Förväntningar på vägledare och karriärcoacher

Gällande frågorna om vad respondenterna förväntar sig att karriärcoachen eller vägledaren ska kunna hjälpa dem med, var det några teman som stack ut på den femgradiga skalan. Frågorna om informationsgivande, professionalitet, respekt för den man är, utannonserade öppettider som stämmer, bli lyssnad på, saker som tas upp sprids ej vidare, jag och mina mål ska vara i fokus, vägledaren /karriärcoachen arbetar tillsammans med individen mot en lösning och få rådgivning var de flesta överens om att det var mycket troligt att de förväntade sig det av både vägledare och karriärcoach. Alla dessa teman hade över 50 procent svarsfrekvens på nivå 5 på skalan, som illustreras i figur 5.

Figur 5: Frågor där över 50 procent har svarat nivå 5 - mycket troligt.

Exempelvis har 73 procent svarat 5 på skalan för vägledare, och 51 procent har svarat 5 för karriärcoacher på frågan jag förväntar mig att jag ska få information om det jag

behöver. På frågan jag förväntar mig att vägledaren/karriärcoachen upplevs professionell har 86 procent svarat 5 på skalan för vägledare, och 89 procent hade svarat 5 på skalan för karriärcoacher. Gällande frågan om att få hjälp att sätta upp mål har 57 procent svarat nivå 5 avseende karriärcoach, men 46 procent för vägledare. Eftersom 30 procent svarat nivå 4 avseende vägledare i denna fråga hör även detta tema till där de flesta var överens om att det är mycket troligt att de förväntar sig det.

Diagram 6 visar resultatet på frågorna vägledaren/karriärcoachen ska förstå mig och få stöd med att lägga upp strategier. Där går det att se att de flesta har valt 4 och 5 på skalan, men resultatet låg under 50 procent på nivå 5. Eftersom den totala procenten för nivå 4 och 5 i dessa frågor låg över 79 procent, hör också dessa frågor till kategorierna respondenterna var relativt överens om.

Figur 6: Två frågor där svaren på nivå 4 och 5 totalt är över 79 procent.

Resterande frågor avseende respondenternas förväntningar fick mer splittrade svar, vilket kan ses i bilaga 3. Dock hade en del av dem en svarsfrekvens på runt 60 procent på nivå 4 och 5 på skalan. De frågorna är att respondenterna ska få stöd i sitt val, få hjälp av vägledaren/karriärcoachen med studie- och jobbupplägg samt hjälp att nå sina mål. I dessa frågor har runt 25 procent valt nummer 3 på skalan, som innebär att de varken förväntar sig det eller inte.

Runt 50 procent har också valt nummer 4 och 5 på skalan avseende frågorna vägledaren/karriärcoachen ska se vad för yrke/utbildning som passar mig samt vägledaren/karriärcoachen ska hjälpa mig med kontakter med näringslivet och skolor. På dessa frågor har minst 24 procent valt att de varken förväntar sig detta eller inte av varken en vägledare eller karriärcoach.

Avseende de resterande tre frågorna: jag ska lära mig hur jag fungerar i valsituationer, vägledaren/karriärcoachen ska ge mig en lösning samt få bekräftelse är svaren relativt jämnt fördelade över skalan. Respondenterna är alltså oeniga i huruvida dessa delar är något att förvänta sig av en vägledare eller karriärcoach.

5.4 Analys

Gällande frågorna kring vad respondenterna förväntar sig hos en vägledare och en karriärcoach, visar resultatet att förväntningarna på karriärstöden följs åt vid flera teman. Vid frågan jag förväntar mig att jag ska få information om det jag behöver tydde resultatet på att respondenterna förväntar sig att de ska få den information de önskar vid kontakt med bägge karriärstöden. En del i NICE är just karriärinformations- och testexpert, vilket innebär att vägledaren ska kunna hjälpa den sökande bli välinformerad inför sina personliga val (Schiersmann et al. 2012, 46). Att respondenterna kopplar detta till både vägledare och karriärcoach kan tyda på en okunskap gällande skillnaderna mellan yrkesrollerna, men det kan också innebära att mottagande av information upplevs som viktigt hos båda karriärstöden.

Respondenterna förväntar sig även att få rådgivning av både vägledare och karriärcoach. 70 procent har svarat nivå 5 avseende denna fråga för vägledare, och 62 procent för karriärcoach. Dock står det ingenting om rådgivning i definitionen av vägledning, utan vägledaren ska istället aktivera den sökande med information, stöd och motivation med utgångspunkt i den sökandes resurser (Lovén 2015, 26). I definitionen av coachning står det dessutom uttryckligen att coachen ska ställa frågor istället för att ge råd (Gjerde 2012, 32-36; ICF 2019d). Huruvida rådgivning innebär samma för vägledare och karriärcoacher som det gör för respondenterna i denna undersökning är dock omöjligt att veta.

Att vägledaren/karriärcoachen upplevs professionell är även något som förväntas av respondenterna med 86 respektive 89 procent på nummer 5 i skalan. Detta resultat tyder på att respondenterna förväntar sig det som kallas professionell karriärvägledare i NICE. Den rollen innebär att vägledaren har ett relationsskapande förhållningssätt, hänger med i forskning och upplevs professionell (Schiersmann et al. 2012, 47).

Rollen inom NICE som kallas program- och serviceansvarig handlar om att vägledningen ska finnas tillgänglig vid de tider som är bestämda (Schiersmann et al. 2012, 46-47). Denna roll är också något som verkar vara etablerat hos respondenterna, då nästan alla har angivit att de förväntar sig detta av verksamheten.

Fem frågor i enkäten var kopplade till den roll i NICE som kallas för karriärvägledare. Två av dessa frågor hade flest svar på nivå 3, 4 och 5 på skalan och de resterande tre frågorna hade högst svarsfrekvens på nivå 4 och 5. Detta tyder på att de förväntar sig att vägledaren och karriärcoachen ska anta rollen som karriärvägledare, som innebär att vägledaren förstår dem och ska finnas som hjälp i arbetet mot lösningar.

Utifrån resultatet går det att se att respondenterna känner till rollerna professionell karriärvägledare, karriärinformations- och testexpert, program- och serviceansvarig och karriärvägledare, vilka ingår i NICE. Respondenterna förväntar sig därmed att möta en professionell vägledare som kan ge information, har öppettider som stämmer och kan i samtalet bland annat arbeta med den sökande mot en lösning.

Utifrån resultatet går det även att tyda att respondenterna inte förväntar sig att de ska lära sig hur de fungerar i valsituationer, vilket tyder på att rollen karriärutbildare är mindre känd för respondenterna. Det är svårt att veta om resultatet beror på att respondenterna inte är medvetna om att vägledare ska arbeta för att individer ska få ökad valkompetens, eller om enkätfrågorna inte fått fram ett korrekt resultat. Dock pekar resultatet på att den del av rollen karriärutbildare som innebär att lära sig planera sina studier och karriär är mer känd för respondenterna. Detta då tyngdpunkten på svaren angående att vägledaren/karriärcoachen ska hjälpa de sökande med studie- och jobbupplägg ligger på nivå 3, 4 och 5. Även huruvida respondenterna förväntar sig att vägledaren eller karriärcoachen ska anta rollen som socialsystemutvecklare är oklart, då svaren på frågan om de sökande förväntade sig hjälp med kontakter med näringsliv och skolor är splittrade. Att svaren på frågorna som är kopplade till rollerna som karriärutbildare samt socialsystemutvecklare är splittrade visar att respondenterna kanske inte vet att de kan förvänta sig dessa delar av vägledaren. Därför är frågan om dessa två roller behöver lyftas fram bättre av de yrkesutövande vägledarna?

Över 50 procent av respondenterna har svarat nivå 5 på frågorna att de förväntar sig att bli lyssnad på, att karriärcoachen/vägledaren ska arbeta tillsammans med individen mot en lösning och jag och mina mål ska vara i fokus. Dessa delar är starkt kopplade till coachning, då coachning ska vara ett lösningsfokuserat och målinriktat stöd enligt tidigare forskning (Chung & Gfroerer 2003, 142;Lim et al. 2019, 83, 85). Att respondenterna

svarat liknande avseende både vägledare samt karriärcoach tyder återigen på att de har en svårighet att skilja de båda yrkesrollerna åt, eller att yrkesrollerna är väldigt lika.