EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
Bryssel den 1.10.2007 KOM(2007) 543 slutlig
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Årsrapport från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet om hur systemet med Europaskolor har fungerat 2006
{SEK(2007) 1199}
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ... 3
2. Huvuddragen i utvecklingen under 2006 ... 3
2.1. Nuläget vid Europaskolorna... 3
2.1.1. Fortsatt överbeläggning i Bryssel... 3
2.1.2. Ytterligare förseningar i Luxemburg ... 4
2.1.3. Övriga skolor – många är överbelagda ... 4
2.2. Problemområden ... 6
3. Budget och ekonomisk reform ... 6
3.1. Budgeten för 2006... 6
3.2. Den nya budgetförordningen... 7
3.3. Beslut om budgeten för 2007 ... 7
3.4. Frysningen av en del av 2006 års bidrag till generalsekreterarens kansli... 7
4. Förvaltning ... 8
4.1. Konferensen i Noordwijk och ministermötet... 8
4.1.1. Resultaten av ministermötet: ett öppnare och starkare skolsystem... 8
4.2. Inrättande av en central inskrivningsnämnd ... 9
4.3. Kommunikation, information och dialog... 10
4.4. Undersökning: Van Dijk-rapporten om fyra små skolor... 10
4.5. Godkännande av utbildning ... 10
5. Utmaningar för 2007 och tiden därefter... 11
5.1. Uppföljning efter ministermötet... 11
5.2. Öppnandet av Berkendael/Laeken-skolan i Bryssel ... 11
5.3. Medlemsstaternas skyldigheter ... 12
BILAGA 1...
BILAGA 2...
BILAGA 3...
1. INLEDNING
I denna rapport till Europaparlamentet behandlas de viktigaste frågorna och utvecklingstendenserna för Europaskolorna och den roll som Europeiska kommissionen har spelat under 2006.
Utvecklingen har varit uppmuntrande med tanke på skolsystemets framtid.
Högnivåkonferensen i Noordwijk våren 2006 var en milstolpe i den reformprocess som pågått på olika plan. Mot slutet av året hölls ett informellt ministermöte, varvid debatten om skolornas framtid fördes upp på hög politisk nivå. Europaskolornas styrelse står nu inför utmaningen att omsätta de politiska avsikterna i praktiken.
Vardagen i vissa av skolorna är emellertid fortfarande mycket svår på grund av överbeläggning och vissa värdländers bristande politiska vilja att fatta de brådskande beslut som krävs om välbehövliga investeringar i eller – i värsta fall – tillhandahållande av lämplig infrastruktur.
Kommissionen ser med oro på att vissa medlemsstater åsidosätter sina skyldigheter som värdländer till EU-institutioner och Europaskolor, både i fråga om tillhandahållande av infrastruktur och när det gäller att sända ut lärare. Detta får allvarliga negativa konsekvenser för undervisningsförhållandena och för elevernas och personalens skolvardag.
Sammantaget hotar dessa två frågor faktiskt Europaskolornas framtidsutsikter i det långa loppet. Kommissionen är fullt medveten om att många EU-anställda – ofta mot sin vilja – söker alternativa undervisningsmöjligheter för sina barn eftersom Europaskolorna inte alltid kan erbjuda dem ett lämpligt alternativ. Överbeläggningen måste tas på största allvar av alla berörda parter, och kommissionen kommer att fortsätta sina påtryckningar på de berörda värdländerna för att förmå dem att fullgöra sina skyldigheter.
2. HUVUDDRAGEN I UTVECKLINGEN UNDER 2006 2.1. Nuläget vid Europaskolorna
Europaskolorna fortsätter att stå högt i kurs bland föräldrar och elever, och det sammanlagda elevantalet vid de tretton skolorna uppgick år 2006 till 20 582.
Skolorna är särskilt viktiga för tillfälligt anställda, eftersom deras barn behöver få fortsätta sin skolgång på modersmålet tills de återvänder till hemlandet. Med Bulgariens och Rumäniens anslutning i januari 2007 följde ytterligare en ökning av både mångfalden i Europaskolorna och kraven på skolsystemet. Detaljerad statistik återfinns i generalsekreterarens årsrapport1.
2.1.1. Fortsatt överbeläggning i Bryssel
Den restriktiva policyn för inskrivningar under läsåret 2006/2007 innebar att nyinskrivna elever styrdes över till skolan i Uccle, den enda skola som i någon mån
1 Ref.: 2912-D-2006-en-1. Se http://www.eursc.eu/index.php?id=134.
haft plats för nya elever. Detta ledde till att många familjer avstod från att skriva in sina barn i Uccle, eftersom det skulle ha lett till orimligt långa restider för barnen. Nu är samtliga tre skolor i Bryssel fyllda till bristningsgränsen. De har vida överskridit sin nominella kapacitet, vilket inverkar negativt på elevernas skolmiljö. I april 2006 beslutade Europaskolornas styrelse vilka språkavdelningar som ska finnas vid Laeken-skolan när den öppnas 20092. Kommissionen begärde vid flera tillfällen att de belgiska myndigheterna skulle tillhandahålla tillfälliga lokaler i närheten av Laeken som borde kunna tas i bruk i början av läsåret 2007/2008. I juli lämnade belgiska staten ett enda förslag, nämligen Berkendael som ligger på andra sidan av Bryssel, i södra delen av staden. Som övergångslösning i väntan på Laeken-skolan, som ligger i norra Bryssel, var detta förslag enligt både kommissionen och föräldrarepresentanterna högst otillfredsställande och inkonsekvent. Man ansåg också att det mycket väl kunde få samma följder som inskrivningspolicyn för läsåret 2006/2007, som fick många familjer att söka sig bort från Europaskolorna.
Europaskolornas styrelse anslöt sig till kommissionens uppfattning och begärde vid tre tillfällen under hösten att de belgiska myndigheterna skulle lämna fler förslag på tillfälliga lokaler. Dessvärre inkom inga sådana förslag, och i november 2006 tvingades styrelsen därför fatta ett beslut mot bakgrund av det trängande behovet av plats åt nya elever i september 2007. Kommissionen fastställde sin ståndpunkt i ett uttalande3.
2.1.2. Ytterligare förseningar i Luxemburg
Luxemburg I-skolan är fortfarande överbelagd, särskilt sekundärskolan som har 2 134 elever i elva språkavdelningar, och detta trots att åtta avdelningars primärstadieklasser stegvis överförts till den andra skolan. Det brådskande behovet av en permanent byggnad för Luxemburg II-skolan kvarstår. De luxemburgska myndigheterna meddelade under 2006 att den nya byggnaden kommer att bli tillgänglig först 2011. Kommissionen är mycket oroad över förseningarna och har tagit upp frågan med premiärministern och därvid framhållit att det nu inte får uppstå något ytterligare dröjsmål.
Det beslut om fördelningen av elever mellan Luxemburg I och II som fattades 2003 av Europaskolornas styrelse var fortsatt föremål för diskussioner under 2006. I januari hölls ett rundabordsmöte med alla berörda parter på initiativ av föräldraföreningen och den lokala personalkommittén. Vid mötet diskuterades placeringen av den andra skolan (Bertrange-Mamer) och uppdelningen mellan de två skolorna.
En anbudsinfordran utlystes för att lägga ut driften av skolmatsalen och kafeterian på entreprenad, och dessa är nu åter i funktion.
2.1.3. Övriga skolor – många är överbelagda Varese
2 Skolan i Laeken kommer att ha följande sammansättning: FR, EN, DE, IT, NL samt RO och BG (de två sistnämnda tills vidare utan egen språksektion).
3 Uttalandet återfinns i sin helhet i bilaga 1.
I Varese-skolan fortsatte problemet med överbeläggning och skolans faktiska behov av ytterligare infrastruktur uppfylldes inte, vilket är en stor besvikelse.
Kommissionen skrev under året till italienska regeringen och begärde omedelbar finansiering, och frågan togs nyligen upp på nytt med den ansvariga ministern. Något svar har ännu inte inkommit.
För läsåret 2007/2008 planeras ett förfarande för att föra över förvaltningen av skolans matsal till ett föräldrakooperativ, som skapats på initiativ av den lokala personalkommittén vid Gemensamma forskningscentret i Ispra. Överföringen måste godkännas av skolans styrelse under första hälften av 2007.
Frankfurt
Elevantalet ökar konstant (2006 var ökningen 7 %) på grund av att Europeiska centralbankens närvaro skapar ett tillflöde av nya elever. Vissa förbättringar av de nuvarande lokalerna har gjorts för att tillgodose behovet av nya förskoleklasser.
Skolans maximala kapacitet är nu i det närmaste nådd. Europeiska centralbanken har planer på att flytta till nya lokaler vid Grossmarkthalle i Frankfurt och detta kommer att inverka på framtida beslut som rör skolan.
Alicante
I Alicante tog den först avgångsklassen studenten 2006, med ett framgångstal på 97,7
%. De spanska myndigheterna antog en ny lag (ännu ej i bindande), genom vilken man avskaffar kravet på att elever som studerat inom utländska utbildningssystem måste göra ett urvalsprov (selectividad) för att få tillträde till högre utbildning i Spanien.
Andelen barn till EU-anställda i Europaskolan i Alicante ökade något under 2006 (till 36,8 %) men ligger fortfarande långt under de 50 % som krävs4.
München
Under året har åtgärder vidtagits för att lindra problemet med överbeläggning i förskolebyggnaderna, men det råder fortfarande utrymmesbrist. De tyska myndigheterna planerar att utföra även andra byggnadsarbeten som skolan begärt i de nuvarande lokalerna, men nya lokaler kommer att behövas i framtiden för att Europaskolans behov ska kunna tillgodoses.
Bergen, Culham, Mol och Karlsruhe
Dessa fyra skolor blev föremål för en extern undersökning, den s.k. Van Dijk- rapporten, som gjordes på kommissionens begäran under 2005–2006 för att granska framtiden för dessa skolor på lång sikt. I rapporten rekommenderades att skolan i Culham gradvis stängs eftersom den förlorar sitt existensberättigande i och med att EG:s fusionsforskningsanläggnings planerade flytt till Cadarache i Frankrike 2016.
Skolorna i Bergen, Mol och Karlsruhe ger, i likhet med skolan i Varese, utbildning till barn vars föräldrar är anställda vid gemensamma forskningscenter. Rapporten
4 Se hänvisning i fjolårets rapport, KOM(2006) 451 slutlig.
innehåller förslag om hur dessa skolor kan förvaltas på ett effektivt och kostnadsbesparande sätt. Kommissionen ställer sig bakom dessa rekommendationer, men stöder inte rekommendationen att avskaffa värdlandets språkavdelning.
2.2. Problemområden
Kommissionen är i högsta grad oroad över att vissa medlemsstater inte lever upp till sina skyldigheter som värdländer till institutionerna när det gäller att tillhandahålla den infrastruktur som behövs för att Europaskolorna ska kunna fungera väl. Det handlar om flera olika problem, varav det allvarligaste är oförmågan att tillhandahålla lämplig infrastruktur i tid – ett särskilt stort problem i Belgien men också i Luxemburg och Italien.
Det finns också andra problemområden. Europeiska kommissionen har inlett en formell begäran om att de belgiska myndigheterna ska betala sina utestående skulder till skolsystemet, varav en del går så långt tillbaka som 1995.
Kommissionen är också mycket bekymrad över att vissa medlemsstater underlåtit att besätta ett antal tjänster för utsända lärare. Detta leder till att de obesatta tjänsterna måste fyllas med lokalt rekryterade lärare, vars tjänster finansieras av EU:s andel av budgeten och alltså inte, såsom avsett, omfattas av medlemsstaternas bidrag till budgeten. Kommissionen är också missnöjd med att medlemsstater ibland sänder ut lärare utan att beakta när läsåret officiellt börjar, vilket gör det svårare att integrera lärarna samtidigt som det skapar problem för de elever som tvingas börja terminen utan att lärartjänsterna är tillsatta. Kommissionen har tagit upp problemet med Europaskolornas generalsekreterare och översänt formella skrivelser till berörda medlemsstaters nationella myndigheter.
3. BUDGET OCH EKONOMISK REFORM
3.1. Budgeten för 2006
EU:s budgetmyndighet anslog inledningsvis ett bidrag på 127,126 miljoner euro till Europaskolorna för 2006. Den senaste fördelningen av de olika bidragen inom den sammanlagda budgeten såg ut på följande sätt:
• 56 % ur EU:s budget.
• 22,5 % från medlemsstaterna.
• 6,5 % från Europeiska patentverket5.
• Återstoden från skolavgifter för elever i kategorierna II och III och från andra källor.
Europaskolorna tog emot hela bidraget för 2006 och avslutade budgetåret med ett överskott på omkring 12,2 miljoner euro.
5 Europeiska patentverkets andel av budgeten för Europaskolan i München är lika stor som kommissionens andel av övriga Europaskolors budget.
Den andel av budgeten som avsatts för barn med särskilda utbildningsbehov har ökat med 24 % de senaste två åren. Kommissionen har framhållit att årsrapporten om denna fråga bör innehålla en kvalitativ analys av situationen som kan ligga till grund för framtida förbättringar. Trots ansträngningarna är det inte alltid möjligt att integrera elever med allvarliga inlärningssvårigheter. Familjerna måste då hitta ett annat alternativ, vilket är svårare om modersmålet inte är ett språk som talas i värdlandet.
3.2. Den nya budgetförordningen
Kommissionen engagerade sig i och gav sitt fulla stöd till arbetet med den nya budgetförordningen för Europaskolorna, som i mycket liknar motsvarande förordningar för institutionerna men som har anpassats till särdragen i systemet med Europaskolor. Kommissionen är mycket tillfreds med att den nya budgetförordningen enhälligt (frånsett Österrikes nedlagda röst) antogs 2006. Största delen av de nya reglerna trädde i kraft den 7 januari 2007. Bestämmelserna om revision kommer att genomföras stegvis med början den 1 juli 2007, liksom reglerna för offentlig upphandling som träder i kraft den 1 januari 2008.
3.3. Beslut om budgeten för 2007
Kommissionen och generalsekreterarens kansli beslutade inför 2007 att noggrant undersöka skälen till det upprepade underutnyttjandet av anslagen under de senaste åren. Därför begärde kommissionen samma bidrag för 2007 som för 2006, nämligen 127,13 miljoner euro för de befintliga skolorna och generalsekreterarens kansli samt 2,54 miljoner euro för den framtida Bryssel IV-skolan i de tillfälliga lokalerna i Berkendael.
3.4. Frysningen av en del av 2006 års bidrag till generalsekreterarens kansli
Generalsekreterarens kansli får 80 % av sin finansiering från EU:s budget. I december 2005 beslutade budgetmyndigheten att frysa 25 % av anslaget för 2006, för att uppmuntra kansliet att
• lösa problemen med överbeläggning i Europaskolorna och
• förbättra förvaltningen och ledningen av Europaskolorna.
Kommissionen meddelade generalsekreteraren sitt beslut och föreslog att kommissionens avdelningar skulle bistå kansliet med att vidta de begärda åtgärderna och kontakta Europaparlamentet i frågan.
I maj 2006 bedömde kommissionen och parlamentet att de begärda åtgärderna hade vidtagits, varför parlamentet frigjorde 15 % av bidraget. Kansliets samarbete med kommissionen vid översynen av budgetförordningen fick parlamentet att senare frigöra även de återstående 10 %.
4. FÖRVALTNING
Europaskolornas förvaltning togs upp på övergripande nivå i form av diskussioner om skolsystemets framtid och om reformering av systemet, men också på ett mer praktiskt plan, t.ex. i samband med inrättandet av den centrala inskrivningsnämnden.
4.1. Konferensen i Noordwijk och ministermötet
Kommissionens viceordförande Siim Kallas och den nederländska undervisningsministern Maria van der Hoeven (som var Europaskolornas ordförande 2005–2006) ansåg båda att det behövdes politiska impulser för att få igång överläggningarna om skolsystemets framtid. De tog därför initiativ till en konferens i Nederländerna i maj 2006 med företrädare för alla medlemsstater. Man tillsatte en högnivågrupp, där kommissionen deltog mycket aktivt, för att bereda de frågor som skulle diskuteras vid konferensen.
Konferensen hölls den 15–16 maj i Noordwijk med deltagande av Siim Kallas, Maria van der Hoeven och Jorge Pedreira, statssekreterare vid Portugals utbildningsministerium (Portugal övertog ordförandeskapet för Europaskolorna i augusti 2006).
Konferensen gav ny politisk drivkraft till diskussionen om Europaskolornas framtid.
Efter konferensen fortsatte arbetet i en högnivågrupp bestående av konferensdeltagare, som förberedde ett möte mellan alla medlemsstaters ministrar med ansvar för Europaskolorna.
Viceordförande Siim Kallas (kommissionär med ansvar för Europaskolorna) och de 25 ministrarna från medlemsstaterna möttes den 13 november 2006 för att diskutera reformen av Europaskolorna. Mötet ledde till ett brett samförstånd om de viktigaste förslagen till hur skolsystemet ska kunna ta sig an de utmaningar som EU:s utvidgningar medför. Det finns nu en tydlig politisk ram som vägledning för nästa etapp. Europaskolornas styrelse ansvarar för att konkreta åtgärder vidtas för att genomföra reformen. (Ordförandeskapets slutsatser återfinns i bilaga 2.)
4.1.1. Resultaten av ministermötet: ett öppnare och starkare skolsystem
Kommissionen och en stor majoritet av EU-ländernas ministrar var överens om att grundprinciperna för systemet med Europaskolor bör göras mer flexibla. I framtiden skulle systemet kunna omfatta tre typer av skolor: de befintliga, klassiska Europaskolorna6, nationella eller internationella skolor som tillhandahåller europeisk utbildning till barn till EU-personal på orter där det ska inrättas en EU-myndighet eller ett EU-organ och som skulle kunna få rätt att utfärda europeisk studentexamen (typ II-skolor); en tredje skoltyp i de fall där en medlemsstat beslutar att på egen bekostnad ta ett sådant initiativ, oavsett om det finns någon EU-myndighet eller något EU-organ (typ III-skolor).
Typ II- och typ III-skolor skulle då eftersträva en europeisk utbildning grundad på en
”gemensam läroplan” och att så långt möjligt bedriva undervisning på elevernas modersmål. Den gemensamma läroplanen kommer att uppfylla de krav som ställs på
6 För närvarande finns det tretton Europaskolor i sju medlemsstater.
Europaskolorna när det gäller såväl pedagogiska målsättningar som examina och godkännande av utbildning. Det bör ingås kontrakt om de pedagogiska, administrativa och finansiella kraven för att garantera Europaskolornas enhetlighet, kvalitet och ansvarighet.
Mötesdeltagarna var i stort överens om behovet av en förvaltningsreform för att ge skolorna större autonomi, men de var också eniga om att skolorna som motvikt till detta bör ta ett större ansvar i pedagogiska frågor och när det gäller förvaltnings- och finansieringsaspekter.
4.2. Inrättande av en central inskrivningsnämnd
Europaskolornas styrelse inrättade vid sitt möte i Haag i april 2006 en central inskrivningsnämnd7 som ska besluta om inskrivningar vid skolorna i Bryssel.
Styrelsen beslutade att man för att fylla de nya språkavdelningarna i Bryssel IV strikt måste begränsa antagningen av nya elever till de andra skolorna. Detta är nödvändigt på grund av överbeläggningen i de andra skolorna och styrelsens beslut att godta Berkendael som tillfällig skola och därmed som fröet till Bryssel IV (Laeken). På grundval av detta ställdes följande mål upp för inskrivningsnämnden:
(1) Att varje år utarbeta och offentliggöra en tydlig inskrivningspolicy för att sörja för att de mål som anges nedan kan uppnås på ett så rättvist och öppet sätt som möjligt.
(2) Att fatta beslut om vilka elever som ska skrivas in i var och en av Brysselskolorna. Elevförteckningarna kommer att föreslås av direktören för respektive skola.
(3) Att på ett välavvägt sätt fördela elever mellan Brysselskolorna och även mellan olika språkavdelningar och att sörja för att skolornas resurser används optimalt för att tillgodose elevernas behov och garantera kontinuitet i undervisningen. Ett annat mål för inskrivningspolicyn ska under den inledande perioden vara att fylla Bryssel IV.
(4) Att se till att det finns en plats i en Europaskola i Bryssel för alla elever vars föräldrar är anställda av EU och vill skriva in sina barn i Bryssel.
(5) Att se till att syskon skrivs in i samma skola.
(6) Att kontinuerligt övervaka utvecklingen av elevantalet i de olika språkavdelningarna och skolorna.
Nämndens exakta sammansättning och arbetsordning liksom dess exakta mandat beslutades av Europaskolornas styrelse vid dess möte i oktober 2006. Kommissionen
7 Nämnden består av Europaskolornas generalsekreterare (ordförande), en företrädare för Europeiska kommissionen (som företräder EU-institutionerna), direktörerna för de tre (senare fyra) Europaskolorna i Bryssel, en föräldrarepresentant och en företrädare för värdlandets myndigheter. Dessutom deltar den tillträdande generalsekreteraren, två (senare tre) föräldrarepresentanter (för att alla Brysselskolors föräldraföreningar (APEEE), ska vara representerade) en företrädare för personalkommittén i Bryssel och ytterligare en företrädare för Belgien (för att de belgiska gemenskaperna ska vara representerade) som observatörer.
framhöll att ett visst mått av förnuftig flexibilitet bör tillämpas i denna känsliga process, och att antalet elever utan egen språkavdelning i förhållande till antalet modersmålstalande elever i varje klass bör följas upp. Styrelsen betonade också vikten av tydlig och direkt kommunikation och dialog med berörda föräldrar.
Inskrivningsnämnden fattade beslut om inskrivningen i Brysselskolorna för läsåret 2007/2008 i överensstämmelse med de ovannämnda målen och styrelsens beslut.
Enligt dessa beslut ska de nya elever för vilka rätt språkavdelning och nivå finns i Berkendael skrivas in i den skolan (om de inte har syskon som redan går i en annan Europaskola i Bryssel). Om rätt språkavdelning eller nivå inte finns i Berkendael, kommer nya elever så långt möjligt att skrivas in i den skola de valt.
4.3. Kommunikation, information och dialog
Generaldirektören för GD Personal och administration sände under 2006 inte mindre än sju e-postmeddelanden till samtliga anställda för att hålla dem informerade om den viktiga händelseutvecklingen. Fem ärenden behandlades av europeiska ombudsmannen och kommissionen lämnade därvid förklaringar eller motiveringar.
Europaparlamentet ställde 19 formella skriftliga eller muntliga frågor.
Kommissionens ordförande José Manuel Barroso diskuterade Europaskolorna med flera statschefer, och viceordförande Siim Kallas tog vid flera tillfällen upp frågan med parlamentet och mötte också föräldrarepresentanter och en rad andra intresserade parter. Kommissionens avdelningar hade regelbundna möten med föräldraföreningarna och den lokala personalkommittén för att sörja för en tydlig och direkt dialog.
På grund av den negativa inställningen hos det värdland som har flest skolor tryckte kommissionen vid styrelsens möte i november på för att man i en skrivelse till de belgiska myndigheterna skulle begära ett möte med dem. På så sätt skulle de få möjlighet att, i direkt dialog med familjer från EU-institutionerna i Bryssel, förklara sin hållning i frågan om den tillfälliga skolan, som väckt så stor besvikelse.
Ordföranden skickade skrivelsen i november. Styrelsen – och i allra högsta grad kommissionen – väntar dessvärre fortfarande på ett svar från de belgiska myndigheterna.
4.4. Undersökning: Van Dijk-rapporten om fyra små skolor
Den s.k. Van Dijk-rapporten om de fyra små skolorna i Bergen, Culham, Mol och Karlsruhe lades 2006 fram av de externa konsulterna (se avsnitt 2.1.3 Övriga skolor).
Europaskolornas styrelse diskuterade undersökningen två gånger 2007 och beslutade att skolan i Culham ska stängas etappvis under loppet av sju år. Skolorna i Bergen, Mol och Karlsruhe kommer att fortsätta som klassiska Europaskolor.
4.5. Godkännande av utbildning
Styrelsen beslutade, med kommissionens fulla stöd, att godkänna den utbildning som ges vid Parma-skolan i Italien och Dunshaughlin-skolan på Irland. Ett godkännande- och samarbetsavtal bör ingås med de behöriga skolmyndigheterna under 2007.
Kommissionen stöder till fullo denna process. På så sätt kommer barnen till anställda vid Europeiska livsmedelsmyndigheten i Parma och kommissionen (GD Hälsa och konsumentskydd) i Grange att ha möjlighet till en europeisk utbildning i linje med den som ges inom systemet med Europaskolor. I det här skedet får skolorna dock inte
utfärda europeisk studentexamen (godkännandet gäller fram till och med femte året i sekundärskolan). Styrelsen beslutade också att godkänna det första steget i processen avseende en kommande begäran om godkännande av Heraklion-skolan i Grekland, som ligger nära Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet.
5. UTMANINGAR FÖR 2007 OCH TIDEN DÄREFTER
5.1. Uppföljning efter ministermötet
Europaskolornas styrelse följer nu de instruktioner8 som den fick i ordförandeskapets slutsatser efter det informella ministermötet och föreslår en strategi för den praktiska fortsättningen av reformprocessen. Strategin, som kommer att läggas fram för diskussion, innehåller förslag om hur förvaltningen kan förbättras i enlighet med de överenskomna riktlinjerna. Det föreslås att mer beslutanderätt, även i ekonomiska frågor, ska överföras till skolledningen. Som en följd av detta skulle ledningen också få ett större ansvar. Dessutom bör förvaltningsstrukturerna reformeras, så att målen när det gäller förvaltningen kan nås både i varje enskild skola och inom skolsystemet som helhet.
I strategin föreslås också att planerna på att öppna systemet med Europaskolor för andra skolsystem ska vidareutvecklas, och att man ska analysera de åtgärder som antagits och deras genomförande i praktiken när det gäller typ II-skolor. Åtgärderna avseende denna skoltyp bör förbättras och vidareutvecklas.
Den europeiska studentexamen bör uppgraderas till internationell standard, bl.a. med avseende på genomförande, administration och kvalitetssäkring. Som ett första steg kommer generalsekreteraren att beställa en extern expertutvärdering.
En arbetsgrupp kommer att granska frågan om delning av kostnaderna för de lärare som medlemsstaterna sänder ut till de klassiska Europaskolorna. Till följd av detta kommer styrelsen att överväga vilka åtgärder som krävs för att garantera en rättvis fördelning mellan medlemsstaterna av kostnaderna för utsända lärare.
För att komma vidare med pilotprojekten avseende typ III-skolor, som bör omfatta högst tio skolor, bör en uppdragsbeskrivning utarbetas. Pilotprojekten bör helst inledas under läsåret 2007/2008. Projekten kommer att övervakas av styrelsen och utvärderas vartannat år.
5.2. Öppnandet av Berkendael/Laeken-skolan i Bryssel
Styrelsen beklagar att den, till följd av de belgiska myndigheternas vägran att samarbeta och erbjuda tillfälliga lokaler som uppfyller de nödvändiga kraven med avseende på läget, var tvungen att godkänna Berkendael som tillfällig skola.
Kommissionen ifrågasätter inte själva skolbyggnadens lämplighet, men fortsätter att påtala problemet med dess geografiska läge och de följder detta kommer att få för eleverna och deras familjer.
8 Se bilagorna 2 och 3.
Till följd av det beslut som styrelsen såg sig tvungen att fatta i slutet av 2006 började skolan i Berkendael ta emot nya elever i september 2007. Därför måste de nödvändiga strukturella ändringarna göras så fort som möjligt, och den nyutnämnda direktören måste agera snabbt för att skolan ska vara klar att ta emot sina nya elever.
Direktörerna för de andra skolorna i Bryssel har spelat en mycket konstruktiv roll i de förberedande diskussionerna. De tre befintliga föräldraföreningarna i Bryssel ger ett mycket välkommet stöd till den nya skolan genom att organisera skoltransport, driva matsalen och sköta andra praktiska frågor. Enligt avtalet med värdlandet åligger det de belgiska myndigheterna att inreda den nya skolan, och här har de nu en konkret möjlighet att visa sin politiska vilja genom att se till att den processen går smidigt.
5.3. Medlemsstaternas skyldigheter
Kommissionen kommer även fortsättningsvis att fästa stor vikt vid att hitta en lösning på problemet med några värdländers åsidosättande av vissa skyldigheter, och den kommer att vidta nödvändiga rättsliga åtgärder i de fall där den anser det lämpligt.
