedelser och genomförande av en kvalitativ studie är validitet en viktig aspekt att ta i beaktande. Bryman (2011) nämner fyra kriterier för ökad validitet vid kvalitativ forskning;

trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Trovärdighet syftar till hur pass

tillförlitlig forskarens beskrivning av en social verklighet är och huruvida den är acceptabel i andras ögon (Bryman, 2011, s. 354). Trovärdighet har i denna studie tagits i beaktande på så vis att samtliga intervjuer har genomförts på lika grunder genom att vi har utformat en intervjuguide som har använts vid varje intervju. Med denna som underlag gavs samtliga respondenter möjlighet att berätta fritt kring de berörda ämnena och den hjälpte oss som intervjuare att undvika ledande frågor. Överförbarhet handlar om hur val av metod och en studies resultat kan appliceras på andra situationer (Bryman, 2011, s. 355). Denna studie är till viss del överförbar utifrån det faktum att studien inte är specifikt utformad efter studiens respondenter och geografisk region. Om samma metod hade använts i en annan kontext eller med andra individer hade utfallet troligtvis blivit detsamma. Vad gäller pålitlighet syftar detta till hur pass noggrann forskaren har varit vad gäller redogörelse av forskningsprocessens olika delar (Bryman, 2011, s. 355). För att säkerställa en god pålitlighet i denna studie har vi varit noga med att beskriva samtliga steg i studien på ett utförligt sätt. Det sista kriteriet vad gäller ökad validitet är konfirmering. Detta handlar om huruvida forskaren har agerat i god tro och inte låtit personliga värderingar påverka resultatet (Bryman, 2011, s. 355). Under hela vår forskningsprocess har vi agerat i enlighet med detta. Med intervjuguiden som underlag, samt att båda har varit närvarande under samtliga intervjuer har vi på så vis undvikit att personliga värderingar ska ha påverkat resultatet.

9

Värt att nämna i relation till studiens validitet är också vad Bryman (2011) kallar för extern

validitet, i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras (Bryman, 2011, s. 352). Denna

studie bygger enbart på sju semi-strukturerade intervjuer med sju respondenter som alla har beviljats asyl i Sverige. Eftersom studien bygger på ett begränsat antal deltagare är resultatet inte generaliserbart för en större population som har beviljats asyl i Sverige. Insamlade data kan således enbart appliceras på de sju respondenter som deltagit i denna studie. Däremot kan våra data tänkas ge en indikation på hur känslan av förväntan om tacksamhet i relation till beviljad asyl i Sverige kan upplevas av fler personer utanför denna studie.

4.3 Avgränsningar

Ett flertal avgränsningar har gjorts vad gäller val av respondenter. Den första och mest primära avgränsning som gjorts är att samtliga respondenter ska ha kommit till Sverige av flyktingskäl, alternativt ha kommit till Sverige via anknytning till minst en förälder som av flyktingskäl har kommit till Sverige. Denna avgränsning gjordes för att undersöka om just flyktingar som målgrupp upplever en förväntan om tacksamhet gentemot mottagarlandet. Vidare har vi medvetet avgränsat oss till individer som behärskar det svenska språket. Den avgränsningen gjordes för att effektivisera intervjuerna samt för att kunna genomföra samtliga intervjuer på samma språk. Känslan av förväntan om tacksamhet och dess problematik kräver en medvetenhet som tar tid att utveckla, av denna anledning har vi avgränsat oss till respondenter som har bott i Sverige i minst 10 år. En sista avgränsning som gjorts vad gäller val av respondenter är att samtliga respondenter ska ha fått beviljad asyl i Sverige och inneha svenskt medborgarskap. Detta innebär att respondenten besitter samma rättigheter som övriga invånare i Sverige. Denna avgränsning gjordes i syfte att undersöka om människor som av flyktingskäl har kommit till Sverige och har svenskt medborgarskap ändå upplever att en förväntan om tacksamhet kan ha kommit att påverka dem och deras integrationsprocess.

4.4 Urval och respondenter

Som tidigare nämnts gjordes valet av respondenter till denna studie baserat på ett flertal avgränsningar. Samtliga av studiens respondenter uppfyller inklusionskriterierna för studien och anses således vara relevanta för studiens syfte och frågeställningar. För att hitta relevanta respondenter till denna studie har vi använt oss av snöbollsurval som metod. Snöbollsurval innebär att man tar kontakt med ett mindre antal personer som uppfyller studiens inklusionskriterier och som i sin tur kan ge kontakt till ytterligare respondenter (Bryman, 2011, s. 196). I denna studie har vi dragit nytta av våra sociala nätverk och har på så vis kommit i kontakt med respondenter som har uppfyllt studiens inklusionskriterier, dessa har i sin tur hjälpt oss att hitta ytterligare respondenter. Utöver inklusionskriterierna har vi medvetet efterfrågat möjligheten att få fram en jämvikt vad gäller kön hos studiens respondenter, detta för att få fram ett så nyanserat material som möjligt.

10

Tabell 1: Här presenteras samtliga av studiens respondenter med namn (fiktiva), ålder, kön, antal år i Sverige samt när intervjun genomfördes.

Namn Ålder Kön Antal år i

Sverige Datum för intervju

Nour 70 år Kvinna 31 år 6 april, 2020

Amir 40 år Man 35 år 6 april, 2020

Hamid 40 år Man 32 år 6 april, 2020

Samuel 35 år Man 19 år 7 april, 2020

Sara 24 år Kvinna 12 år 7 april, 2020

Elias 56 år Man 30 år 8 april, 2020

Abigail 25 år Kvinna 15 år 13 april, 2020

4.5 Genomförande

Vår utgångspunkt var till en början att genomföra samtliga intervjuer i fysisk form. Detta kom dock att ändras på grund av de omständigheter som fortfarande råder till följd av Covid-19 och enbart tre av sju intervjuer gjordes därför i fysisk form, resterande fyra gjordes digitalt. Vad gäller de digitala intervjuerna använde vi oss av FaceTime som digital kanal, och en intervju gjordes via telefon efter önskemål från denne respondent. Att genomföra intervjuer digitalt är tidseffektivt och har underlättat för oss såväl som för respondenterna i situationen som råder i och med Covid-19. Samtidigt medför det vissa begränsningar som det är viktigt att vara medveten om, problem med uppkoppling och att avläsa respondentens kroppsspråk blir svårare i digitala intervjuer och kräver därför en större uppmärksamhet från oss som intervjuare (Bryman, 2011, s. 433). De intervjuer som genomfördes i fysisk form hölls på platser där respondenterna på olika sätt är verksamma. Val av plats gjordes utifrån vad som kändes mest naturligt för respondenten och intervjuerna genomfördes avskilt och ostört för att försäkra respondenten om dennes anonymitet.

För att som intervjuare vara så närvarande som möjligt vid intervjuerna fattade vi ett beslut om att spela in intervjuerna och endast anteckna vid behov. Detta gjorde det möjligt för oss som intervjuare att i större utsträckning fokusera på respondentens svar och att aktivt återkoppla till dessa med följdfrågor samt att vi på så vis undvek distraktion under intervjuerna (Bryman,

11

2011, s. 420). Varje intervju utgick från den intervjuguide som vi utformat som underlag och vägledde oss genom varje intervju samtidigt som den gav oss utrymme till att ställa potentiella följdfrågor. Varje intervju inleddes med att förklara studiens syfte och samtliga respondenter informerades inledningsvis om deras rätt till anonymitet.

4.6 Förberedelser

En första kontakt togs via mail och telefon till personer som vi hoppades kunde hjälpa oss att hitta relevanta respondenter till vår studie. I första kontakten med dessa personer var vi noga med att delge samma information till alla som vi kontaktade och tydligt beskriva studiens syfte, detta för att öka möjligheten och viljan till att delta. Varför vi valt att kontakta just dem och information om oss själva gavs också i en första kontakt. Vidare utformades en intervjuguide inför de semi-strukturerade intervjuerna (se bilaga). Intervjuguiden innefattar teman och frågor med utgångspunkt i studiens frågeställningar och syftar till att få fram relevant data som i slutändan besvarar studiens syfte (Bryman, 2011, s. 419).

4.7 Analysmetod

I syfte att besvara studiens frågeställningar har det insamlade materialet analyserats genom en tematisk analys. Tematisk analys är en vanlig metod vid kvalitativa studier och innebär att man ordnar sitt insamlade material efter centrala teman och underteman som känns relevanta för studiens huvudsakliga syfte och frågeställning (Bryman, 2011, s. 528). Den intervjuguide som har använts i studien har som tidigare redogjorts utgått från centrala teman med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar, utifrån dessa teman har sedan intervjufrågorna ställts till samtliga respondenter. Efter insamling av data transkriberades samtliga intervjuer, dessa lästes därefter noggrant igenom ett flertal gånger för att bekanta oss med våra insamlade data. Detta hjälpte oss att på ett smidigare sätt jämföra och hitta samband mellan studiens respondenter. Vidare gav det oss en tydlig överblick över våra insamlade data och gjorde det möjligt för oss att definiera och skapa nya intressanta teman att analysera och slutligen även presentera materialet utifrån. Studiens syfte är att lägga fokus på individers unika upplevelser om känslan av tacksamhet och deras integrationsprocess snarare än att bekräfta redan befintliga teorier. Respondenternas resonemang har således lagt grunden för de teman och underteman som vi har skapat i syfte att presentera insamlade data.

4.8 Etiska överväganden

Det finns riktlinjer för hur man utför vad man kallar för etisk forskning, det berör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som direkt deltar i forskningen. Inom svensk forskning finns det fyra grundläggande etiska principer som man ska förhålla sig till;

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman,

2011, s. 131f.). I vår studie förhåller vi oss till dessa principer genom följande åtaganden. Varje enskild respondent blev före intervjutillfälle informerade om studiens syfte och att deras deltagande var frivilligt, samt om deras rätt att avbryta om de så skulle önska eller avböja vissa frågor. Vidare informerades samtliga respondenter på ett tydligt sätt om upplägget på intervjun och dess olika delar, detta för att skapa en trygghet hos respondenten. Varje respondent fick ge

12

sitt godkännande till att intervjun spelades in, och de informerades om att inspelning enbart gjordes för studiens syfte. Information om anonymitet och behandling av enskilda respondenternas personuppgifter gavs och det fanns möjlighet att ställa eventuella frågor innan intervju påbörjades. Vidare tilldelades samtliga respondenter i studien fiktiva namn, detta för att säkerställa anonymiteten och behandla insamlade data på ett konfidentiellt sätt (Bryman, 2011, s. 133). Den information som beskrivits ovan delgavs varje respondent i början av varje intervjutillfälle, och efter respondentens medgivande påbörjades intervju. Viss av den ovan nämnda informationen delgavs vid en första förfrågan om deltagande i studien, men alla fyra principer borde ha nämnts redan vid första kontakten och inte enbart vid början av intervjutillfället. Detta hade gjort det lättare för respektive respondent att avböja deltagande vid eventuell osäkerhet.

4.9 Disposition

I denna studie har vi valt att presentera insamlade intervjudata på ett så objektivt sätt som möjligt i resultatavsnittet, eftersom det är viktigt för studien att tydligt redovisa respondenternas resonemang. Därpå följer ett avsnitt som analyserar och diskuterar resultatet av intervjuerna i relation till teorier, tidigare forskning och studiens syfte och frågeställningar. Valet att analysera och diskutera i relation till varandra, snarare än att separera dessa avsnitt från varandra, gjordes utifrån syftet att på så sätt få fram mer nyanserade och djupgående resonemang. Utifrån analys och diskussion sammanfattas avslutningsvis de slutsatser som anses vara mest relevanta i relation till studiens syfte och frågeställningar, med följd av ett avsnitt där förslag till vidare forskning presenteras.

5. Resultat

I detta avsnitt presenteras resultatet från de intervjuer som genomförts med studiens respondenter. Detta görs utifrån följande huvudteman; Beviljad asyl, Integration, Tacksamhet

och dess komplexitet samt Förväntan om tacksamhet i relation till integration.

5.1 Tema 1 - Beviljad asyl

I vilken mån personer som av flyktingskäl har fått beviljad asyl i Sverige upplever förväntan om tacksamhet påverkas av olika faktorer. Varför man har tvingats lämna sitt hemland och hur asylprocessen i Sverige har hanterats är två faktorer som har tagits i beaktande i denna studie, detta utifrån att dessa faktorer kan tänkas påverka känslan av förväntan om tacksamhet. Enskilda respondenters bakgrund och upplevelser kopplat till beviljad asyl i Sverige presenteras i följande underteman.

5.1.1 Orsak till flykt

Det som är gemensamt för samtliga respondenter i denna studie är att alla har kommit till Sverige av flyktingskäl alternativt via anknytning till minst en förälder som av flyktingskäl har kommit till Sverige.

13

En orsak till flykt bland studiens respondenter är krig och förföljelse. En av de tre respondenter som av denna orsak har kommit till Sverige beskriver hur hon längtade efter att leva i frihet och hur den längtan fick henne att bli fast besluten om att lämna hemlandet. En annan orsak till flykt som två av studiens respondenter beskriver är den politiska utsatthet som de upplevde i sitt hemland på grund av att ha varit involverade politiskt eller haft en anhörig som varit det. Deras orsak till flykt berodde därigenom på politisk förföljelse och ett direkt hot för livet. Vidare har två av studiens respondenter kommit till Sverige via anknytning. I dessa två fall har båda respondenterna en förälder som av flyktingskäl kommit till Sverige och således ansökt om anknytningsinvandring.

5.1.2 Asylprocessen

De respondenter som deltagit i denna studie har varit i Sverige olika länge, men alla har varit i Sverige i minst 10 år. En asylprocess är alltid individuell men gemensamt för samtliga respondenter i denna studie är att de har fått permanent uppehållstillstånd som sitt första beslut. Asylprocessen beskrivs olika beroende på enskilda respondenters bakgrund och erfarenheter. De tre respondenter som flydde sina hemländer på grund av krig och förföljelse beskriver asylprocessen som något mer komplicerad än övriga respondenter. Hamid berättar om hur han smugglades in i Sverige och hur han bodde illegalt i landet i ett halvår tillsammans med sin familj innan de sökte asyl som libanesiska flyktingar. Hamid är själv inte libanes men berättar att libanesiska flyktingar hade en större möjlighet att få asyl i Sverige under den tiden på grund av de omständigheter som rådde i Libanon då. Därför sökte Hamid och hans familj asyl i Sverige som libanesiska flyktingar i hopp om att öka möjligheten att få beviljad asyl.

Sara och Elias beskriver båda två sin situation i hemlandet som mer akut då de var direkt politiskt hotade och behövde söka skydd omgående. “Min pappa jobbade inom politiken [...], han var med i demonstrationsgruppen så man ville döda familjen, alltså föräldrarna, och då måste man döda barnen också för att barnen inte ska komma 20 år senare för att hämnas” berättar Sara. Elias kom till Sverige som kvotflykting. “Jag träffade en tjej som jobbade för Röda Korset, hon var svensk, även FN var där och jag registrerade att jag inte kunde bo kvar, att jag behövde lämna landet på grund av politiska oroligheter [...], FN sa att Sverige accepterade mig” berättar Elias. För Elias innebar det att han redan innan han anlände hade fått permanent uppehållstillstånd, hans asylprocess hade därav redan behandlats.

Två av de respondenter som deltagit i studien kom till Sverige genom anknytning. För deras del innebar det att asylprocessen redan hade gjorts av deras anhöriga på plats i Sverige och att de från den dagen som de kom hade permanent uppehållstillstånd.

5.1.3 Känslan vid beslut om beviljad asyl

Beroende på enskilda respondenters bakgrund uttrycks känslor kring beslut om beviljad asyl olika. Vad som är gemensamt för majoriteten av respondenterna i denna studie är känslan av en stor lättnad och glädje. “Jag har aldrig dansat, jag har aldrig dansat i mitt liv men den dagen dansade jag [...], under den dagen jag skrek och sa till kära Gud, du hörde min bön, jag var

14

jättelycklig” berättar Nour som i sitt citat återger känslan som hon kände i samband med att hon fick asyl i Sverige.

Ett flertal respondenter uttrycker också en mycket stark tacksamhet över att ha fått beviljad asyl i ett land där krig och förföljelse inte är en del av vardagen. Citatet nedan redogör för vad som för Saras var den främsta lättnaden vid beslutet om beviljad asyl.

Vi var glada, det var liksom wow jag behöver inte dö så ung [...], när vi väl förstod hur allvarligt det skulle vara för oss att åka tillbaka dit vi kom ifrån hängde hela livet på hoppet om att få stanna kvar [...], det var en lycka och som såhär stenar som hade fallit från axlarna. (Sara)

Samuel och Abigail fick beviljad asyl i Sverige genom anknytning och beskriver också en stor glädje i samband med beviljad asyl. Det som skiljer deras glädje från övriga respondenters är att den första glädjen som de upplevde främst gällde deras återförening med sin familj snarare än glädjen över att ha kommit till ett tryggt och säkert land. “Att återförenas med min far var den stora glädjen, för mig var det så speciellt för att min mor gick bort innan kriget så att pappa var som både pappa och mamma liksom, det var verkligen en speciell känsla att träffa honom igen” berättar Samuel. Glädjen över trygghet var en känsla som tog plats först senare menar Samuel.

Samtliga av studiens respondenter berättar om en lättnad och en tacksamhet i samband med att de har beviljats asyl. Däremot grundar sig denna känsla i olika saker. För Sara grundar sig känslan i en lättnad över att inte behöva utstå krig och förföljelse, medan känslan för Samuel främst grundar sig i en tacksamhet över att få återförenas med sin pappa. Vad känslan vid beslut om beviljad asyl grundar sig i har för denna studies respondenter visat sig påverka om och i vilken utsträckning en individ upplever en förväntan om tacksamhet och detta är något som vidare diskuteras i analysavsnittet.

5.2 Tema 2 - Integration

Människors erfarenheter av integration och eventuella hinder under integrationsprocessen är viktiga aspekter att ta hänsyn till i relation till känslan av förväntan om tacksamhet. Beroende på hur en persons integrationsprocess har sett ut kan detta tänkas påverka känslan av förväntan om tacksamhet och i vilken grad den upplevs. I nedanstående underteman presenteras olika upplevelser av integration och vad som kan vara ett hinder i en persons integrationsprocess.

5.2.1 Känslan av att vara integrerad

Utifrån insamlade data lyfts olika faktorer fram som viktiga och betydelsefulla för människors integrationsprocess. Språket, arbete, representation och samhörighet samt laglydighet är faktorer som i denna studie identifieras som grund för att man ska känna sig integrerad och kommer presenteras ytterligare nedan.

15

Fem av sju respondenter anger att språket har spelat en avgörande roll vad gäller deras möjlighet att integreras och få en ökad delaktighet i det svenska samhället. Enligt Nour och Samuel är det tydligt att den språkliga utvecklingen är något som de själva har kunnat vara med och påverka och hur det därmed har fungerat som en drivkraft i deras integrationsprocess. “Jag tvingade mig att prata svenska för jag hade ingen engelska, så svenska var enda språket [...], jag fick mata in det som en maskin och läsa, läsa, läsa. Jag känner att jag blev min egen motivation” berättar Samuel. För Elias har språket också haft en avgörande roll i hans integrationsprocess.

Jag började först av allt SFI, fick lära mig svenska språket och det gjorde att jag kom in på arbetsmarknaden [...], där fick jag många arbetskamrater som blev mina kompisar [...], jobbet blev allt för mig, jag visste genom mitt arbete att jag tillhör det här samhället, jag är människa. (Elias)

Som citatet ovan beskriver var det för Elias språket som lade grunden och öppnade dörrar till möjligheten att knyta kontakter, bli en del av arbetsmarknaden och accepteras av samhället. Fler avgörande faktorer än språket vad gäller att integreras togs upp av studiens respondenter. Amir beskriver arbete som den främsta faktorn till att han upplever att han är integrerad och förklarar att arbete är en förutsättning för att integreras. “Det känns inte som att man är riktigt integrerad förrän man har fått jobb i typ kommunen eller något annat jobb i samhället” säger Amir. För honom innebär hans arbete att han blir respekterad och behandlas på lika villkor som övriga invånare, något som han menar bidrar till en känsla av att vara integrerad.

Vikten av representation och samhörighet är ytterligare faktorer som har spelat en avgörande roll i integrationsprocessen för några av studiens respondenter. Sara är en av de som har upplevt detta. “Det var viktigt för mig att skaffa kompisar som redan hade bott här och som var födda här men att de fortfarande var mörkhyade så jag liksom kunde känna tillhörighet till dem” berättar hon. Det var för Sara särskilt viktigt i början av hennes integrationsprocess att kunna identifiera sig med personer som såg ut som hon själv och något som i sin tur hjälpte henne att integreras.

Att tillhöra ett sammanhang är något som både Nour och Samuel menar har hjälpt dem på vägen mot att integreras. För Nour har det sammanhanget varit kyrkan, en plats dit hon fick komma som hon var och där hon tilläts bidra med det hon kunde berättar hon. “Jag fick hjälpa till, jag fick baka bröd och kakor från mitt hemland tillsammans med mina döttrar och bjuda på i kyrkan [...], jag var aktiv i kyrkan och på så sätt lärde jag mig språket och fick kompisar” berättar Nour. Känslan av samhörighet beskriver hon som avgörande för att hon idag känner sig integrerad. En sista aspekt på känslan av att känna sig integrerad i det svenska samhället kommer från Hamid. “Först och främst så respekterar jag svensk lag, det är mitt sätt att visa att jag är integrerad” säger han. För Hamid innebär integration att följa svensk lag och det är den främsta anledningen till att han upplever att han är integrerad.

16

5.2.2 Upplevda hinder i integrationsprocessen

Det är tydligt utifrån insamlat material att de hinder som upplevs i relation till en individs integrationsprocess är högst individuella. Samtidigt beskrivs vissa hinder som mer allmänna och som något som flera av studiens respondenter väljer att berätta om. Precis som språket har beskrivits som en av de främsta faktorerna för att integration ska uppstå beskrivs det också genomgående i studien som ett hinder i integrationsprocessen. Vidare beskriver tre av studiens sju respondenter ett Sverige som det är svårt att bli en del av. Abigail är en av dem som erfarit detta och förklarar i citatet nedan hur den svårigheten i slutändan kommit att bli ett hinder i hennes integrationsprocess.

Att skapa relationer med majoritetssvenskar är jättesvårt. Och jag menar att man lär ju sig att vara i samspel med det svenska samhället genom att umgås med svenskar, men balansen mellan att inte interagera med svenskar och samtidigt förstå liksom den sociala konstruktionen av svenskhet är väldigt svår. (Abigail)

Vidare berättar Samuel om hur han upplever att den svenska befolkningen generellt sett inte så enkelt släpper in personer i sin gemenskap som inte tillhör deras närmsta bekantskapskrets. “Vi vet att Sverige inte är ett samhälle som släpper in folk enkelt, även mellan grupperna, alltså, en grupp svenskar släpper inte in varandra om man redan är en grupp kompisar” säger Samuel. Han berättar vidare att det för honom, som kom till Sverige utan några som helst kontakter förutom sin pappa, har krävts en stor ansträngning och vilja för att ta sig igenom vad han kallar för en barriär. Elias är ännu en av studiens respondenter som lyfter detta som ett hinder. “Svenskar stänger dörren, fortfarande jag känner inte många grannar, vem är dom, förstår du, fortfarande är jag tveksam på om dom blir ledsna eller arga om jag hälsar, men i vårt land jag hade inte sådana problem” berättar Elias. Han berättar vidare kring problematiken, och tycker att det är upp till honom som invandrare att ta initiativ till att skapa kontakter i Sverige och visa att han är människa precis som dem och på så sätt överbrygga det hindret.

Ett annat hinder som lyfts är tillgång till arbetsmarknad, samtidigt som detta beskrivs som en grundläggande faktor för att integreras. Olika upplevelser av hinder kopplat till arbetsmarknaden beskrivs vid flera tillfällen av studiens respondenter. För Nour har det främsta hindret varit att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden och få ett arbete, något som hon menar har begränsat hennes möjligheter att integreras fullt ut. För Amir, som har kommit in på arbetsmarknaden, har det snarare handlat om att förutfattade meningar om honom som invandrare begränsar hans möjligheter att utvecklas och inta högre positioner i sin yrkesroll. Hamid lyfter en liknande problematik, att invandrare ofta underskattas av samhället och han berättar hur han själv också tenderar att underskatta andra personer med invandrarbakgrund. I citatet nedan beskriver han detta som ett problem som påverkar integrationsprocessen negativt och att acceptans är en viktig faktor för integration.

Man underskattar människor med invandrarbakgrund väldigt mycket, även jag som är från Mellanöstern, jag underskattar människor som är utifrån. Jag tänker att om de kommer och säger att de är läkare, då tänker jag vad definitionen av läkare är i våra hemländer, det kan vara att den personen har jobbat på ett sjukhus som städare, har fått

17

ge en patient en spruta en gång och så är han helt plötsligt läkare, men i själva fallet kanske han eller hon faktiskt är läkare, men jag utgår alltid från att de ljuger, att de hittar på sina titlar, tyvärr [...], det är ett problem i Sverige. (Hamid)

Samtliga respondenter i studien är överens om att det är svårt att avgöra om man fullt ut är integrerad i det svenska samhället eller inte, och att man kan känna sig integrerad i vissa sammanhang men i andra inte. Avgörande faktorer för att integration i viss mån ska uppstå har diskuterats ovan, men trots att samtliga respondenter i denna studie har levt i Sverige i minst 10 år upplever samtliga hinder, dock i olika stor utsträckning som beskrivits ovan.

5.3 Tema 3 - Tacksamhet och dess komplexitet

Skillnaden på att känna tacksamhet och att uppleva en förväntan om tacksamhet har diskuterats i denna studie. Beroende på orsaken till varför en individ lämnar sitt hemland så upplevs tacksamhet olika. Känslan av tacksamhet beskrivs olika av studiens respondenter och påverkar dem på olika sätt, detta presenteras i följande underteman.

5.3.1 Upplevd tacksamhet till Sverige

Vad studiens respondenter känner tacksamhet för i Sverige varierar. Samtliga av studiens respondenter har av flyktingskäl kommit till Sverige och har i sina hemländer på olika sätt fått erfara oroligheter. Trygghet och det demokratiska system som finns i Sverige är något som sex av sju respondenter riktar sin främsta tacksamhet mot. Elias uttrycker en stor lättnad över detta och förklarar hur det har fått honom att våga andas ut och landa i sitt nya liv i Sverige, “jag reste till frihet, jag reste till en demokrati, jag kan andas här” säger han. För Nour har demokratin gjort att hon känner sig tryggare samt givit henne mer utrymme till att våga ta plats och utvecklas i det svenska samhället, vilket citeras nedan.

Mitt hemland är en demokrati på pappret, men inte i verkligheten, det är fortfarande skillnad mellan våra länder och Sverige, demokrati är något annat i mitt hemland. Demokratin i Sverige gör att man känner sig tryggare och kunnigare, det är jag i första hand tacksam för. (Nour)

Möjlighet till utbildning är något som en stor andel av studiens respondenter vidare riktar stor tacksamhet gentemot. Amir förklarar hur det svenska utbildningssystemet skiljer sig från systemet i hans hemland på så vis att oavsett bakgrund ges alla samma rätt till utbildning i Sverige. För Samuel var utbildning något som han länge hade längtat efter innan han kom till Sverige. Efter bara ett par veckor i Sverige fick han tillgång till utbildning, något som han än idag känner stor tacksamhet för. “Jag känner mig så tacksam för att jag har fått tillgång till en utbildning som är trygg och som fungerar [...], det fungerar inte så i mitt hemland, alltså här behöver jag inte vara jätterik för att få tillgång till kunskap” berättar Samuel.

Det finns ett system, socialsystem. Jag kunde inte språket, jag kunde inte tjäna pengar, jag hade en utväg och det var att gå och stjäla från människor för att jag hade inga pengar, ingen ville anställa mig, jag förstod inte språket, men det fanns ett socialsystem

18

som hjälpte mig betala hyran [...], det är jag tacksam för, att jag hamnade i ett sånt system, annars hade jag idag varit en helt annan person [...]. Jag är tacksam att det finns ett system för svaga människor, jag menar svaga människor som inte klarar sitt liv, det är jag mycket tacksam för. (Elias)

Citatet ovan återberättar den tacksamhet som Elias känner för den svenska välfärden. Den tacksamheten beskrivs av fler respondenter i studien. Nour berättar hur hon under sin första tid i Sverige fick ekonomisk ersättning trots att hon inte var yrkesverksam och hur det fungerade som ett enormt stöd för henne och hennes familj.

Två av studiens respondenter berättar att de kommer från levnadsförhållanden där deras basala behov såsom tillgång till mat och rent vatten var mycket begränsade. “Mat på bordet, tak över huvudet, om jag skulle bli sjuk skulle jag kunna få medicin, bara det är något jag är tacksam för, det är ingenting jag tar för givet” säger Sara. Med detta som bakgrund beskriver Sara en specifik tacksamhet över att hon i Sverige inte behöver oroa sig över att få sina basala behov tillgodosedda.

Ännu en tacksamhet som uppmärksammas av två respondenter i studien är det bemötande som de upplevde under sin första tid i Sverige. Hamid berättar om hur han och hans familj mottogs i Sverige på ett fantastiskt sätt och att det för dem var svårt att förstå hur de personer som tog emot dem kunde göra det så omsorgsfullt som de gjorde utan att känna familjen. “Jag tycker det var fantastiskt så som vi blev mottagna av svenskarna. Vi förstod inte hur man kunde vara så snäll mot någon som man inte känner. Vårat kylskåp var fullt med mat. Vi tänkte, vad är det här, vi har inte ens betalat för det här” berättar Hamid. Amir delar den tacksamhet gällande det goda bemötande som Hamid beskriver och menar att han känner den i så pass hög utsträckning att det har fått honom att känna att han behöver ge tillbaka till Sverige för det goda bemötande som han har fått. “Jag tycker att man har en skyldighet att ge tillbaka för att man fått komma, för det fina bemötande som man har fått och för alla möjligheter” berättar Amir.

Den tacksamhet som studiens respondenter upplever gentemot Sverige beskrivs av samtliga respondenter som något självklart. För vissa är tacksamheten så pass självklar att de uttrycker att de inte kan förstå motsatsen. Hamid och Elias menar är deras tacksamhet är så pass självklar för dem att när andra människor som också har beviljats asyl i Sverige inte uttrycker samma tacksamhet så gör det dem upprörda. “Det finns människor som gnäller, dom är inte tacksamma [...], dom ser inte att de har fått livet tillbaka utan ser bara dåliga saker i allt” säger Elias. Hamid resonerar på ett liknande sätt.

Jag känner en gigantisk tacksamhet till Sverige. Jag accepterar inte när mina kusiner eller andra människor från Syrien och Irak kommit hit och snackar skit om Sverige, jag blir jättearg [...], jag har hamnat i många dispyter om detta, om att dom ska vara tacksamma. Jag tycker det är jättemärkligt när man flyr från krig och kommer till ett land som är tryggt, att man har mage att gnälla om små lyxproblem. (Hamid)

19

Citatet ovan beskriver Hamids frustration som han känner när människor som enligt honom är otacksamma fast de egentligen borde vara tacksamma över den asyl som de har beviljats i Sverige.

5.3.2 Att ge tillbaka till Sverige - vilja eller upplevd skyldighet?

I vilken mån studiens respondenter upplever en förväntan om tacksamhet och en skyldighet att ge tillbaka till Sverige för att de har fått asyl varierar och förklaras på olika sätt. För Amir är det självklart att de möjligheter som kommit i och med att han fick beviljad asyl i Sverige resulterar i att han har en skyldighet att ge tillbaka till Sverige och förväntas visa tacksam för detta. Han menar att han upplever att han har en skyldighet att på olika sätt betala tillbaka för att Sverige har tagit emot honom och för det nya liv som det för honom har inneburit. Detta är en känsla som Amir anser att alla människor som har fått beviljad asyl i Sverige bör ha och menar att om han och andra invandrare inte visar tacksamhet skulle det resultera i att de i högre utsträckning skulle behöva utstå rasism. Han beskriver denna känsla som något som människan känner automatiskt, att när man har fått något så är det mest naturliga att man vill ge tillbaka för det. För Amir innebär hans känsla av skyldighet att ge tillbaka till Sverige genom att vara en god medborgare och på så vis visar han sin tacksamhet till Sverige menar han. “Att vara en bra samhällsmedborgare, det är att visa tacksamhet. Det innebär att man är skyldig att följa lagen, att inte skada landet och att inte luras och fuska” förklarar han.

Sara beskriver på samma sätt som Amir gör att hon upplever att hon har en skyldighet att ge tillbaka till Sverige men delar inte hans uppfattning att det är något berättigat.

Jag tycker inte att man ska känna sig skyldig att vara tacksam, jag tror att det kan bli negativt för människan ur det. Varje gång man typ skulle göra något som inte är bra så tror jag att man skulle känna att man har misslyckats med att vara tacksam, att man har tagit för givet. (Sara)

Trots den medvetenhet som Sara uttrycker, känner hon ändå en skyldighet att ge tillbaka till Sverige. “Jag kan inte komma till det här landet och sen inte göra någonting, jag måste göra mitt bästa och söka jobb, fixa lägenhet, ta körkort. Såna grejer har drivit mig sen jag blev 18 år, det var då jag började inse mina skyldigheter till det här landet” berättar Sara vidare. Hon förklarar att denna skyldighet grundar sig i en känsla av att samhället förväntar sig av henne att hon ska arbeta och på så sätt bidra till det svenska samhället.

Samuel berättar om sin syn på tacksamhet och menar att tacksamhet ofta innebär någon form av skyldighet, att dessa begrepp går hand i hand. Han känner en skyldighet att göra bra ifrån sig, men påpekar att den känslan inte resulterar i en skuldkänsla. “Tacksamhet innebär ofta någon slags skyldighet, att man känner en slags skuldkänsla. Om jag ska tala för mig själv så känner jag tacksamhet, inte skuldkänsla, men jag känner en skyldighet att göra bra ifrån mig för jag har ändå fått mycket av Sverige” berättar Samuel.

20

Känslan av att vara skyldig Sverige något av den anledning att man fått beviljad asyl är inte en känsla som samtliga respondenter håller med om. Abigail beskriver att hon tidigare har erfarit känslan av skyldighet att ge tillbaka till Sverige men berättar om hur hon i en ganska tidig ålder blev uppmanad att inte tillåta den känslan att få fäste i hennes liv. I citatet nedan berättar hon om ett tillfälle som kom att bli en vändpunkt för henne gällande detta.

Under ett tal som jag höll för min bonusmamma om Sverige och alla som hade varit där för mig, var det en väldigt framgångsrik kvinna som efteråt sa till mig att det var ett jätterörande tal men att jag måste sluta känna tacksamhet gentemot Sverige. Att jag behöver veta att allt som finns här i Sverige och allt jag får möjlighet att göra är mitt på lika villkor. Och att det är en tillfällighet att alla som är födda i Sverige är i Sverige, befinner sig i Sverige och kan ta del av det. (Abigail)

Känslan av tacksamhet som en automatisk känsla hos människan är återkommande hos flera av studiens respondenter. För Elias innebär det att han därför inte känner en skyldighet att vara tacksam till Sverige utan att känslan kommer automatiskt. “Jag är inte tacksam för att någon ska ge mig poäng eller någon ska ge mig medalj, det är automatiskt, det kommer från hjärtat” säger han. Elias förklarar vidare att han känner en enorm tacksamhet över att han har fått beviljad asyl i Sverige och att han kopplat till den känslan upplever att han har ett ansvar att ge tillbaka för detta, men förklarar att den känslan snarare grundar sig i en vilja att ge tillbaka än i en skyldighet.

Att ge tillbaka till Sverige är något som samtliga respondenter beskriver att de vill göra, men om det grundar sig i en vilja eller en känsla av skyldighet varierar. En stor andel av studiens respondenter beskriver hur det är viljan som främst motiverar dem till att ge tillbaka till Sverige. För Hamid handlar det om att han genom sitt val av yrke vill bidra till det svenska samhället och således ge tillbaka till Sverige. Han berättar hur han medvetet har valt ett vad han kallar osjälviskt yrke och att det är något som han har gjort av egen vilja och inte på grund av en skyldighet. “Mitt sätt att betala tillbaka var just att jobba med barn och ungdomar och göra dem glada och se dem utvecklas. Men jag har aldrig blivit dirigerad till att det är något jag ska göra, jag har alltid valt själv vad jag vill, för att det passar mig bäst, det är ingen som har påverkat mig” berättar Hamid.

Att vara en god medborgare är något som lyfts av flera respondenter som ett sätt att ge tillbaka till Sverige. Som tidigare nämnts är det för Amir en skyldighet att vara en god medborgare medan Elias och Hamid snarare berättar om hur det är deras vilja som driver dem till att vara goda medborgare. För Hamid innebär en god medborgare en person som är laglydig och vill samhället väl och han menar att hans tacksamhet till Sverige är det som driver honom till detta. Elias berättar om hur han vill vara en del av dem som driver det svenska samhället framåt och får det att fungera långsiktigt. “Så länge jag lever vill jag ge tillbaka till Sverige, för jag vill att det här samhället ska fungera för andra människor” säger han. För Elias är innebörden av att vara en god medborgare att bidra och sträva efter ett fungerande samhälle utan våld, kamp och tortyr berättar han.