Det kan utifrån respondenternas upplevelser i denna studie konstateras att det går att se ett samband mellan beviljad asyl och känslan av förväntan om tacksamhet och att beviljad asyl i viss mån skapar en känsla av att man är skyldig att ge tillbaka till Sverige för den asyl man har fått. Däremot är det viktigt att belysa att denna känsla upplevs i olika stor utsträckning hos studiens respondenter. Sambandet mellan att förväntas vara tacksam och beviljad asyl har i denna studie visat sig påverkas av olika faktorer. Orsaken till att en individ har tvingats lämna sitt hemland är en faktor som har visat sig påverka känslan av förväntan om tacksamhet. Utifrån detta går det att dra slutsatsen att de respondenter som har flytt från krig och förföljelse upplever att de förväntas vara tacksamma i större utsträckning än de respondenter som i denna studie kom via anknytning. Kunskap och medvetenhet om kolonialismens effekter är ytterligare en faktor som i denna studie har visat sig kunna påverka hur och i vilken grad känslan av att förväntas vara tacksam upplevs. Inkluderas dessa perspektiv har det i denna studie visat sig att känslan av förväntan om tacksamhet kan få mindre utrymme hos individen.
Majoriteten av studiens respondenter upplever att beviljad asyl i viss mån skapar en känsla av att stå i skuld till Sverige och att det med beviljad asyl även kommer krav som förväntas uppfyllas, detta som ett sätt att visa tacksamhet för att de har beviljats asyl i Sverige. Utifrån detta går det att konstatera att asyl inte enbart uppfattas som en mänsklig rättighet av studiens respondenter, utan även som en gåva som de har fått. De skyldigheter som studiens respondenter beskriver har för vissa däremot visat sig grundas i en automatisk tacksamhet, snarare än i en förväntan om tacksamhet. Det framkommer dock tydligt i studien att oavsett om tacksamheten grundar sig i en automatisk tacksamhet eller i en förväntan om tacksamhet så resulterar detta i samma känsla av att stå i skuld för individen. Det är således inte enbart förväntan om tacksamhet som skapar en känsla av skuld hos personer som har beviljats asyl. Den automatiska tacksamheten som studiens respondenter beskriver har också visat sig kunna skapa en känsla av skuld. Det kan utifrån detta konstateras att en individ kan uppleva både att denne förväntas vara tacksam samtidigt som automatisk tacksamhet upplevs. Förväntan om tacksamhet och automatisk tacksamhet motsätter sig således inte varandra, utan det går snarare att se ett nära samband mellan dessa.
Om känslan av förväntan om tacksamhet påverkar en individs integrationsprocess är ytterligare något som vi har undersökt i denna studie. Individer påverkas av känslan av förväntan om tacksamhet på olika sätt och känslan får olika stort utrymme hos olika personer. Få respondenter
30
i denna studie har upplevt att känslan av förväntan om tacksamhet har påverkat deras integrationsprocess negativt på så vis att känslan har hämmat dem. Av de respondenter som i studien upplever att de påverkas av känslan av förväntan om tacksamhet har denna känsla istället motiverat dem till att vilja bli mer delaktiga i samhället och har på så vis snarare fungerat som en drivkraft i deras integrationsprocess. Den automatiska tacksamheten som beskrivs i studien har på samma sätt som en förväntan om tacksamhet ökat respondenternas delaktighet och således underlättat deras integrationsprocess. Utifrån ovanstående resonemang gällande det nära samband som går att se mellan automatisk tacksamhet och förväntan om tacksamhet kan man utifrån denna studie konstatera att båda dessa främst är drivkrafter i en individs integrationsprocess.
8. Vidare forskning
Vi har studerat förväntan om tacksamhet utifrån ett perspektiv som vi menar är av relevans, däremot skulle man i vidare forskning kunna undersöka förväntan om tacksamhet utifrån fler aspekter. I denna studie har vi studerat förväntan om tacksamhet hos personer som av flyktingskäl har fått beviljad asyl i Sverige och som har varit i Sverige en längre tid. Detta har gett oss möjligheten att se deras perspektiv på förväntan om tacksamhet. Det kan antas att förväntan om tacksamhet upplevs olika beroende på när man kom till Sverige och hur samhällsklimatet såg ut då. Utifrån detta vore det intressant att studera känslan av förväntan om tacksamhet hos personer som kom med flyktingkrisen år 2015. I och med denna flyktingkris gjordes vissa åtgärder för att minska antalet asylsökande till Sverige, bland annat begränsades möjligheten till familjeåterförening och tillfälliga uppehållstillstånd infördes (Parusel, 2016). Detta har resulterat i att det har blivit svårare för personer att beviljas asyl i Sverige och till skillnad från hur denna studies respondenter beskriver sina asylprocesser så kan de som har sökt asyl i Sverige sedan 2015 i större utsträckning ha fått ta emot ett avslag på sin asylansökan. Det vore därför intressant att i vidare forskning studera om denna förändring i asyllagstiftningen påverkar känslan av förväntan om tacksamhet hos en individ. Ökar känslan av förväntan om tacksamhet på grund av att en individ i större utsträckning har kämpat för att överhuvudtaget beviljats asyl? Eller minskar snarare känslan på grund av den många gånger utdragna asylprocessen och de tillfälliga besked som inte ger någon stabilitet för individen som söker asyl?
I samband med flyktingkrisen 2015 har även attityden gentemot flyktingar förändrats i det svenska samhället och det går att se hur en större främlingsfientlighet gentemot flyktingar har vuxit fram. Detta kan också tänkas vara en faktor som påverkar en individs känsla av förväntan om tacksamhet. Kanske att de individer som kom med flyktingkrisen 2015 upplever denna fientlighet i större utsträckning än vad denna studies respondenter uttrycker att de gör, och att detta i sin tur påverkar i vilken mån de upplever förväntan om tacksamhet.
En annan intressant aspekt att undersöka i vidare forskning är uppfattningen kring förväntan om tacksamhet hos de som ligger bakom den förväntan som vår studies respondenter pratar om. Vi har i denna studie undersökt flyktingens upplevelse av känslan. Det vore intressant att byta
31
fokus och istället undersöka hur de som förväntar sig tacksamheten ser på de förväntningar som de har på människor som har beviljats asyl i Sverige. Hur argumenterar dessa för att tacksamhet är rimligt att förvänta sig av en individ som beviljats asyl i Sverige, eller tvärtom, är det orimligt att kräva tacksamhet utifrån deras perspektiv? En sådan studie skulle förklara vad förväntningarna grundar sig i och skulle på så vis komplettera vår studies perspektiv. Det kan dock vara svårare att få fram ärliga svar i en sådan typ av studie, och det är något man bör ha med i beräkningen när man utformar en studie av denna sort.
Utifrån ovanstående förslag till vidare forskning inom ämnet, men med andra avgränsningar än vad vi gjort i vår studie, skulle detta kunna skapa ett bredare perspektiv och en djupare förståelse kring komplexiteten med förväntan om tacksamhet.
32
Referenser
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber AB. D’Cruz, J. (2014). Displacement and gratitude: accounting for the political obligation of refugees. Ethics & Global Politics, 7(1), 1-17. DOI:10.3402/egp.v7.22940
Derrida, J. (2000). Of Hospitality. Stanford: Standford University Press.
Doty, R. J. (2015). Practices of Hospitality in a Sovereign World. Theory in Action. 8(2). 45– 68. DOI:10.3798/tia.1937-0237.15009
Förenta Nationerna (FN). (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 18 maj, 2020, från https://fn.se/wp-
content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
Healey, R. L. (2014). Gratitude and hospitality: Tamil refugee employment in London and the conditional nature of integration. Department of Geography and Development Studies, 46(3), 614-628. DOI:10.1068/a4655
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2. Uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Information Sverige. (2018). Integration i Sverige. Hämtad 29 april, 2020, från https://www.informationsverige.se/sv/jag-har-fatt-
uppehallstillstand/samhallsorientering/boken-om-sverige/att-komma-till-sverige/integration-i- sverige/
McCullough, M. E., Kilpatrick, S. D., Emmons, R. A., & Larson, D. B. (2001). Is gratitude a moral affect? Psychological Bulletin, 127(2), 249-266. doi:10.1037/0033-2909.127.2.249 Migrationsverket. (2018). Asyl - från ansökan till beslut. Hämtad 29 april, 2020, från https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om- asyl/Asyl---fran-ansokan-till-beslut.html
Migrationsverket. (2020a). Asylregler. Hämtad 29 april, 2020, från
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om- asyl/Asylregler.html
Migrationsverket. (2020b). Avgjorda asylärenden 2019. Hämtad 29 april, 2020, från https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html
Migrationsverket. (2020c). Efter beslut om din ansökan om asyl. Hämtad 28 april, 2020, från https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Efter-beslut.html Migrationsverket. (2020d). Familjeåterförening. Hämtad 29 april, 2020, från
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Efter-beslut/Om- du-far-stanna/Familjeaterforening.html
33
Migrationsverket. (2020e). Om du har fått avslag på din ansökan om asyl. Hämtad 30 april, 2020, från https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Lamna-Sverige/Avslag-pa- ansokan-om-asyl.html
Migrationsverket. (2020f). Sverige flyktingkvot. Hämtad 29 april, 2020, från https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Vart-uppdrag/Sveriges- flyktingkvot.html
Migrationsverket. (2020g). Vad betyder orden? Hämtad 30 april, 2020, från
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar- barn-och-har-sokt-asyl/Vad-betyder-orden.html
Migrationsverket. (2020h). Vad innebär svenskt medborgarskap? Hämtad 29 april, 2020, från https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Bli-svensk-medborgare/Vad-innebar-svenskt- medborgarskap.html
Nguyen, V. (2015). Our Hearts and Minds: (Post) Refugee Affect and the War in Viet Nam.
English and Cultural Studies. Hämtad från http://hdl.handle.net/11375/18331
Parusel, B. (2016). Sweden’s U-turn on asylum. Forced Migration Review, 52, 89-90. Hämtad från https://www.fmreview.org/solutions/parusel
Schittenhelm, K. (2019). Implementing and Rethinking the European Union’s Asylum Legislation: The Asylum Procedures Directive. International Migration, 57(1), 229–244. DOI:10.1111/imig.12533
Stronks (2012). The question of Salah Sheekh: Derrida’s hospitality and migration law.
International Journal of Law in Context. 8(1), 73-95. DOI:10.1017/S1744552311000449
Tjärnlund, N. J. (2017). Hon utforskar gästfriheten i flyktingkrisens spår. Hämtad 1 maj, 2020, från https://kaw.wallenberg.org/forskning/hon-utforskar-gastfriheten-i-flyktingkrisens- spar
United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR). (1996). Handbok om
förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning. Stockholm:
Norstedts Juridik AB.
United Nation High Commissioner for Refugeees (UNHCR), (u.å.). Vem är flykting? Hämtad 18 maj, 2020, från https://sverigeforunhcr.se/vem-ar-flykting
34
Bilagor
Bilaga 1: Informationsmail
Hej,
Vi är två studenter, Fatema Abdulkadir och Rebecca Axéll, som studerar Internationellt arbete på Jönköping University. Vi är i uppstarten av vårt examensarbete och ska undersöka om det finns ett samband mellan beviljad asyl och förväntad tacksamhet och hur detta i så fall påverkar en individs integrationsprocess.
Därför hör vi av oss till dig, då vi vet att du på ett eller annat sätt jobbar med integration. Vi undrar om du vet någon eller ett par personer som du tror skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju (ev. digital intervju med hänsyn till de just nu rådande omständigheterna). Vi söker personer som av flyktingskäl har kommit till Sverige, har bott här i minst 10 år och innehar svenskt medborgarskap. Det underlättar för oss om personen pratar svenska, men arabisktalande personer går också bra.
Hör gärna av dig till oss vid frågor och om du tror dig veta någon som skulle kunna tänka sig att medverka i en intervju.
Med vänliga hälsningar
35 Bilaga 2: Intervjuguide
Tema 1: Bakgrundsfrågor
• Vart kommer du från?
• Hur gammal är du?
• Hur länge har du bott i Sverige?
Tema 2: Asyl
1. Berätta lite kort om varför du flydde från ditt hemland. 2. Hur såg din asylprocess ut?
3. Vad var din känsla när du fick beslut om beviljad asyl?
Tema 3: Integration
4. På vilket sätt upplever du att du är integrerad i det svenska samhället? 5. Vilka eventuella hinder har du mött under din integrationsprocess i Sverige?
Tema 4: Tacksamhet och Tacksamhetsskuld
6. Vad känner du tacksamhet inför i Sverige?
7. Tycker du att det är skillnad på att vara tacksam och att känna en skyldighet att vara tacksam?
• Beskriv på vilket sätt.
8. Känner du att det finns en förväntan på att du ska vara tacksam över att du har fått asyl i Sverige?
• Om ja, från vilka känner du att den förväntan finns och hur tar den sig i uttryck? Vem eller vilka är det du känner att du bör visa tacksamhet till?
• Om nej, vad tror du det är som gör att du inte känner den förväntan?
Tema 5: Integration och Tacksamhetsskuld
Om respondenter svarat ja på fråga 6 ställs fråga 8:
9. Hur har känslan av förväntad tacksamhet påverkat din delaktighet i samhället?
Om respondenten svarat nej på fråga 6 ställs fråga 9:
10. Hur tror du att människor som känner förväntad tacksamhet påverkas av den känslan? 11. Hur tror du att din syn på din delaktighet i samhället och dina möjligheter, rättigheter
och skyldigheter hade sett ut om du hade kommit till Sverige av annan orsak än genom flykt?