Vilka faktorer kan ha en adekvat betydelse i förmedlandet av didaktikens budskap genom KASAM?

I boken Fysisk bildning – om ämnet Idrott och hälsa presenteras åtta olika faktorer som kan ligga till grund för en bra didaktik, det vill säga svara på frågan: ”Varför ska vi göra detta?” Jag har valt ut fyra av dessa åtta faktorerna som jag anser vara adekvata för att nå ut med didaktikens budskap knutan till teorin KASAM.

Rörelsekompetens är den första faktorn som jag kommer att diskutera. Jag har tidigare nämnt

att det är viktigt att vara förtrogen med sin kropp. Att både kunna uppleva och förmedla känslor och rörelser med kroppen är viktigt om man ser till känslan av begriplighet, som är en av förutsättningarna i KASAM. Motorik/rörelse ger eleverna erfarenheter av att röra sig, samtidigt som de skall ta emot en instruktion, tänka på annat och fatta beslut om att ändra beteende. Eleverna får olika erfarenheter genom olika rörelser, till exempel rumsuppfattning, beröring av andra och användning av sina krafter. Som idrottslärare bör man hjälpa eleverna så att de får tillgång till den egna kroppens rörelsemöjligheter så att de erhåller och får ett brett register när det gäller att förstå och uppfatta sin omgivning och sina medmänniskor. ”Att från enkla grundformer lära känna sin kropp och kunna behärska den till att klara mer och fler avancerade och komplicerade rörelser ger en kroppslig säkerhet och trygghet” (Ekberg, Jan- Eric & Erberth, Bodil 2000 s.127). När eleverna kan känna sig trygga och fria i sin egen kropp i umgänget med andra har de goda möjligheter att bli delaktiga i en social gemenskap, dvs. rörelsekompetens främjar även elevernas sociala utveckling. Är man trygg i sin egen kropp har man också lättare för att känna tillit till andra människor. Fysisk aktivitet ger i många sammanhang möjligheten att träna socialt umgänge och samarbeta, på så sätt blir man medveten om sig själv och andra både fysiskt och psykiskt. Positiva upplevelser av fysisk

aktivitet är en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna lära känna sin kropp, men det är minst lika viktigt att eleverna får känna på och uppleva spänning och utmaningar vilket i sin tur kan leda till ett behov av regelbunden fysisk aktivitet. ”Den pedagogiska utmaningen är att hitta aktiviteter som stimulerar – som ger en positiv upplevelse som flickor och pojkar kan bygga vidare på och utveckla” (Nilson, Agneta & Norgren, Olle 2001 s.14)

Den andra faktorn är upplevelsen. Till denna faktor vill jag knyta an till förutsättningen

hanterbarhet som finns i KASAM. Vi lever idag i en värld och i ett samhälle där kontroll och

disciplin många gånger tar överhand samtidigt som det råder en känsla och en längtan efter att möta det okontrollerade, såväl i oss själva som i den yttre miljön. Människans förhållande till naturen har alltid varit problematisk. Många tankar har under generationers lopp ägnats åt att försöka förstå naturens krafter och människans roll i naturen. Detta gäller människans långa historia som jägare och samlare, över det för industriella jordbrukarsamhället och fram till dagens miljö- och naturresurs problematik. ”Även om människan är en del av naturen så ligger det en spänning mellan det som människan kontrollerar – som val av grödor och skydd mot kyla och regn – och det hon inte kontrollerar – som magens kurrande, stjärnhimlen och fågelns flykt i havsbandet” (Sandell, Klas & Sörlin, Sverker 2000 s.10). För vissa är naturen och friluftslivet förknippat med äventyr, nya upplevelser och en paus från den stressiga vardagen där man finner harmoni och andrum. För andra förknippas livet i naturen med mygg, kyla och sömnlöshet. Friluftslivet handlar om att eleverna på ett verkligt och påtagligt sätt får uppleva många olika sinnesstämningar till exempel hunger, trötthet och smärta men också mättnad, glädje och lycka. ”Det ger en förtrogenhet och säkerhet för mig som människa och bidrar till en djupare kunskap, den sinnliga eller ‘tysta’ kunskapen” (Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil 2000 s.127). En av anledningarna till varför utomhuspedgogik bör tas på största allvar är vår ökade kunskap om de positiva effekterna av naturkontakt i utemiljö för barns hälsa, motoriska utveckling, lekbeteende och koncentrationsförmåga måste omsättas i pratisk handling. Ytterligare motiv för att bedriva utomhuspedagogik är att helt andra krav ställs i utomhusmiljön, vilka kräver samarbete och därigenom utvecklar social kompetens. Utgångspunkten för själva lärandet blir i utomhuspedagogiken den direkta upplevelsen. Där barn förstår med hela kroppen och det är viktigt att reflektera över vad man lärt sig och vad man känt. ”Vistelsen i naturen, att vara ute i friska luften, och samtidigt bedriva kroppsövning ges således en särskild innebörd och betydelse. Närheten till och känslan för naturen är central” (Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin 2002 s.279). Som jag tidigare har försökt

att framhålla så är vikten av att uppleva en känsla av sammanhang av största betydelse och jag anser att när man får sätta sina färdigheter på prov ute i naturen så kommer man osökt att uppleva en känsla av hanterbarhet.

Den näst sista faktorn är den psykosociala faktorn och nu kommer den tredje förutsättningen i teorin KASAM in i bilden, nämligen meningsfullhet. Samvaro och gemenskap med andra människor är ytterligare en kvalitet av betydelse för hälsa. I ämnet Idrott och hälsa ges otaliga tillfällen till att samarbeta i grupp både i idrottshallen, på isbanan och i skogen. Att kunna samarbeta är ett måste för att kunna klara sig i livet. Det handlar om att lyssna, säga sin mening och att vara en aktiv initiativtagare. Att få uppleva känslan av att man duger och att man har ett värde, stärker ens självförtroende och varje gång man vågar mana sig själv till högre höjder och förverkligar sina drömmars mål ju större välbefinnande kommer man att uppnå samt ökat självförverkligande och ens egen identitet stärks. Det fina med att arbeta i grupp är att det finns två olika mål att sträva mot. Det första är ett gemensamt mål för gruppen som till exempel kan vara att vinna matchen, att ha roligt och kämpa väl. Det andra är ett individuellt mål som varje individ har satt upp för sig själv. ”Att få känna att man behärskar sin kropp och lyckas med att övervinna hinder bygger upp självtilliten” (Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil 2000 s.128). Ännu en del av idrottsundervisningen som har stor betydelse för elevernas kroppsuppfattning och sedermera det sociala samspelet och omvärldens uppfattning om dem som individer i samhället är dansen. Genom dansen utvecklar man elevernas estetiska förmåga och självbild. Dansen består av många olika uttrycksformer alltifrån en eldig tango till en stilla vals där man kan får utlopp för sina känslor och beskriva olika sinnestillstånd. Dans är ett område inom fysisk bildning där elever som har en estetisk och rytmisk ådra får en möjlighet att visa sina kunskaper och uppleva idrotten från ännu en av sina många positiva sidor. ”Olika danser, lekar och spel som bygger på rörelseglädje, samarbete, fantasi, kreativitet, tolerans och trygghet ger positiva upplevelser av fysisk aktivitet och ger även erfarenheter som skapar motivation och intresse att söka vidare kunskap både för stunden och i ett framtids perspektiv” (Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil 2000 s.128).

Den fjärde och sista faktorn är hälsa. Hälsa har historiskt ofta förknippats med drömmen om det goda livet och inte sällan beskrivits som ett utopiskt, men eftersträvansvärt, idealtillstånd. Istället för att ägna sig åt sjukdomar och deras uppkomst har Aaron Antonovsky istället studerat hälsa och vilka faktorer som bidrar till hälsa. Han har introducerat begreppet

salutogenes – läran om hälsans ursprung – vilket är motsvarigheten till patogenes – läran om

sjukdomars uppkomst. Ett aktivt hälsoarbete bidrar med stor sannolikhet till en god KASAM hos eleverna. I detta avsnitten kombineras alla tre förutsättningarna i Antonovskys teori det vill säga begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Hälsa är så mycket mer än bara god kondition, starka muskler och rätt mat på tallriken, det handlar också om självförtroende, att känna sig duglig, att vara trygg samt att vara delaktig i det som händer runt om kring en och att få ha ett inflytande. ”Människan strävar också efter att uppleva sig själv och sina inneboende förmågor - jämför behovet av en positiv självkänsla. Av den anledningen känns det meningsfullt att utveckla sina olika förmågor. Hon upplever också samhörighet som något värdefullt och meningsfullt i sig” (Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin 2002 s.246). Det måste finnas respekt och ömsesidigt förtroende mellan lärare och elever. Genom att knyta teori till praktik i ämnet Idrott och hälsa får eleverna en djupare förståelse i ämnet. Här vilar ett stort ansvar på idrottslärarens axlar. Förutom att idrottsläraren måste vara kompetent måste han eller hon utstråla ett engagemang, förtroende och glädje. ”Lika smittsam som glädjen kan vara, lika plågsam och nedtryckande kan likgiltigheten och ett icke engagemang från lärarens sida vara” (Nilson, Agneta & Norgren, Olle 2001 s10). För att öka elevernas förståelse och engagemang för hälsa måste kunskapen relateras till den egna livssituationen där det ges utrymme till självkännedom och ställningstagande. Genom hela livet samlar man på sig nya kunskaper och erfarenheter och det kan vara både positiva och negativa. Om man har en bra värdegrund att utgå ifrån så har man genom denna en bra grogrund för att etablera och driva ett bra hälsoarbete. Lärande, värdegrund och hälsa påverkas till stora delar av samma faktorer – att kunna påverka sina livsvillkor, bli sedd och bekräftad och att kunna se mening i tillvaron och vara delaktig. Värdegrunden behövs för att kunna se olikheter utan att skapa värdeskalor och på så vis se vad som behöver tillföras för att eleverna ska få ett ökat hälsotillstånd. Vilka aspekter i värdegrunden man som lärare ska ta hänsyn till är helt beroende på vilka elever som klassen består av och de olika erfarenheter som de har med sig in i klassrummet. Detta innebär att varje lektion består av en helt unik värdegrunds- sammansättning. Jag anser att välbefinnande måste erövras aktivt av den enskilde eleven för att denna ska kunna utveckla ett gott och tillfredsställande liv. En positiv syn på framtiden är en viktig ingrediens för god hälsa. Barn- och ungdomsåren är en avgörande tid i en människas liv där grunden läggs för den hälsa man ska ha under resten av livet. Den kunskapssyn som läroplanerna utgår ifrån länkar samman delaktighet, lärande och känsla av sammanhang.

6.3 Vilka pedagogiska metoder är att föredra när man ska förmedla didaktiken till