5. Resultat och analys
5.5 KASAM och val av karriärstöd
5.5.1 KASAM
I enkäten fick respondenterna svara på Antonosvkys (2005, 246-253) korta version av KASAM-formuläret, som kallas livsfrågeformulär (se bilaga 4). Det är möjligt att få mellan 13-91 poäng på formuläret, där höga poäng innebär hög KASAM. Avgränsningarna för låg, medelmåttig och hög KASAM har utgått från Bergstens (1998, 73) undersökning, där respondenterna delades in procentuellt i kategorierna. De 25 procent med lägst poäng ansågs ha låg KASAM, 50 procent medelmåttig och de 25 procent med högst poäng ansågs ha hög KASAM. I denna undersökning innebär det att låg KASAM ligger på 23-49 poäng, medelmåttig KASAM på 50-69 poäng och hög KASAM på 70-89 poäng. Medelvärdet av respondenternas KASAM hamnade på 57,9 poäng. Tre av respondenterna hade 70 poäng enligt uträkningen, och för att dela upp respondenterna i 25, 50 samt 25 procent hade dessa behövt delas upp i två olika nivåer av KASAM. Valet gjordes därför att samtliga av dessa skulle ingå i hög KASAM, vilket resulterade i att 24 procent hade låg KASAM, 49 procent medelmåttig KASAM och 27 procent hög KASAM.
5.5.2 Val av karriärstöd
På frågan om respondenterna hade träffat en vägledare förut svarade 57 procent ja, och 43 procent nej. Följdfrågan om åsikten har ändrats efter besök hos vägledare visar både positiva, negativa och oförändrade åsikter. En respondent skrev: “Blev besviken, trodde personen skulle vara mer insatt gällande ett specifikt program denne ansvarade för”. Medan en annan respondent beskriver en positiv upplevelse: “Ja personen hade mer koll
än vad jag trodde innan. Den fick mig att välja en väg i livet som jag än idag har fortsatt på”.
14 procent av respondenterna hade träffat en karriärcoach tidigare, medan 86 procent inte hade gjort det. Vid följdfrågan om åsikten ändrats efter besök hos karriärcoach kommenterade en respondent att det är annorlunda mellan coacher från arbetsförmedlingen och privata sektorn, då de i privat sektor var mer drivande.
Att betala för tjänsten karriärcoachning kunde 29 procent tänka sig att göra, men 54 procent kunde inte tänka sig att göra det. De övriga 19 procenten har skrivit in egna svarsalternativ, där prisbilden och huruvida de har ett problem som de vill lösa är de avgörande faktorerna. De fick också en fråga angående om de är medvetna om att det finns kostnadsfri vägledning att tillgå i kommunen, som 32 procent som svarade ja på och 65 procent svarade nej.
Vid frågan avseende vilket val av karriärstöd de hade gjort i dagsläget hade 32 procent valt karriärcoach och 19 procent vägledare, 30 procent valde att de inte visste i nuläget och 19 procent ansåg att det inte spelade någon roll. Bland de som kommenterade sitt val framgick det att ett par av dem som valt karriärcoach hade en föreställning om att yrkesrollen verkade mer seriös, på grund av namnet samt faktumet att de tar betalt för tjänsten. Det framgick också att de hellre gick till en karriärcoach då de inte önskade att byta yrkesroll och snarare ville utvecklas i den roll de har. Det framkom att en av de som valt vägledare gjorde det på grund av att karriärcoacher upplevs som vinstdrivande och en annan respondent svarade:
Jag känner mig inte så inriktad på att "göra karriär", känner att namnet karriärcoach antyder någon sådan drift. Jag vill mest bli där jag trivs, och få hjälp med alternativ ifall jag behöver. Tror jag skulle känna mig mer bekväm hos en vägledare.
Citatet tyder på att de som valde vägledare såg de delar som gjorde att andra valde karriärcoach som negativt. Det var också individer som menade att deras val av karriärstöd hade varit beroende av situationen de befann sig i, exempelvis hade en individ vänt sig till en vägledare för mer generella frågor och en karriärcoach vid mer specifika frågor om till exempel yrken. Ett par svarade också att de inte hade gått till något av alternativen, då de löser situationerna de hamnar i själva eller vänder sig till chef, kollegor eller facket.
5.6 Analys
Resultatet visar att det är vanligare hos respondenterna att de har träffat en vägledare än en karriärcoach. Det kan eventuellt bero på att vägledarna finns i skolans miljö i enlighet med skollagen (SOU 2019:4, 102). Men det kan även bero på att professionen har funnits längre än karriärcoachernas och då är mer inarbetad i samhället. Dock visar resultatet att fler hade valt att vända sig till en karriärcoach istället för en vägledare idag.
Av de som har låg KASAM har 22 procent valt att de skulle vända sig till en karriärcoach i dagsläget, 22 procent valt vägledare, 22 procent valt att det inte spelar någon roll och 33 procent att de ej vet i nuläget. Av de som har medelmåttig KASAM har 39 procent valt karriärcoach, 22 procent valt vägledare, 11 procent valt att det inte spelar någon roll och 28 procent att de ej vet i nuläget. De som har hög KASAM hade i dagsläget valt enligt följande: 30 procent har valt karriärcoach, 10 procent har valt vägledare, 30 procent anser att det inte spelar någon roll och 30 procent att de ej vet i nuläget. Det har därför inte framkommit något tydligt samband mellan respondenternas KASAM och deras val av karriärstöd i nuläget. Om omfattningen av studien blivit större hade kanske olika typer av samband kunnat ses, exempelvis finns tendensen att fler än hälften av de respondenter som har hög eller låg KASAM ej tar ställning till vilket karriärstöd de skulle vänt sig till, medan mer än hälften av de med medelmåttig KASAM tagit ställning till vilket karriärstöd de hade valt att gå till. Denna tendens hade kunnat bli tydligare vid högre svarsfrekvens på enkäten, och sambanden hade då kunnat fastslås på ett annat sätt än de kan i dagsläget.
Det går dock att se att 50 procent av de som hade valt att träffa en karriärcoach idag hade träffat en vägledare tidigare. Av dessa hade 67 procent medelmåttig KASAM och 33 procent låg KASAM. I de kommentarer som finns bland dessa respondenter är det en av de med medelmåttig KASAM som haft en negativ upplevelse hos vägledaren, vilket kan förklara varför respondenten idag väljer det andra alternativet av karriärstöd. De resterande har dock inte ändrat sin åsikt efter mötet med vägledaren. Att de trots denna oförändrade åsikt hade valt att träffa en karriärcoach istället tyder på att deras förväntningar av en karriärcoach verkar vara högre än på vägledaren.
Av de respondenter som nu hade valt att träffa vägledare har 29 procent träffat en vägledare tidigare, av dessa hade 50 procent medelmåttig KASAM och 50 procent hög KASAM. Ingen av dessa har kommenterat sitt val. Den respondent som tidigare träffat
karriärcoach och lämnade en kommentar att det är skillnad på arbetsförmedlingens coacher och de privata, skulle nu istället välja vägledare. Samma respondent har även kommenterat att vägledare inte känns lika vinstdrivande, vilket då tyder på att individen ser vinstdrivande verksamheter som något negativt. Denna respondent hade låg KASAM enligt våra uträkningar.
Utifrån resultatet ses det att respondenterna väljer olika, och inget tydligt samband finns avseende vad de hade valt idag och vilket karriärstöd de tidigare träffat. Om studiens omfattning varit större och respondenterna fler hade eventuella samband kunnat bli tydligare. Då hade exempelvis de som hade träffat en vägledare eller karriärcoach innan troligtvis varit fler, vilket hade bidragit till att deras val av karriärstöd hade varit möjligt att analysera på ett djupare plan.
Det resultat som visar att en del respondenter uppskattar karriärcoacherna eftersom de tar betalt för tjänsten, medan andra inte uppskattar kostnaden, går att sätta mot Powell och Kotschessas (1995, 872-873) forskning. Fler än hälften av de som deltog i deras undersökning skulle kunna tänka sig att besöka vägledare om de slapp betala för den. I Göteborgs kommun, som undersöks i denna studie, går det eftersom vägledningen finns kostnadsfritt i kommunal verksamhet. Ett flertal av respondenterna påpekar dock att de kan överväga karriärcoach beroende på prisbilden.
5.7 Sammanfattning
Det främsta behovet som respondenterna har när de söker sig till vägledare eller karriärcoach är behov av kunskap och förståelse. Resultatet går emot definitionen av coachning, där det står att coachen inte har en informerande roll samt utgår från att klienten är expert i frågorna. Däremot stämmer det överens med vad vägledarens roll innehåller, såsom informationsdelar för att underlätta val av utbildning, yrke eller karriär. Det framgick också att respondenterna förväntar sig att få rådgivning av både vägledare och karriärcoach, men detta stämmer inte överens med någon av definitionerna för yrkesrollerna. Det står exempelvis uttryckligen att coacher inte ska ge råd.
Att respondenterna har inblick i den del av coachning som innebär att karriärcoachen ska verka för att klienten ska uppnå sin fulla potential kan också ses. Detta eftersom det
var fler respondenter som svarat att det var troligt att de skulle vända sig till en karriärcoach än en vägledare när de hade behov av att förverkliga sig själva.
Slutsatsen kan också dras att respondenterna förväntar sig att både vägledare och karriärcoacher ska upplevas professionella, respektfulla, ha tystnadsplikt och vara goda lyssnare med respondenternas mål i fokus. De förväntar sig också att öppettiderna stämmer, att vägledaren och karriärcoachen kan bidra med den information som den sökande önskar samt att de arbetar mot en lösning tillsammans med den sökande. Detta innebär att de roller i NICE som är kända av respondenterna är: professionell karriärvägledare, karriärinformations- och testexpert, program- och serviceansvarig och karriärvägledare. Rollerna karriärutbildare och socialsystemutvecklare verkar i sin tur inte vara lika kända för respondenterna, vilket innebär att respondenterna inte förväntar sig, eller inte vet om, att de kan få hjälp att lära sig mer om hur de fungerar i valsituationer och få hjälp att knyta kontakter.
Resultatet visar att det är vanligare hos respondenterna att de har träffat en vägledare än en karriärcoach, men det verkar däremot finnas skillnader i vilken yrkesroll de skulle välja att vända sig till i dagsläget. En slutsats är att de som valde vägledare såg de delar som gjorde att andra valde karriärcoach som negativt och tvärtom. Slutsatsen kan också dras att fler hade valt att vända sig till en karriärcoach än en vägledare i dagsläget.
Resultatet visade inga direkta samband och mönster mellan respondenternas KASAM samt val av karriärstöd, därav kan ingen slutsats dras gällande detta. Det finns dock tendenser som visar att de med medelmåttig KASAM i större grad gör ett aktivt val av vilket karriärstöd de hade vänt sig till.
Ett tydligt fenomen som återkommer är att svaren för karriärcoach och vägledare ofta följs åt. Slutsatsen kan därmed dras att respondenterna antingen inte ser skillnaderna mellan dessa två yrkesroller, alternativt att yrkesrollerna är så pass nära besläktade att förväntningarna är detsamma.