Vi anser att det skulle vara intressant att göra en fortsatt undersökning om hur pedagoger använder sig av skönlitteratur för att främja barns matematikutveckling på ett lustfyllt sätt.
Ingen av informanterna i vår undersökning tog upp att man kan stödja barns matematikutveckling med hjälp av skönlitteratur. Det kan bero på att vi medvetet inte gav dem någon följdfråga inom detta ämne, eftersom vi ville höra deras spontana resonemang.
Emanuelsson (2007) tar i sin bok upp att det finns matematik i alla barnböcker, synlig eller dold, som kan lyftas fram av pedagogen. Vidare skriver författaren att barn behöver möta matematik i olika situationer för att förstå begrepp och uppleva matematiken.
Tack
Vi vill tacka de pedagoger som tog sig tid med att medverka i vår undersökning. Ett speciellt tack riktar vi till vår handledare AnnaCarin Elf som gett oss många tips och idéer. Sist och inte minst vill vi tacka våra familjemedlemmar som varit tålmodiga och stöttat oss under arbetets gång.
7 Referenser
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Kvantitativ data och forskningsansats. .I Dimenäs, Jörgen (red.).Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. S.192-224.
Chambers, Aidan (1994). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Norstedts Förlag AB.
Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne och Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn.
Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Lillemor (2007). Upptäckter av matematik i en barnbok. I Doverborg, Elisabet
& Emanuelsson, Göran (red.). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM. S. 155-168.
Eriksen Hagvet, Bente (2006). Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Hallberg, Kristin (1993). Litteraturläsning. Barnboken i undervisningen. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I Dimenäs, Jörgen. (red.). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik
Stockholm: Liber. S.47-69.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kåreland, Lena (2001). Möte med barnboken. Stockholm: Natur och Kultur.
Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven. Om textsamtalets och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (1998). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lundberg, Ingvar (2006) Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur och Kultur.
Malmqvist, Johan (2007) Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare.
Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik Stockholm: Liber S.122-133.
Patel, Runa. & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997) Grundläggande färdigheter- och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.
Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan – en utgångspunkt för samspel. Linköping:
Tema Barn, Linköpings universitet.
Simonsson, Maria (2006). Pedagogers möte med bilderböcker i förskolan. Linköping:
Linköpings universitet, Skapande vetande:48 (Rapp 115:48).
Snow, C.E, Burns, M.S & Griffin, P (red.).(1998). Preventing Reading Difficulties in Young Children. Washington, DC: National Academy Press.
Svensson, Ann-Katrin (1995). Språkglädje. Språklekar i förskola och skola. Lund:
Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön Från ord till mening. Lund:
Studentlitteratur.
Taube, Karin (2007a). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Taube, Karin (2007b). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Tornéus, Margit (1986). På tal om språk. Språklig medvetenhet hos barn. Stockholm:
Almqvist &Wiksell Läromedel AB.
Vygotskij, Lev, S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos .
Vygotskij Lev, S (1934/1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Whitin David, J (1994).Literature and mathematics in preschool and primary. Young children. 1994 vol. 1, S.4-10.
Öhman Margareta (2003). Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber AB.
Öhman Margareta (2006) Den viktiga vardagen – vardagsberättelser och värdegrunden.
Stockholm: Runa Förlag.
Elektroniska källor
Hemerick, Kari.Ann (1999). The Effects of Reading Aloud in Motivating and Enhanching Students´ Desire to Read Independently. (Elektronisk) Tillgänglig 2008-09-19.
http://search.ebschost.com.lib.costell (Läst 2008-09-21).
Limberg, Louise (2002). Skolbibliotek- en kunskapsöversikt. (Elektronisk) Tillgänglig 2008-10-03. 2 www.skolverket.se (Läst 008-10-03).
Skolverket (2007). Det svenska skolsystemet: Förskoleklass. (Elektronisk) Tillgänglig 2008-09-25. http://skolverket.se/content/1/c6/01/11/09/forskoleklass.pdf (Läst 2008-09-25).
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet (Elektronisk) Tillgänglig 2008-08-10. www.vr.se (Läst 2008-08-10).
Bilaga 1
Kinna 080909
Informationsbrev
Vi är två studenter som heter Birgitta Nordenberg och Gunnel Ekberg- Augustsson som studerar till lärare med inriktning mot förskola och förskoleklass vid Högskolan i Borås. Vi är nu i slutet av vår utbildning och har påbörjat vårt examensarbete.
I examensarbetet har vi valt att skriva om hur pedagoger arbetar med skönlitteratur (då avser vi bilderböcker och sagoböcker) i verksamheten. För att få en inblick i detta behöver vi din hjälp med intervju. I undersökningen begränsar vi oss till pedagoger i förskoleklass. Intervjun beräknas ta ca 30 minuter och kommer att spelas in på bandspelare för att vi senare ska kunna avlyssna och göra ett noggrant efterarbete.
I arbetet kommer vi att följa de forskningsetiska råden www.vr.se som innebär att varken pedagoger eller skolor kommer att kunna identifieras i undersökningen. I dessa står även att informanten har rätt att avbryta intervjun om den så önskar.
Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i vårt examensarbete.
Är det något du undrar över kan du kontakta:
Birgitta Nordenberg tel: xxxx-xxxxx eller via e-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Gunnel Ekberg Augustsson tel: xxxx-xxxxx eller via e-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Tack för din medverkan!
Bilaga 2
Intervjufrågor
• Vad är din ålder?
• Hur länge har du arbetat i verksamheten?
• Vad har du för utbildning? Examensår?
1. Hur ser du på skönlitteraturens/bokens betydelse i verksamheten?
(Med skönlitteratur/bok avser vi bilderböcker/sagoböcker.) Vad tror du boken betyder för barns utveckling?
2. I vilken omfattning använder ni böcker i förskoleklassen?
Vid ett svar med ingen omfattning.
Av vilken anledning använder ni inte böcker?
Kan ni se någon möjlighet att ändra på arbetssättet för att få in böckerna i verksamheten?
Har barnen tillgång till böcker för egna initiativ hur kommer de till förskoleklassen?
3. Var finns böckerna?
3 a. Hur tänkte ni med den placeringen?
3 b. Kan barnen själva hämta och läsa böcker när de vill?
3 c Vilka böcker är det som barnen har tillgång till?
4. Hur kommer böckerna till förskoleklassen?
4 a. Vem väljer?
4 b. Hur väljer ni?
4 c. Påverkas litteraturvalet av genusperspektivet?
4 d. Har ni tillgång till bibliotek?
4 e. Hur ofta besöker ni biblioteket??
4 f. Får barnen själva bestämma vilken bok de vill låna?
4 g. Finns det låneregler för barnen? Ex. ett visst antal böcker/barn?
5. Hur ofta läser ni böcker för barnen?
5 a. Om ingen läsning av böcker sker i verksamheten, hur tänker ni då?
6. Är det spontan eller planerad läsning?
6 a. Vid spontan läsning, när på dagen inträffar den och varför?
6 b. Vid planerad läsning? Hur tänker ni kring planerad läsning?
6 c. Hur väljer ni ut böcker? Får barnen vara med och bestämma?
6 d. Vilket syfte har ni med läsningen.
6 e. På vilket sätt?
6 f.Tema arbete?
7. När ni läst en bok, bearbetar/reflekterar ni boken tillsammans med barnen?
7 a. Låter dem rita?
7 b. Skriva egna berättelser (mening, egna reflektioner?) 7 c. Diskuterar vad boken handlade om?
7 d. Rätt eller fel i berättelsen?
7 e. Kan man använda boken på något annat sätt i verksamheten?
Bilaga 3
Presentation av författarna
Chambers Aidan, brittisk författare och litteraturpedagog.
Dominoković Kerstin, fil.mag i specialpedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm, Eriksson Ylva, fil.dr i konstvetenskap och lektor vid Institutionen för konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet och Fellenius Kerstin, fil dr i pedagogik och lektor i specialpedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm.
Eriksen Hagvet Bente, professor vid institutet för specialpedagogik vid Oslos universitet.
Hallberg Kristin, forskare och barnbokskritiker, undervisar i barn- och ungdomslitteratur vid Stockholms universitet.
Hemerick Kari Ann, forskare vid Kean University New Jersey.
Knutsdotter Olofsson Birgitta, professor emerita vid lärarhögskolan i Stockholm.
Kåreland Lena, docent i litteraturvetenskap, undervisar bland annat i barnlitteratur vid Uppsala universitet.
Liberg Caroline, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser.
Limberg Louise, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan Borås.
Lindö Rigmor, specialpedagog, universitetslektor och lärarutbildare vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet.
Lundberg Ingvar, professor i psykologi och en av världens främsta läsforskare.
Pramling Samuelsson Ingrid, professor i de tidiga åldrarnas pedagogik och Mårdsjö Ann-Charlotte, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Simonsson Maria, filosofie doktor och verksam vid Tema Barn och Institutionen Tematisk Utbildning och Forskning Linköpings universitet.
Svensson Ann-Katrin, filosofie doktor i pedagogik och verksam vid Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping.
Taube Karin, professor i pedagogik vid institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet.
Tornéus Margit, doktor i psykologi och forskare.
Vygotskij Lev S, pedagogisk teoretiker, viktig nytänkare inom den sovjetiska psykologin i början av 1930-talet. Jämställs idag med klassiker som Freud och Piaget.
Whitin David J, (1994) Professor med grundläggande utbildning och intresse för tvärvetenskapliga kopplingar mellan litteratur och matematik vid universitetet i South Carolina.
Öhman Margareta, legitimerad barnpsykolog och forskare, har under många år drivit utvecklingsarbeten som syftar till att stärka barns lek-, språk- och empatiförmåga i förskolan.