Europaskolornas förvaltning togs upp på övergripande nivå i form av diskussioner om skolsystemets framtid och om reformering av systemet, men också på ett mer praktiskt plan, t.ex. i samband med inrättandet av den centrala inskrivningsnämnden.
4.1. Konferensen i Noordwijk och ministermötet
Kommissionens viceordförande Siim Kallas och den nederländska undervisningsministern Maria van der Hoeven (som var Europaskolornas ordförande 2005–2006) ansåg båda att det behövdes politiska impulser för att få igång överläggningarna om skolsystemets framtid. De tog därför initiativ till en konferens i Nederländerna i maj 2006 med företrädare för alla medlemsstater. Man tillsatte en högnivågrupp, där kommissionen deltog mycket aktivt, för att bereda de frågor som skulle diskuteras vid konferensen.
Konferensen hölls den 15–16 maj i Noordwijk med deltagande av Siim Kallas, Maria van der Hoeven och Jorge Pedreira, statssekreterare vid Portugals utbildningsministerium (Portugal övertog ordförandeskapet för Europaskolorna i augusti 2006).
Konferensen gav ny politisk drivkraft till diskussionen om Europaskolornas framtid.
Efter konferensen fortsatte arbetet i en högnivågrupp bestående av konferensdeltagare, som förberedde ett möte mellan alla medlemsstaters ministrar med ansvar för Europaskolorna.
Viceordförande Siim Kallas (kommissionär med ansvar för Europaskolorna) och de 25 ministrarna från medlemsstaterna möttes den 13 november 2006 för att diskutera reformen av Europaskolorna. Mötet ledde till ett brett samförstånd om de viktigaste förslagen till hur skolsystemet ska kunna ta sig an de utmaningar som EU:s utvidgningar medför. Det finns nu en tydlig politisk ram som vägledning för nästa etapp. Europaskolornas styrelse ansvarar för att konkreta åtgärder vidtas för att genomföra reformen. (Ordförandeskapets slutsatser återfinns i bilaga 2.)
4.1.1. Resultaten av ministermötet: ett öppnare och starkare skolsystem
Kommissionen och en stor majoritet av EU-ländernas ministrar var överens om att grundprinciperna för systemet med Europaskolor bör göras mer flexibla. I framtiden skulle systemet kunna omfatta tre typer av skolor: de befintliga, klassiska Europaskolorna6, nationella eller internationella skolor som tillhandahåller europeisk utbildning till barn till EU-personal på orter där det ska inrättas en EU-myndighet eller ett EU-organ och som skulle kunna få rätt att utfärda europeisk studentexamen (typ II-skolor); en tredje skoltyp i de fall där en medlemsstat beslutar att på egen bekostnad ta ett sådant initiativ, oavsett om det finns någon EU-myndighet eller något EU-organ (typ III-skolor).
Typ II- och typ III-skolor skulle då eftersträva en europeisk utbildning grundad på en
”gemensam läroplan” och att så långt möjligt bedriva undervisning på elevernas modersmål. Den gemensamma läroplanen kommer att uppfylla de krav som ställs på
6 För närvarande finns det tretton Europaskolor i sju medlemsstater.
Europaskolorna när det gäller såväl pedagogiska målsättningar som examina och godkännande av utbildning. Det bör ingås kontrakt om de pedagogiska, administrativa och finansiella kraven för att garantera Europaskolornas enhetlighet, kvalitet och ansvarighet.
Mötesdeltagarna var i stort överens om behovet av en förvaltningsreform för att ge skolorna större autonomi, men de var också eniga om att skolorna som motvikt till detta bör ta ett större ansvar i pedagogiska frågor och när det gäller förvaltnings- och finansieringsaspekter.
4.2. Inrättande av en central inskrivningsnämnd
Europaskolornas styrelse inrättade vid sitt möte i Haag i april 2006 en central inskrivningsnämnd7 som ska besluta om inskrivningar vid skolorna i Bryssel.
Styrelsen beslutade att man för att fylla de nya språkavdelningarna i Bryssel IV strikt måste begränsa antagningen av nya elever till de andra skolorna. Detta är nödvändigt på grund av överbeläggningen i de andra skolorna och styrelsens beslut att godta Berkendael som tillfällig skola och därmed som fröet till Bryssel IV (Laeken). På grundval av detta ställdes följande mål upp för inskrivningsnämnden:
(1) Att varje år utarbeta och offentliggöra en tydlig inskrivningspolicy för att sörja för att de mål som anges nedan kan uppnås på ett så rättvist och öppet sätt som möjligt.
(2) Att fatta beslut om vilka elever som ska skrivas in i var och en av Brysselskolorna. Elevförteckningarna kommer att föreslås av direktören för respektive skola.
(3) Att på ett välavvägt sätt fördela elever mellan Brysselskolorna och även mellan olika språkavdelningar och att sörja för att skolornas resurser används optimalt för att tillgodose elevernas behov och garantera kontinuitet i undervisningen. Ett annat mål för inskrivningspolicyn ska under den inledande perioden vara att fylla Bryssel IV.
(4) Att se till att det finns en plats i en Europaskola i Bryssel för alla elever vars föräldrar är anställda av EU och vill skriva in sina barn i Bryssel.
(5) Att se till att syskon skrivs in i samma skola.
(6) Att kontinuerligt övervaka utvecklingen av elevantalet i de olika språkavdelningarna och skolorna.
Nämndens exakta sammansättning och arbetsordning liksom dess exakta mandat beslutades av Europaskolornas styrelse vid dess möte i oktober 2006. Kommissionen
7 Nämnden består av Europaskolornas generalsekreterare (ordförande), en företrädare för Europeiska kommissionen (som företräder EU-institutionerna), direktörerna för de tre (senare fyra) Europaskolorna i Bryssel, en föräldrarepresentant och en företrädare för värdlandets myndigheter. Dessutom deltar den tillträdande generalsekreteraren, två (senare tre) föräldrarepresentanter (för att alla Brysselskolors föräldraföreningar (APEEE), ska vara representerade) en företrädare för personalkommittén i Bryssel och ytterligare en företrädare för Belgien (för att de belgiska gemenskaperna ska vara representerade) som observatörer.
framhöll att ett visst mått av förnuftig flexibilitet bör tillämpas i denna känsliga process, och att antalet elever utan egen språkavdelning i förhållande till antalet modersmålstalande elever i varje klass bör följas upp. Styrelsen betonade också vikten av tydlig och direkt kommunikation och dialog med berörda föräldrar.
Inskrivningsnämnden fattade beslut om inskrivningen i Brysselskolorna för läsåret 2007/2008 i överensstämmelse med de ovannämnda målen och styrelsens beslut.
Enligt dessa beslut ska de nya elever för vilka rätt språkavdelning och nivå finns i Berkendael skrivas in i den skolan (om de inte har syskon som redan går i en annan Europaskola i Bryssel). Om rätt språkavdelning eller nivå inte finns i Berkendael, kommer nya elever så långt möjligt att skrivas in i den skola de valt.
4.3. Kommunikation, information och dialog
Generaldirektören för GD Personal och administration sände under 2006 inte mindre än sju e-postmeddelanden till samtliga anställda för att hålla dem informerade om den viktiga händelseutvecklingen. Fem ärenden behandlades av europeiska ombudsmannen och kommissionen lämnade därvid förklaringar eller motiveringar.
Europaparlamentet ställde 19 formella skriftliga eller muntliga frågor.
Kommissionens ordförande José Manuel Barroso diskuterade Europaskolorna med flera statschefer, och viceordförande Siim Kallas tog vid flera tillfällen upp frågan med parlamentet och mötte också föräldrarepresentanter och en rad andra intresserade parter. Kommissionens avdelningar hade regelbundna möten med föräldraföreningarna och den lokala personalkommittén för att sörja för en tydlig och direkt dialog.
På grund av den negativa inställningen hos det värdland som har flest skolor tryckte kommissionen vid styrelsens möte i november på för att man i en skrivelse till de belgiska myndigheterna skulle begära ett möte med dem. På så sätt skulle de få möjlighet att, i direkt dialog med familjer från EU-institutionerna i Bryssel, förklara sin hållning i frågan om den tillfälliga skolan, som väckt så stor besvikelse.
Ordföranden skickade skrivelsen i november. Styrelsen – och i allra högsta grad kommissionen – väntar dessvärre fortfarande på ett svar från de belgiska myndigheterna.
4.4. Undersökning: Van Dijk-rapporten om fyra små skolor
Den s.k. Van Dijk-rapporten om de fyra små skolorna i Bergen, Culham, Mol och Karlsruhe lades 2006 fram av de externa konsulterna (se avsnitt 2.1.3 Övriga skolor).
Europaskolornas styrelse diskuterade undersökningen två gånger 2007 och beslutade att skolan i Culham ska stängas etappvis under loppet av sju år. Skolorna i Bergen, Mol och Karlsruhe kommer att fortsätta som klassiska Europaskolor.
4.5. Godkännande av utbildning
Styrelsen beslutade, med kommissionens fulla stöd, att godkänna den utbildning som ges vid Parma-skolan i Italien och Dunshaughlin-skolan på Irland. Ett godkännande- och samarbetsavtal bör ingås med de behöriga skolmyndigheterna under 2007.
Kommissionen stöder till fullo denna process. På så sätt kommer barnen till anställda vid Europeiska livsmedelsmyndigheten i Parma och kommissionen (GD Hälsa och konsumentskydd) i Grange att ha möjlighet till en europeisk utbildning i linje med den som ges inom systemet med Europaskolor. I det här skedet får skolorna dock inte
utfärda europeisk studentexamen (godkännandet gäller fram till och med femte året i sekundärskolan). Styrelsen beslutade också att godkänna det första steget i processen avseende en kommande begäran om godkännande av Heraklion-skolan i Grekland, som ligger nära Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet.