Flera av förskollärarna lyfter utifrån deras egna erfarenheter vikten av att ha en plan med varför högläsningen sker, oavsett om syftet är att uppnå ett specifikt lärande eller att få en avkopplande stund. Här framgår även deras utsagor om vikten av förskollärarens roll vid planering.
Om det är något specifikt lärande jag vill uppnå genom läsningen, då är det min uppgift som förskollärare att se till att barnen uppnår det lärandet. (Intervju B)
5.4.1 När sker planerad högläsning
Vilken tid den planerade högläsningen valdes att läggas under dagen varierade mycket hos informanterna.
Vi har inte högläsning som planerad aktivitet hos oss. Vi har böcker framme hela tiden så att barnen kan ta och läsa själva när intresset finns. (Intervju A)
En av informanterna förklarade att de inte hade någon planerad högläsning alls på avdelningen där hon arbetar. De ansåg att barnen stimuleras mest när barnen själva fick hämta böcker och läsa när intresset fanns. Högläsning förekom alltså men då på barnens begäran och önskemål.
Vi använder tjänsten Polyglutt med inlästa böcker och barnen kan välja att lyssna på högläsning från den tjänsten efter lunch varje dag. (Intervju C)
31
En annan informant förklarade att barnen kunde välja att lyssna på högläsning efter lunch varje dag, då används uppläsningsfunktionen, men en pedagog när-varar och väljer ut vilka böcker som ska läsas. Denna stund är avsedd som en vilostund för de barn som vill. Vid denna lässtund var det i stort sett samma barn som valde att delta varje dag, med undantag för några enstaka barn.
Vi har planerad läsning varje dag före lunch, men nu i dessa tider har vi varit ute mycket på grund av pandemin, så då blir det lite mindre läsning. (Intervju E)
En annan informant beskriver att de vanligtvis alltid har högläsning före lunch, för att varva ner och samla ihop barnen innan lunchen. Då sker högläsningen i helgrupp. Nu under pandemin har det dock sett lite annorlunda ut och dessa högläsningstillfällen har uteblivit. Flera informanter har nämnt att den rådande pandemin medför att de spenderar mer tid utomhus med barnen och därför inte läser böcker i samma utsträckning som innan pandemin.
5.4.2 Hur planeras högläsning
Hur högläsningen planeras varierade mycket för informanterna. I citaten nedan lyfts några exempel på hur förskollärarna tänker kring/planerar högläsningen.
Vid planerad högläsning så bör man sitta och läsa med några barn i ett rum. (Intervju A)
En informant menade att all planerad högläsning bör genomföras med endast några få barn på en enskild plats, där man kan läsa ostört. Detta för att kunna fånga alla de deltagande barnens intresse utan att bli avbruten av andra barn och pedagoger.
Jag planerar sällan endast högläsning utan den sker i kombination där vi till exempel ska ha boksamtal eller som när vi hade tema-vänskap och då läste böcker om tema-vänskap. (Intervju D)
En annan informant menade att den högläsning som är planerad genomförs i samband med andra aktiviteter som är kopplade till litteraturen. Högläsning där man enbart läser för barnen sker mer spontant under dagen, alltså inte pla-nerat.
Den som ska läsa väljer hur den vill göra, vilken bok som ska läsas, hur många och på vilket sätt, alltså bok eller via Ipad. (In-tervju B)
32
En annan menar att den som ska hålla i högläsningen planerar för sitt eget lästillfälle. Förskollärarna där har med andra ord ingen gemensam planering för enstaka högläsningstillfällen, var och en ansvara för att planera hur högläs-ningen ska gå till.
Vi pedagoger sitter ner innan och kollar igenom böcker för att se vad som passar, vad behöver de här barnen och utifrån ålders-grupp. (Intervju C)
Vi får boklådor från biblioteket som de skickar till oss en gång i månaden. Då kommer det böcker som är anpassade för våra barn.
(Intervju A)
Litteraturen som finns på avdelningen ses över och detta sker på olika sätt. En informant berättar att pedagogerna tillsammans sitter ner då och då och kollar över vilka böcker som finns och vilka barn de passar bäst till. En annan infor-mant förklarar att biblioteket förser dem med böcker en gång i månaden, vari-erade böcker som är lämpliga för just den barngruppen åldersmässigt. På så vis uppdateras deras bokhylla med nya spännande böcker kontinuerligt. På några förskolor har de även som ett eget litet bibliotek dit förskollärarna kan gå och hämta fler böcker eller byta ut böcker för att få lite variation.
Vi skapade ett kapprumsbibliotek där vi har böcker som föräld-rarna får låna, så där försöker vi få till så att de även lånar hem böcker och läser för barnen. (Intervju E)
På en avdelning ville de även inkludera vårdnadshavarna i litteraturarbetet och hade därför skapat ett kapprumsbibliotek i hallen. Förskollärarna upplevde att alla barn inte blev lästa för hemma och ville uppmärksamma vårdnadshavare om att högläsning i hemmiljö också främjar barnens språkutveckling. Genom kapprumsbiblioteket får även familjer som kanske inte har tillgång till egna böcker hemma chansen att låna med och läsa för sina barn.
5.4.3 På vilka sätt anser förskollärarna att de arbetar med litteraturen Informanterna beskriver hur litteratur kan användas på många olika sätt för att främja läsupplevelsen, alltså inte endast för att läsas från pärm till pärm.
…tryckta boken läser vi ibland som den är och ibland med syftet att kolla på bilderna och samtala kring dem. (Intervju B)
Digitala boken används för att få barnens modersmål i fokus. (In-tervju D)
33
I citaten ovan ges det specifika exempel på hur man kan använda tryckt och digital litteratur vid högläsning. Flera informanter nämnde att de ibland endast kollar på bilderna i den tryckta litteraturen, samtalar om dem med barnen och bygger upp en egen berättelse utifrån vad de ser och hur barnen tolkar bilderna.
Den digitala litteraturen var det främst två informanter som pratade mycket om att den används flitigt för att främja flerspråkigheten, både för barnen med andra modersmål skull samt för att övriga barn ska få höra att det finns andra språk och hur de låter.
Vi har blåst upp bilder stort med projektor och sedan exempelvis suttit och skapat med lera utifrån bokens bilder. Även gjort egna sånger och ramsor och dramatiserat utifrån litteraturen … ett sätt att skapa god läsupplevelse med litteraturen som pedagogiskt verktyg. (Intervju C)
Vi har haft olika teman, bland annat Alfons. Då utgår vi från böck-erna och skapar sånger och ramsor samt dramatiserar där både vuxna och barn är delaktiga. (Intervju E)
Utöver att läsa barnlitteraturen så används den även på andra sätt. I grund och botten utgår pedagogerna ofta från högläsning av en bok och skapar sedan ak-tiviteter utifrån bokens innehåll, både text och bild, för att skapa ännu mera intresse och nyfikenhet hos barnen. I citaten ovan ser vi att det kan vara allt från dramatiseringar, sång och skapande med olika material till stora temaar-beten som arbetas med en längre tid.
5.4.4 Val av läsverktyg vid stor respektive liten grupp barn
Något som i stort sett alla informanter var eniga om var att, generellt sett så väljer de tryckt litteratur vid högläsning för få barn och den digitala om det är en stor grupp barn som ska delta vid högläsningen.
…vill jag fånga några barn tar jag hellre en bok, blir en mysig stund där barnen får känna att det är deras egen tid med mig som vuxen. Digitalt om jag vill fånga hela gruppen (Intervju E)
5.4.5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis framgår det utifrån förskollärarnas utsagor att det är vik-tigt att ha en plan för hur och varför högläsningen ska ske. De talar även om deras roll som förskollärare vid planering och genomförande av högläsning.
En av informanterna lyfte att det är förskollärarnas plikt att se till att alla barn
34
uppnår det lärande som planeras, stora som små lärande. När under dagen den planerade högläsningen genomförs och hur den planeras verkar variera. Vid frågan hur högläsningen planeras talade förskollärarna bland annat om barn-mängden som ska delta vid högläsningstillfället, vem som väljer vilken littera-tur som ska läsas, hur utbudet av tryckt barnlitteralittera-tur på avdelningen ses över och förnyas samt inkluderandet av vårdnadshavare. Något majoriteten av för-skollärarna lyfte var att vid högläsning för få barn valdes oftast den tryckta litteraturen medan vid högläsning för många barn valde de oftast den digitala.
Vid frågan om hur förskollärarna arbetar med barnlitteraturen på förskolan så lyftes barnlitteraturens många olika användningsområden, utöver att läsa från pärm till pärm. Många aktiviteter skapas med barnlitteraturen som utgångs-punkt. Exempelvis skapas olika teman, dramatiseringar, sånger och ramsor samt annat kreativt skapande med olika material, där barnlitteraturen ständigt står i fokus och återkopplas till.
Avslutningsvis kan vi se att det finns oändligt många sätt att planera för samt arbeta med barnlitteraturen på, där endast förskollärarnas fantasi och kreativi-tet sätter gränser.
35
6 DISKUSSION
Här nedan kommer studiens resultat att diskuteras i relation till tidigare forsk-ning, metodval och genomförande samt vad studiens resultat kan bidra till i den förskolepedagogiska verksamheten.