Förvalta intresset för naturvetenskap och teknik – EXEMPLET ”tjejresan”

3.1. BAKGRUND OCH SYFTE

”Tjejresan” är sedan starten 2011 en satsning som syftar till att inspirera gymnasietjejer för naturvetenskap och teknik, att etablera kontakter i näringslivet, samt inspirera till framtida arbetsliv i regionen. Aktiviteten Tjejresan vill visa positiva förebilder inom natur- och teknikorienterade branscher samt syftar till att etablera nätverk mellan skolor, näringsliv, offentlighet och andra organisationer. Tjejresan har genomförts i fem omgångar under

perioden 2011-2014 inom ramen för det nationella skolutvecklingsprojektet KNUT (Kunskap- Naturvetenskap-Utomhuspedagogik-Teknik), vilket syftar till att nationellt öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- och energifrågor. Vidare avser KNUT-projektet till att utveckla och sprida ämnesövergripande metoder för att integrera energi-, resurs- och klimatfrågor som en del i undervisningen, samt att bidra till ökad

kompetensförsörjning och ökat entreprenörskap inom dessa områden. Tjejresan har specifikt syftat till att uppmärksamma den genusproblematik som finns kopplad till de

kunskapsområden som KNUT-projektet omfattar och man har uppmärksammat flickor som valt naturvetenskaplig eller teknisk utbildning i gymnasieskolan. Eleverna som har deltagit i Tjejresorna har alltså tidigare gjort ett aktivt val och visat ett intresse för kunskapsområdena. Tidigare forskningsinsatser (Jidesjö et al., 2014; 2015) har syftat till att bidra med

kunskapsuppbyggnad om Tjejresan (1-4) samt identifiera hur tjejer i gymnasieskolan uppfattar skolans innehåll i naturvetenskap och teknik i jämförelse med hur de möter innehållet utanför skolan; vad som påverkar ungdomars studieval inom naturvetenskap och teknik; samt på vilket sätt Tjejresan bidragit till skolutveckling inom området.

Ämnesinnehållet visade sig vara en viktig aspekt vid tjejernas val inför gymnasiet, men även personer i deras omgivning, intresse för natur/naturvetenskap/teknik samt tron om en

utbildning med stora framtida valmöjligheter. Arbetsplatsbesöken och dess möjligheter till information och insyn inför kommande yrkesval dominerade gällande vad tjejerna tyckte var bäst med Tjejresan. Vidare framskymtade mer innehållsmässiga aspekter, som att skolan fick mer sammanhang, att det var roligt och spännande, samt bidrog till kunskapsinhämtning och lärande. Eleverna upplevde att verklighetsanknytningen var starkare i lärmiljön utanför skolan samt att kunskapens användning tydliggjordes i mötet med naturvetenskap och teknik.

Tjejresan utgjorde på så vis ett viktigt komplement till skolans mer teoretiska framskrivning av naturvetenskap och teknik. Majoriteten av eleverna uttalade att de efter genomförd Tjejresa blivit inspirerade till vidare fördjupning i frågor som berör energi-, klimat- och

resursanvändning, samt till framtida högre studier inom naturvetenskap/teknik. Resultaten indikerade ytterligare möjligheter till skolutveckling via Tjejresan genom ett utökat samarbete mellan engagerade aktörer utanför skolan och lärare skolans lärare, vilket skulle kunna främja ett ökat elevdeltagande i Tjejresan och deras kompetensuppbyggnad ytterligare, samt bidra till

kompetensutveckling som ger avtryck i klassrummet och bistår till en samhällsutveckling. (Jidesjö, et al., 2014; 2015). Det sistnämnda har implementerats till viss del genom införandet av kontaktlärare för Tjejresan, vid respektive skola som deltar i aktiviteten, från och med genomförandet av den femte Tjejresan. För Tjejresan 5 har man dessutom valt att testa

konceptet i en ny region, Kronobergs län, med förhoppning om vidare spridning av Tjejresan. Denna forskningsstudie syftar till att följa upp denna förflyttning av konceptet för jämförelse med erhållna resultat i Kalmar län, samt följa upp erfarenheter av införandet av specifika kontaktlärare. Studien ger därför upphov till kompletterande empiri att jämföra med tidigare rapporterade forskningsresultat för Tjejresan 1-4 (Jidesjö, et al., 2014; 2015).

Tjejresan 5 har genomförts under hösten 2014 i samverkan mellan Energikontor Sydost, Regionförbundet i Södra Småland, Linnéuniversitetet och Gotech. Inom ramen för projektet fick gymnasieelever, från årskurs 2 respektive 3, möta kvinnliga förebilder inom

naturvetenskap och teknik under fyra olika tillfällen. Vid dessa tillfällen fick eleverna besöka universitet och olika arbetsplatser i regionen samt ta del av verksamhet av naturvetenskaplig och teknisk karaktär, samt fick övervägande möte kvinnliga representanter/förebilder från akademi och näringsliv. Uttalade målsättningar innan start var att eleverna skulle få

närkontakt med energi- och teknikföretag i regionen, möta intressanta människor, möjlighet till inspiration, breddning av kunskaper och att få se ”saker på riktigt”, vilket hade visat sig vara betydande för de elever som deltog under tidigare Tjejresor (Jidesjö et al., 2014; 2015). Denna forskningsstudie syftar även till fördjupade ansatser för att utröna långsiktiga

implikationer av satsningen Tjejresan med fokus på eftergymnasiala val inom området naturvetenskap/teknik. Ansträngningar har gjorts för att kartlägga tjejernas utbildnings- och yrkesval efter genomförd Tjejresa (1-4) samt huruvida de har stannat kvar i regionen eller ej En bakomliggande anledning till satsningen Tjejresan är energi- och teknikbranschens oro för att kunna upprätthålla en kompetensförsörjning inom naturvetenskap och teknisk för

bibehållen arbetskraft i regionen. Detta är särskilt angeläget med tanke på förutspådda stora pensionsavgångar och energiomställning.

Även i den vetenskapliga rapporteringen finns det en oro för att allt färre väljer att söka till naturvetenskap och/eller teknisk högre utbildning (Tolsrup et al., 2014). En särskild oro för den genusproblematik som föreligger med otillräckligt deltagande av tjejer har rapporterats i flera studier (t.ex. Osborne et al., 2003; Jensen & Vetleseter, 2012). Brownlow, Smith & Ellis (2002) rapporterade att flickor i hög utsträckning väljer bort dessa kunskapsområden med anledning av att de anser att de inte får utlopp för sociala förmågor. Jensen & Vetleseter redogör för att flickor i högre utsträckning än pojkar inte tror att de kommer klara av studier inom naturvetenskap och teknik. Likaså förknippar flickor i högre utsträckning studier inom dessa ämnen med höga personliga kostnader. Dessutom identifierar sig flickor i lägre utsträckning än pojkar med förebilder inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (Jensen & Vetleseter, 2012). Lyons (2006) visar att många elever uppfattar undervisningen som transmissiv och avkontextualiserad samt att detta leder till onödiga svårigheter för eleverna att förhålla sig till innehållet.

Olika rekryteringsinsatser har genomförts med syfte att öka antalet sökande till utbildningar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, men det finns få

rapporterade forskningsansatser kopplade till genomförda rekryteringskampanjer (Andrée & Hansson, 2013). I takt med att det högre utbildningssystemet påverkas alltmer av

marknadsorientering och ekonomiska motiveringar ökar emellertid forskning om rekrytering och kvarhållande av studenter (Jacobs et al., 2003; Tolsrup et al., 2014b).

Det finns emellertid en växande vetenskaplig rapportering om elevers intressen, attityder och val för dessa kunskapsområden (Andrée & Hansson, 2013). Faktorer som ämnesinnehåll, intresse, identitet och användbarhet har rapporterats vara betydande för utbildningsval (t.ex. Krapp 2002; Hazari et al., 2010; Lyons & Quinn, 2010; Jidesjö, 2012; Harackiewicz et al. 2012). Många studier påvisar även skillnader i intresse för naturvetenskap och teknik mellan flickor och pojkar (t.ex. Reid & Skryabina, 2003; Song & Kim, 1999; Jidesjö, 2012). Unga elever är generellt intresserade av dessa kunskapsområden, men intresset tenderar att minska med åldern (Osborne et al., 2003).

En betydande del av den skandinaviska forskningen har ägnats åt att undersöka hur elevernas val kopplar till identitetsskapande (t.ex. Be et al., 2011; Illeris et al., 2002; Schreiner, 2006; Tolsrup et al., 2014). Tolsrup et al. (2014b) rapporterar att för eleverna eftergymnasiala studieval en komplex, pågående och social process, snarare än en isolerad enskild händelse. Många elever upplever det som en osäker process och fruktar att de inte kommer att kunna göra rätt val, med tanke på att de upplever valet som avgörande framtida liv och identitet. Eleverna strävar efter att välja en utbildning som passar deras nuvarande intressen samtidigt finna en matchning med deras idéer om olika banor i livet i allmänhet, samt ett attraktivt studieliv och arbetslivet i synnerhet. Många upplever en brist på kunskap om innehållet i utbildningarna och vilka karriärmöjligheter olika utbildningar ger (Tolsrup et al., 2014).

3.2. METOD OCH GENOMFÖRANDE