Ett lärarperspektiv på utforskande och undersökande arbetssätt i förskola

och grundskolans tidigare årskurser:

Grunder för en professionell inriktning.

Sammanfattning

Denna studie ger en rapportering av lärares perspektiv på undersökande och utforskande arbetssätt i förskola och grundskolans tidigare årskurser. Empirin är genererad via fokusgrupper med yrkesverksamma lärare, som arbetat med två skolutvecklingsprogram inriktade mot samhällsaktuella frågor och ökad elevinvolvering. Resultaten visar att lärares vilja till delaktighet innehåller en innehållsdimension och har en koppling till

samhällsrelevanta frågor. Därtill visas att lärare efterlyser starkare inslag av arbeten som på ett tydligt sätt involverar elevernas familjer och kan ha en påverkan på deras handlingsliv. Lärares perspektiv på utvecklingsarbete i förskola och skola pekar vidare ut betydelsen av kontakter med natur och samhälle i bred mening och att elever bereds möjlighet till olika former av möten med betydelsefulla andra. Arbeten med sådan inriktning, breda engagemang mellan vuxna i skolan och kontakter med omgivande samhälle lyfts av lärare som viktiga förutsättningar för meningsfullt lärande där elever ingår och kan påverka. Resultaten diskuteras i relation till läraryrkets professionsutveckling, synsätt på undervisning och lärande som förutsättningar för kvalitetsarbete och betydelse av en utbildning som är i takt med tiden.

2.1. Introduktion

Denna studie rapporterar resultat från två skolutvecklingsprojekt genomförda i två större kommuner i Östergötland under 2014. Det ena projektet ”myggnätet”, utvecklades och genomfördes i Norrköpings kommun. Det andra hette ”miljöspanarna” och genomfördes i Linköpings kommun. Miljöspanarna är delvis inspirerat från myggnätet och projekten genomfördes i samarbete mellan kommunerna inom ramen för det nationella

skolutvecklingsprogrammet ”KNUT-projektet”. Arbetet syftade till att stimulera och stötta engagemang i utbildningen för samhällsaktuella frågor och utmaningar samt implementera ett förändringsarbete i lärares arbete, där även elever ingår aktivt.

Myggnätet och miljöspanarna handlar inte bara om samhällsaktuella utmaningar utan berör även starkt utbildningens innehåll, som i utbildningens historia oftast hanterats utifrån vuxnas perspektiv. En dominerande föreställning har varit att det ankommer på vuxna att upprätta planer och genomtänkta strukturer, som sedan de lärande ska introduceras i via lärares implementering. Jenkins (2006) poängterar att risken med en sådan inriktning är att barn

berövas lärandeprocessen och många gånger får svårt att förstå vad olika aktiviteter går ut på. I värsta fall kan det leda till känslor av främlingskap inför innehållet. Även Bencze (2001) pekar i samma riktning och underbygger resonemangen med att utbildning i en demokrati handlar om att alla individer introduceras i det som är viktigt i kulturen och förbereder för medborgarskap. Om utbildningen förbereder för deltagande i kulturen, behöver viktiga kulturyttringar ingå i utbildningens genomförande. Innehållet ska inte göras intressant. Det ska finnas med i en utbildning för att det är relevant i kulturen och det är den äkta relevansen som kommande generationer ska introduceras till (Bencze, 2001). En förutsättning för detta är en utbildning som är uppdaterad och i takt med tiden.

Exempel på viktiga kulturyttringar idag är frågor om energiomställning, människans resursanvändning, hälsofrågor och hållbarhetsperspektiv, som projekten ”myggnätet” och ”miljöspanarna” handlar om. Materialen handlar om att inrikta uppmärksamhet mot lärares förmåga att hjälpa elever i olika delar av utbildningen att reflektera och diskutera

skolinnehållets samhällsrelevans. Forskningen som genomförts handlar om vad en sådan inriktning kan betyda utifrån ett lärarperspektiv. Sådana frågor är aktuella inom forskningen och det finns en internationell rapportering. Gibson & Chase (2002) visar att en undervisning som är mer frågebaserad, utforskande, nyfikenhetsdriven och reflekterande kan föra in viktiga mekanismer, som bidrar till att öka utbildningens kvalitet. Howe & Stubbs (2003) pekar i samma riktning och visar att barns egna frågor utgör fundamentala aspekter i sådana arbeten. I samma studie visar de hur en synvända på lärares arbete är nödvändig för att åstadkomma en mer elevcentrerad utbildning. Ledarskap ska då inte förstås utifrån auktoritet utan som något som utvecklas tillsammans via mening i uppgiften. Chin & Osborne (2008) drar liknande slutsatser och menar dessutom att den vetenskapliga grunden är för dåligt utforskad. Studier som uppmärksammar dessa frågor knyter således an till en pågående internationell diskussion. Lärares arbete styrs av en mängd faktorer och det är ofta svårt för forskning att fånga in och beskriva hela komplexiteten. Den beprövade erfarenhetens karaktär är dock angelägen att beskriva. Lärares uppfattningar om sin verksamhet är en aspekt, men lika viktigt är studier som följer upp och studerar hur verksamheten utformas konkret i klassrum (Pajares, 1992; Galton & Eggleston, 1979; Keys, 2005; Waters-Adams, 2006). En mer praktiknära relation mellan lärare, forskare och elever, som utvecklas och sätter lärares perspektiv i relation till elevernas är en fråga som har aktualitet (Trumbull, Scarano & Bonney, 2006; Bencze, Bowen & Alsop, 2006). Utifrån ett elevperspektiv blir arbetet än mer komplext då tidigare studier tydligt dokumenterat att det finns skillnader i hur elever reagerar på olika innehåll såväl utifrån kön (Brownlow, Smith & Ellis, 2002; Gardner, 1975; Jidesjö et al., 2009) som ålder (Greenfield, 1997; Kelly, 1986). I det som rapporteras i denna studie har inte elevperspektivet ingått direkt via eleverna utan via hur lärare uppfattar betydelse av elevernas involvering. Att anlägga ett lärarperspektiv är en avgränsning som innebär begränsningar, men det finns studier som menar att det är ett primärt perspektiv i samband med reformer och

implementeringsarbeten. Stoll, Bolam, McMahon, Wallace & Thomas (2006) visar i sin studie att reformer i utbildningssystemet avgörs av lärares vilja och förmåga att utföra ett arbete och hur de väljer att agera kommer avgöras inte bara av dem som individer utan av hela

skolans kontext. Författarna gör en poäng av att den viktigaste faktorn för förändringsarbete är om skolan har en kultur där fokus är koncentrerat till elevers lärande (se även Kiener, 2009). Även Putnam & Borko (2000) pekar i denna riktning och menar att begreppen

”knowing, learning and setting” påverkar varandra och att en förståelse för hur de byggs upp i olika verksamheter är en avgörande faktor för utvecklingsarbete. Benander (2009) menar att vuxna många gånger glömt bort hur det känns att vara elev och att iscensätta sådana

erfarenheter för vuxna kan utgöra viktiga inslag för vidare reflektion och bygga upp en förståelse för lärandets förutsättningar. Benander menar att det är vanligare att vuxna observerar istället för att genomleva hur det verkligen känns och att utifrån en genomlevd erfarenhet reflektera vidare kring vilka insatser som skulle vara meningsfulla. Minott (2010) pekar i en snarlik riktning men bygger upp argumentationen kring betydelsen av att förstå hur kognitiva och affektiva dimensioner hänger samman och är ömsesidigt beroende av varandra. Att som lärare kontinuerligt observera hur de utformas och att i en skola skapa möten för reflektioner av sådana processer är ett viktigt inslag i det som bygger upp lärares

professionella kunskap, beskriver Minott (2010). Clarke et al. (2012) betonar vikten av att skolor har en professionell inriktning på utvecklingsarbete för annars finns en risk att utbildningen skadas av olika diskussioner och att till exempel lärarstudenter får dåliga erfarenheter vid skolkontakter, som i sin tur kan slå mot hela utbildningssystemet. Det finns med andra ord en dimension av kvalitetsarbete i skolan som hänger samman med

lärarutbildningen. Boyd, Grossman, Lankford, Loeb & Wyckoff (2009) tar också upp sådana perspektiv och visar i en studie att vad lärare blir engagerade i under första yrkesverksamma året är en kritisk och avgörande faktor för hur arbetet som lärare fortskrider. Tydliga inslag av utbildningens praktiker i lärarutbildningen har positiv effekt för lärares arbete under första året och att det även går att se effekter i elevernas prestationer. Även Wayne & Youngs (2003) visar hur avgörande lärares agerande är för elevers möjligheter till prestationer, men att det är svårt att identifiera enskilda kvaliteter och egenskaper på grund av för svaga vetenskapliga underlag.

2.2. Projektens karaktär, aktiviteter och genomförande