F ÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING

I vår undersökning framkom vissa skillnader i de förväntningar som rektorer, svensklärare och matematiklärare har på specialläraruppdraget. Det hade varit intressant att göra en kompletterande studie och särskilja svaren från de deltagande rektorerna, svensklärarna och matematiklärarna som har anställda speciallärare på sin gymnasieskola. Har de verksamma speciallärarna i så fall påverkat eller förändrat de förväntningar som rektorer, svensklärare respektive matematiklärare ger uttryck för? Nästan all tidigare forskning som vi har tagit del av har utförts på grundskolan. Som nämnts tidigare är förutsättningarna att arbeta med elever i svårigheter olika på gymnasiet och grundskolan. Det behövs därför fler studier som inriktar sig på speciallärarens roll och uppdrag på gymnasiet. Göransson et al. (2015a) genomförde en enkätundersökning till alla speciallärare och specialpedagoger som examinerats enligt

2001/2007/2008 års examensordningar. Endast ett fåtal av dessa var anställda speciallärare på gymnasiet. Det hade varit intressant att göra en liknande studie för speciallärare på gymnasiet. Skulle ökad kunskap om specialläraruppdraget på gymnasiet kunna bidra till att

speciallärarnas kompetenser bättre tas tillvara och att ett mer relationellt synsätt på skolsvårigheter kan göra sitt inträde i gymnasieskolan?

R

EFERENSLISTA

Abbott, A. (1988). The system of Professions. An Essay on the Division of Expert Labor. University of Chicago.

Ahlberg, A. (2017). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar (2 uppl.). Liber.

Ahlström, K-G. (2011). The origin of special education. Education Inquiry. 2(2), 179-192. doi: 10.3402/edui.v2i2.21972

Ashcraft, M. H. (2002). Math Anxiety: Personal, educational, and cognitive consequences.American Psychological Society, 11(5), 181-185.

Tillgänglig: https://www.mccc.edu/~jenningh/Courses/documents/math_anxiety.pdf Augustsson, G. (2018). Akademisk skribent. Studentlitteratur.

Berry, R., Kim, N. (2008). Exploring teacher talk during mathematics instruction in an inclusion classroom. The Journal of Educational Research, 101(6), 363-377. Bladini, U-B. (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent. Svensk

speciallärarutbildning från 1921-1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändringar i speciallärarens yrkesuppgifter. Doktorsavhandling.

Göteborgs Universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/15579

Bruce, B. (2018). Inledning. I: B. Bruce (red.), Att vara speciallärare: språk-, skriv- och

läsutveckling respektive matematikutveckling. (s. 9-14). Gleerups.

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2018). Språklig sårbarhet i

förskola och skola, Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Byström, A. (2018a). Den nya speciallärarutbildningen. I: B. Bruce (red.), Att vara

speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling.

(s. 15-22). Gleerups.

Byström, A. (2018b). Specialläraren: en specialistkompetens i skolans värld. En studie av

speciallärarens (specialisering språk-, skriv- och läsutveckling) pedagogiska lärande- och utvecklingsuppdrag. Specialpedagogiska rapporter och notiser från

Högskolan Kristianstad. Volym 15. Nr 3.

Byström och Bruce (2018). Specialisering barns och elevers språk, skriv- och läsutveckling. I: B. Bruce (red.), Att vara speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling

respektive matematikutveckling. (s. 23 - 40). Gleerups.

Creswell, J. W. & Poth, C. N. (2017). Qualitative inquiry and research design. Sage Publications.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur.

Dowker, A., Sarkar, A., & Yen Looi, C. (2016). Mathematics Anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in Psychology, 7(508), 1-16. doi:10.3389/fpsyg.2016.00508 Edmonds, M. S., Vaughn, S., Wexler, J., Reutebuch, C., Cable, A., Tackett, K. K., &

Schnakenberg, J. W. (2009). A Synthesis of Reading Interventions and Effects on Reading Comprehension Outcomes for Older Struggling Readers. Review of

Educational Research, 79(1), 262-300.

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.3102/0034654308325998

Emanuelsson, I. (2001). Reactive versus proactive support coordinator roles: An international comparison. European Journal of Special Needs Education, 16(2), 133 - 142.

doi: 10.1080/08856250110040677

Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska

området - en kunskapsöversikt. Skolverket.

Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik (2015:40). Karlstad Universitet

Fischbein, S. (2012). Inkluderande verksamheter. Möjligheter och hinder i ett

interaktionistiskt perspektiv. I T. Barrow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla!

En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.

Fuchs, L.S., Fuchs, D. (2017). Mathematical Problem Solving. Instructional Intervention. I D.B. Berch & M.M. Mazzocco (Red.), Why is math so hard for some children? The

Nature and Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities. (397 -

414). Baltimore: Brookes Publishers.

Göransson, K., Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2015b). Voices of specialeducators in Sweden: a totalpopulation study. Educational Research, 57(3), 287 - 304.

doi: 10.1080/00131881.2015.1056642

Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G. & Nilholm, C. (2015a). Speciella

yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie.

(2015:13). Karlstad Universitet.

Hammar Chiriac, E. (2009). Släpp tankarna loss - det är nytt. Kvalitetsgranskning av ett

reformarbete. Ny speciallärarutbildning. (PiUS-rapport). Linköpings universitet.

Hjörne, E., Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om

normalitet i den svenska skolan. Studentlitteratur.

Jacobsson, K. & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande – för

utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.

Jakobsson, I-L., Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder: Att möta barn och

Joffe, V. L., & Nippold, M. A. (2012). Progress in understanding adolescent language disorders. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 43(4), 438 - 444. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1044/0161-1461(2012/12-0052)

Karlsson, I. (2016). Special and Specific Educational Needs in School Mathematics. I L. Lindenskov (Red.), Special Needs in Mathematics Education (s.53-66).

Aarhus: Danish School of Education, Aarhus University.

Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter : Lärare och elever om låga prestationer i

matematik.(Diss.). Lund: Lunds universitet. Hämtad från

https://lup.lub.lu.se/search/person/uvet-ikn

Klang, N., Gustafsson, K., Möllås, G., Nilholm, C. & Göransson, K. (2017). Enacting the role of special needs educator - six Swedish case studies. European Journal of

Special Needs Education, 32(3), 391-405. doi: 10.1080/08856257.2016.1240343

Kristinsdottir, J., Reimarsdottir, D., Gudjonsdottir. H. (2016). There is always something new after nine – Action Research as a Mode for Teachers to Develop a Tool for

Analysing Their Pupils Numeracy Skills. I L. Lindenskov (Red.), Special Needs in

Mathematics Education (s.67-80). Aarhus: Danish School of Education, Aarhus

University.

Lindqvist, G. (2013). Who should do what to whom? Occupational Groups Views on Special

Needs. Doktorsavhandling. Jönköping University, School of Education and

Communication.

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:665062/FULLTEXT01.pdf

Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L. & Wetso, G.-M. (2011). Different agendas? The views of different occupational groups on special needs education. European

Journal of Special Needs Education, 26(2), 143–57.

doi:10.1080/08856257.2011.563604

Lowe, H., & Joffe, V. (2017). Exploring the feasibility of a classroom-based vocabulary intervention for mainstream secondary school students with language disorder.

Support for Learning, 32(2), 110 - 128.

doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1111/1467-9604.12157

Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos- matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt

perspektiv. Liber.

Mossige, M., Skaathun, A., & Røskeland, M. (2009). Flera vägar mot mål: läs- och

skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber.

Nilholm, C. (2020). Perspektiv på specialpedagogik. Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?. Pedagogisk

forskning i Sverige. 10(2). 124 -1 38.

school difficulties by eight occupational groups. International Journal of Special

Education, 28(1), 161 - 172.

Oltenau, L. (2016). Framgångsrik kommunikation i matematikklassrummet

Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik, 2016:265. Växjö: Linnaeus University Press. Tillgänglig:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1045390/FULLTEXT03.pdf Peng, A., Nyroos, M. (2012). Values in effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us? The Mathematics Enthusiast, 9(3), 409 -4 29. Tillgänglig:

https://scholarworks.umt.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1252&context=tme Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber.

Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda - att utmana praxis och hitta nya vägar. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (s. 57-73). Malmö: Gleerups utbildning. Ramberg, J. (2013). Special educational resources in the Swedish upper secondary schools: a

total population survey. European Journal of Special Needs Education, 28(4), 440 - 462. doi:10.1080/08856257.2013.820458

Ramberg, M. (2015). Special Education in Swedish Upper Secondary Schools. Resources,

Ability Grouping and Organisation. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet,

Institutionen för Specialpedagogik.

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:799641/FULLTEXT01.pdf

Reid, G., Strnadová, I., & Cumming, T. (2013). Expanding horizons for students with dyslexia in the 21st century: universal design and mobile technology. Journal of

Research in Special Educational Needs, 13(3), 175–181.

https://doi.org/10.1111/1471-3802.12013

Rubin, M. (2019). Språkliga redskap - språklig beredskap: en praktiknära studie om elevers

ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning. Avhandling.

Malmö Universitet, Fakulteten för lärande och samhälle.

Sandström, M., Klang, N. & Lindqvist, G. (2019) Bureaucracies in Schools—Approaches to Support Measures in Swedish Schools Seen in the Light of Skrtic’s Theories.

Scandinavian Journal of Educational Research, 63(1), 89 - 104.

doi: 10.1080/00313831.2017.1324905 SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.

SFS 2017:1111. Examensordning för speciallärarexamen. Utbildningsdepartementet. Shanahan, T., & Shanahan, C. (2008). Teaching disciplinary literacy to adolescents:

Rethinking content-area literacy. Harvard Educational Review, 78(1), 40 - 59. Skolverket. (2005). Handikapp i skolan: det offentliga skolväsendets möte med

funktionshinder från folkskolan till nutid. Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/komplex-yrkesroll-skapar-stress

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659807/1553964056811 /pdf2705.pdf

Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training Secondary School Teachers in Instructional Language Modification Techniques to Support Adolescents with Language Impairment: A Randomized Controlled Trial. Language, Speech, and

Hearing Services in Schools, 43(4), 474-495.

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1044/0161-1461(2012/11-0066)

Strogilos, V., Nikolaraizi, M. & Tragoulia, E. (2012). Experiences among beginning special education teachers in general education settings: the influence of school culture.

European Journal of Special Needs Education, 27(2), 185-199. doi:

10.1080/08856257.2011.645588

Takala, M., & Ahl, A. (2014) Special education in Swedish and Finnish schools: seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education, 41(1), 61 - 81.

doi:10.1111/1467-8578.12049

Tambychik, T., Mohd Meerah, T. S. (2010). Students’ Difficulties in Mathematics Problem- Solving: What do they Say? Procedia Social and Behavioral Science, 8, 142 - 151. doi:10.1016/jsbspro.2010.12.020

Taylor, B A., & Fraser, B. J. (2013). Relationships between learning environment and mathematics anxiety. Learning Environ Res, 16, 297 - 313.

doi: 10.1007/s10984-013-9134-x

Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Studentlitteratur.

Vaughn, S., & Fletcher. M. J. (2012). Response to Intervention with Secondary School Students With Reading Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 45(3), 244–256. doi:10.1177/00222194 12442157.

Vernersson, I-L. (1998). Vad gjorde speciallärarna egentligen? Linköpings universitet Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet.

von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roll och uppdrag: skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in

Education, 34(4):246-264. https://www-idunn-

no.ep.bib.mdh.se/np/2014/04/specialpedagogers_och_speciallrares_olika_roller_och_uppdr Westby, E. C. (2014). Assessing and Remediating Text Comprehension Problems. I A.G.

Kamhi & H.W. Catts (Red.), Language and Reading Disabilities. (s. 189 - 247). (3:rd ed.). Boston, Ma: Allyn and Bacon.

Östlund, D. (2016). Stöd till elever - en tillbakablick. Skolverket.

Figur 2: Förväntningar: Undervisa enskilda elever.

Figur 3: Förväntningar: Undervisa mindre grupper.

Figur 4: Förväntningar: Undervisa helklass.

Figur 5: Förväntningar: Allmän stödundervisning.

Figur 7: Förväntningar: Undervisa elever med olika diagnoser.

Figur 8: Förväntningar: Undervisa elever med åtgärdsprogram.

Figur 9: Förväntningar: Utreda/kartlägga enskilda elever.

Figur 10: Förväntningar: Screening på gruppnivå.

Figur 12: Förväntningar: Delta i upprättande och genomförande av åtgärdsprogram.

Figur 13: Förväntningar: Leda pedagogiskt utvecklingsarbete i svenska/matematik.

Figur 14: Förväntningar: Leda arbetet med övergripande skolutveckling.

Figur 15: Förväntningar: Rådgivning/kvalificerade samtal med elever.

Figur 16: Förväntningar: Rådgivning/kvalificerade samtal med arbetslag.

Figur 17: Förväntningar: Konsultation kring bedömning och betyg.

Figur 18: Förväntningar: Samverka med ämneslärare i svenska/matematik kontinuerligt under kurs.

Figur 19: Förväntningar: Samverka med mentor/arbetslag.

Figur 21: Förväntningar: Samverka med skolledning.

Figur 22: Förväntningar: Samverka med vårdnadshavare.

Figur 23: Förväntningar: Utveckla och anpassa lärmiljön för enskild elev och/eller grupp.

B

ILAGA

2

Informationsbrev till rektorer och ämneslärare i svenska respektive matematik.

Hej!

Vi är två gymnasielärare i svenska respektive matematik som läser vår sista termin på speciallärarprogrammet vid Mälardalens Högskola. I vårt examensarbete vill vi undersöka speciallärarens yrkesroll på gymnasiet genom att ta reda på rektorers och ämneslärares förväntningar på specialläraruppdraget. Vi avser därför att genomföra en webbenkät och din medverkan är betydelsefull för kvaliteten i vår undersökning.

I vår undersökning utgår vi ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer www.vr.se. Detta innebär att ditt deltagande är frivilligt och anonymt och du kan närsomhelst välja att avbryta ditt deltagande. Det insamlade materialet kommer endast att användas av oss och förstörs då studien är avslutad.

Enkäten tar ca 5 minuter att besvara.

Länk till enkäten: https://forms.gle/XiRon9kDhocECJ727

Vid eventuella frågor är du välkommen att kontakta oss.

Vänliga hälsningar,

Anna-Karin Johansson Tina Åkegård

ajn18019@student.mdh.se tad18001@student.mdh.se

Handledare:

Margareta Sandström

In document Speciallärarens yrkesroll på gymnasiet (Page 39-56)