– Endast en liten minoritet av EU-medborgarna anser att EU fungerar tillfredsställande när det gäller effektivitet, och en av fyra säger att de inte
vet hur effektivt EU är –
Allmänhetens uppfattning om EU-förvaltningen när det gäller alla tre granskade kriterier – effektivitet, serviceinriktning och öppenhet – är att resultaten är dåliga13. I fråga om alla tre faktorerna är de som säger att resultaten är ”otillfredsställande” fler än de som säger att de är ”någorlunda tillfredsställande” eller ”tillfredsställande14.
På frågan om förvaltningens effektivitet anser fler respondenter (35 procent) att EU-förvaltningen uppvisar en otillfredsställande effektivitet än de som redovisar en måttlig till hög grad av tillfredsställelse. Tre av tio respondenter betraktar EU:s resultat som någorlunda tillfredsställande (31 procent), medan endast 10 procent betraktar dem som tillfredsställande. En fjärdedel säger att de inte vet hur effektiv EU:s förvaltning är (24 procent).
Det genomsnittliga svaret på skalan 1–10 är 4,4.
13 QB2: ”Hur bedömer du på en skala från 1 till 10 EU-förvaltningens resultat på följande områden så vitt du känner till?” 1 betyder att EU-förvaltningens resultat på ett område ”inte alls är tillfredsställande” och 10 att resultaten är ”mycket tillfredsställande”. QB2_1: När det gäller EU-förvaltningens effektivitet. QB2_2: När det gäller EU-förvaltningens serviceinriktning. QB2_3: När det gäller EU-förvaltningens öppenhet.
14 ”Otillfredsställande” avser personer som svarar från 1 till 4 på skalan, ”någorlunda tillfredsställande” avser dem som svarar 5 eller 6, ”tillfredsställande” avser svar från 7 till 10.
När det gäller EU-förvaltningens serviceinriktning är det fler respondenter i EU som anser att EU fungerar otillfredsställande (33 procent) än de som anser att EU fungerar någorlunda tillfredsställande (30 procent) eller tillfredsställande (10 procent). Ytterligare 27 procent av respondenterna säger att de inte vet hur serviceinriktad EU-förvaltningen är.
Genomsnittspoängen för hela EU är 4,4.
EU anses allmänt fungera mindre väl när det gäller öppenhet än i fråga om effektivitet och serviceinriktning. 42 procent av respondenterna är missnöjda med EU:s inställning till öppenhet, 25 procent säger att de är någorlunda nöjda och endast 9 procent att de är nöjda. 24 procent av respondenterna vet inte hur öppet EU är.
Genomsnittspoängen för hela EU är 4,0, den lägsta för de tre undersökta områdena.
Analysen av uppgifterna för de enskilda länderna visar ett klart mönster när det gäller vilka länder som har den mest positiva uppfattningen om hur väl EU-förvaltningen fungerar. Respondenter på Malta och i Slovakien har den mest positiva uppfattningen om EU i fråga om alla tre resultatmåtten, och godkännandet är också genomgående högt i Bulgarien och Rumänien. I andra änden av skalan finns respondenterna i Tyskland och Storbritannien, som genomgående har ett dåligt intryck av hur väl EU-förvaltningen fungerar.
När det gäller EU-förvaltningens effektivitet svarar en relativ majoritet i tolv länder att de ”inte vet” hur effektivt EU är. Genomsnittspoängen är högst på Malta (5,6), i Bulgarien (5,4) och Slovakien (5,4), och lägst i Storbritannien (3,7), Tyskland (3,9) och Sverige (3,9).
De detaljerade resultaten är följande: relativt många människor på Malta (26 procent), i Slovakien (26 procent) och Rumänien (22 procent) betraktar EU-förvaltningens resultat som tillfredsställande när det gäller effektivitet, medan endast 4 procent av respondenterna i Storbritannien och 6 procent av dem i Frankrike och Sverige säger samma sak. 48 procent av respondenterna i Belgien anser att EU:s resultat är någorlunda tillfredsställande, vilket också 45 procent i Nederländerna och 43 procent i Luxemburg anser. Däremot anser 20 procent av respondenterna i Rumänien att EU:s resultat är någorlunda tillfredsställande, vilket också 21 procent i Bulgarien och 22 procent i Storbritannien gör.
En hög andel av respondenterna i Sverige (55 procent), Danmark (49 procent) och Österrike (48 procent) anser att EU:s effektivitet är otillfredsställande, men bara 17 procent i Bulgarien och på Malta instämmer. En stor andel av befolkningen i Bulgarien (47 procent) och Irland (42 procent) svarar att de inte vet hur effektivt EU är.
En analys av uppfattningarna om EU:s serviceinriktning i enskilda länder visar att ”vet inte” framstår som det vanligaste svaret i 17 medlemsstater.
Genomsnittspoängen är högst på Malta (5,5) och i Slovakien (5,5), och lägst i Storbritannien (3,7) och Tyskland (3,9).
Relativt höga andelar av respondenterna i Slovakien (26 procent), Rumänien (22 procent) och på Malta (20 procent) anser att EU-förvaltningens resultat är tillfredsställande när det gäller serviceinriktningen, medan endast 5 procent av människorna i Storbritannien och 6 procent i Frankrike och Tyskland delar denna uppfattning. 43 procent av respondenterna i Belgien säger att EU:s resultat är någorlunda tillfredsställande, vilket också 40 procent säger i Finland och 39 procent i Nederländerna, medan endast 20 procent av människorna i Bulgarien och Storbritannien ser EU:s resultat som någorlunda tillfredsställande. I Österrike (47 procent), Tyskland (44 procent) och Danmark (43 procent), anser en betydande andel av respondenterna att EU:s effektivitet är otillfredsställande, medan endast 16 procent av befolkningen i Bulgarien och 17 procent på Malta instämmer. En stor andel av befolkningen i Bulgarien (48 procent) och på Irland (45 procent) säger att de inte vet hur serviceinriktat EU är.
När det gäller öppenhet är ”vet inte” återigen det allra vanligaste svaret i 17 medlemsstater. Genomsnittspoängen är högst i Slovakien (5,4) och Rumänien (5,3) och lägst i Danmark (3,1), Tyskland (3,2) och Storbritannien (3,2). Ett relativt stort antal respondenter i Slovakien (24 procent) och Rumänien (21 procent) betraktar EU:s resultat i fråga om öppenhet som tillfredsställande, men endast 3 procent av befolkningen i Danmark och 4 procent av befolkningen i Storbritannien anser att det är så. 40 procent av respondenterna i Finland och 36 procent i Italien anser att EU:s resultat är någorlunda tillfredsställande, men endast 14 procent av befolkningen i Storbritannien och 18 procent i Danmark och Tyskland beskriver EU med de orden.
64 procent av befolkningen i Danmark och 62 procent i Österrike säger att EU:s resultat är otillfredsställande, medan endast 20 procent i Bulgarien och 23 procent i Rumänien är lika kritiska. Som tidigare svarar en stor andel av befolkningen i Bulgarien (46 procent) och på Irland (44 procent) att de inte vet hur öppet EU är.
Sociodemografiska data visar att män är något mer benägna att säga att de är missnöjda med EU:s resultat. På frågan om effektivitet, exempelvis, svarar 39 procent av männen att resultatet är otillfredsställande på det området, mot 31 procent av kvinnorna. Kvinnor är i allmänhet mer benägna att säga att de inte vet hur väl EU-förvaltningen fungerar: 28 procent svarar detta på frågan om effektivitet, mot 20 procent av männen, och 31 procent av kvinnorna svarar så på frågan om serviceinriktning, mot 22 procent av männen.
Yngre respondenter är mer benägna än äldre att anse att EU-förvaltningens resultat är tillfredsställande. När det gäller exempelvis effektivitet svarar 15 procent av respondenterna i åldersgruppen 15–24 år att EU:s resultat är tillfredsställande, men andelen sjunker till endast 8 procent bland respondenterna från 55 år och uppåt.
Samtidigt säger 39 procent i åldersgruppen 40–54 år att EU:s resultat är otillfredsställande, och endast 25 procent i gruppen 15–24 år anser detsamma.
Resultaten är ungefär desamma för serviceinriktning och öppenhet.
En trend framträder även i fråga om hur respondenterna placerar sig själva på samhällsstegen. De som placerar sig själva högt upp på samhällsstegen är mer benägna att betrakta EU:s resultat som tillfredsställande än de som placerar sig själva långt ned eller i mitten. När det gäller EU:s effektivitet bedömer 16 procent av de personer som betraktar sig själva som högt upp på samhällsstegen förvaltningens resultat som tillfredsställande, mot 9 procent av dem som placerar sig själva i mitten och 7 procent av dem som placerar sig lågt.
De respondenter som anser sig vara informerade om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna tenderar att se mer positivt på EU:s resultat än dem som säger att de inte vet något om stadgan. Exempelvis säger 24 procent av dem som är informerade att EU fungerar tillfredsställande när det gäller effektivitet, medan endast 8 procent av dem som svarar att de inte är väl informerade anser samma sak, och dessa resultat upprepas mer eller mindre för de andra två kriterierna.
Sociodemografiska data stöder generellt sett de tidigare resultaten att den allmänna uppfattningen om EU:s resultat är låg och att EU anses vara något sämre på öppenhet än på effektivitet och serviceinriktning. Ändå står det klart att personer med tillgång till bättre information om EU tenderar att ha en något mer positiv uppfattning om hur EU fungerar.