Samtliga lärare uttrycker att de har lika höga förväntningar på eleverna oavsett om de har svenska som modersmål eller om de är flerspråkiga även om det finns olika nyanser i lärarnas uttalanden. Dels framträder dessa nyanser i uttalanden som att läraren inte gör skillnad i förväntningarna när det gäller elever med svenska som modersmål eller svenska som andraspråk. Dels framkommer att den finns faktorer så som tid, andraspråksinlärning, sociala faktorer osv som kan påverka lärarens förväntningar på eleverna.
Jag har de förväntningarna att det kan ta lite längre tid men att dom har samma möjligheter att lära. Det är inte deras flerspråkighet som i så fall hindrar dom utan det är den sociala gruppens tillhörighet (K: Linda).
Jag tycker inte jag har högre krav. Det tycker jag inte. Man får ha likvärdiga krav. Men det är inte så lätt (N: Maria).
Jag har lika förväntningar på alla elever men kanske inte riktigt lika höga krav. För dom har inte lika lätt. Det är ju ett problem med språket (N: Emelie).
På Nyponskolan finns förberedelseklassen men Emelie berättar att oftast ”slussas eleverna direkt in i klasserna och då ska dom ju anpassa sig till dom andra”.
Lärarna ska genomföra uppdraget att bedöma elevernas språkliga - och ämnesanknutna utveckling. Därför frågade jag lärarna om hur de går tillväga att göra denna bedömning. Therese på Nyponskolan menar att det kan vara lite krångligt att ta reda på hur elevernas språkliga utveckling framskrider. Ett sätt, menar hon, är att spela in eleverna när de läser högt.
Man LUS:ar11 dom en vecka per termin. Och det kan jag tycka är jättesvårt att lyssna på dom när dom läser. Ja, vilken LUS är hon på? Så går man igenom den här pärmen och tittar. Och det tycker jag är svårt när dom har andraspråk. För dom kan bryta men dom kan ändå förstå vad dom läser (N: Maria).
I ovanstående citat refererar lärarna till dokumentation och bedömning av läsutveckling. Nyponskolan använder sig av Läsutvecklingsschema (LUS), en bedömningsform som inte alltid uppfattas som ett bra bedömningsinstrument i en flerspråklig kontext.
Jag tycker att det är viktigt att bedöma eleverna hela tiden, att hela tiden hjälpa eleverna att nå maximal utveckling. Även fast jag kan tycka att det är svårt, man är väldigt mån om att få upp alla till godkänd nivå. Det är svårare att få upp dom duktiga eleverna till deras maximalnivå, jag känner att jag ibland misslyckas lite med det (K: Linda).
Så här menar några lärare att de kan bedöma den språkliga utvecklingen:
39
Just nu så är det väldigt mycket att skriva egna texter. För att genom att skriva egna texter så får vi ju fatt i grammatik. Och vi får fatt i den röda tråden i alla texter vi skriver. För att kunna skriva en inledning, en händelse och ett avslut. Det är ju en berättelse. Och det ska dom ju kunna på det nationella provet i trean (N: Maria).
Man kan se det på diagnoser som vi skriver en gång om året. Sen är det i den formativa bedömningen att se en utveckling i de texter de skriver. Man tittar på om man kan se en utveckling i den grammatiska strukturen och även längden på de ord de väljer att använda sig av. Vi använder oss även utav genrepedagogik (K: Linda).
Genrepedagogiken har introducerats för lärarna på Kastanjeskolan som en pedagogik de ska använda sig av i undervisningen. I intervjuerna finns flera uttalanden som är positiva till genrepedagogiken och den struktur lärarna ser i cirkelmodellen. Linda pekar dock på risken med att den hårda strukturen kan skymma vad eleverna egentligen behärskar språkligt:
Jag tycker att den [genrepedagogiken]är rätt hårt strukturerade så det är nog även lätt att bli lurad att texterna förbättras och blir bättre än vad de egentligen är. Men jag har ändå en förhoppning att det utvecklar eleverna (K: Linda).
Även Maria på Nyponskolan menar att elevernas utveckling går att följa i deras textproduktion.
Jag tror att om dom får skriva om något dom själva tycker om då ser man utvecklingen. Och det kan vara om en fotbollsspelare, om en hamster man har hemma och det kan vara om mamma. Man ser utvecklingen när dom bygger ut sina meningar. Och det här med att prata det ska man inte glömma (N: Maria).
Bedömningen av eleverna ska enligt lärarna ske hela tiden och vara tydlig så att eleverna vet vad som bedöms.
Dom måste veta vilket mål dom ska sträva mot och det är det jag tycker är bra med matriserna (N: Therese).
Jag tycker att det är viktigt att bedöma eleverna hela tiden, att hela tiden hjälpa eleverna att nå maximal utveckling. Även fast jag kan tycka att det är svårt, man är väldigt mån om att få upp alla till godkänd nivå. Det är svårare att få upp de duktiga eleverna till deras maximalnivå, jag känner att jag ibland misslyckas lite med det (K: Linda). På liknande sätt som att det kan vara svårt att stimulera och utmana elever som har särskilt lätt att uppnå målen kan det finnas elever som har svårt att uppnå dem.
Sen är det så att alla barn passar inte in i skolans värld. Det är många som har bekymmer med att sitta still och har myror i brallan och inte fixar allt. Så är det ju. Det är så verkligheten är (N: Maria).
Linda på Kastanjeskolan uttrycker att lärarna inte alltid bara skulle utgå från att barnen har ett annat modersmål än svenska utan att ”det är nästan synd att man inte tänker mer på våra svensktalande elever”.
40