Malmö högskola anger i sin självvärderingsrapport (2006) att de avhopp som registreras oftast sker under det första året. Studie- och yrkesvägledarna på Malmö högskola angav på samma sätt att de flesta avhoppen sker inom de första tre veckorna på utbildningen. De flesta avhoppen enligt våra enkäter och intervjuer med avhoppade studenter sker termin två men det som är anmärkningsvärt är att det är lika många som hoppar av termin tre som termin ett. Detta skulle å ena sidan kunna bero på akademiska skäl så som att studenterna vill fullfölja ett års högskolestudier och kunna ta med sig högskolepoäng för att använda vid senare studier. Å andra sidan att det kan handla om studenternas självkänsla, att de kanske vill bevisa både för sig själv och för sin omgivning att de klarar av ett års högskolestudier. Av självutvärderingsrapporten framgår även att studenterna ofta anger familjeskäl eller ekonomiska skäl som orsak till att de inte fullföljer sina studier. Det överensstämmer också med det som framkommer i Annelis Jönssons rapport Studie- och yrkesvägledning, syo-linjen – en självvärdering,
1993. Vid våra intervjuer med personal vid Malmö högskola är samtliga av samma
uppfattning. Det som kommer fram i vår studie pekar inte i den riktningen som ovan anges. Ingen av de personer som vi har intervjuat angav att ekonomin var huvudorsaken till deras avhopp. Samma resultat framkom genom enkätsvaren. Detta illustrerar även studien i McGivneys bok (2003, s 99, se s. 11 ovan). Däremot framkommer tydligt att ekonomin är en bidragande faktor som påverkar studenters beslut att hoppa av. Intervjupersonen Maria uppger att ”ekonomin hängde över mig hela tiden”. Flera personer uppger att påbörjade högskolestudier har försämrat familjens ekonomi vilket har inneburit en sänkning av tidigare levnadsstandard. Vi anser att ekonomin har en stark påverkan på studenters avhopp men inte kan ses som den huvudsakliga orsaken. Varför studenter uppger ekonomiska skäl till högskolan, som orsak till avhopp kan vi endast spekulera om. Å ena sidan kan det bero på att det är enklare att ange ekonomin som skäl än att det beror på akademiska orsaker eller att man inte kommit in i den sociala gemenskapen på högskolan. Å andra sidan kan ekonomin vara det som tynger studenten och då bara ser det som orsak till sitt avhopp även om andra faktorer kan spela en större roll. Det är lätt för högskolan att lägga problemet med studenters avhopp utanför institutionen och godta det som studenterna skriver som orsak utan att nysta i det närmre.
Det som vi genomgående har sett i vår studie när det gäller orsaker till avhopp är precis som Tinto anger, att det saknas starka yrkes- och utbildningsmål samt en avsaknad av engagemang gentemot högskolan (Tinto, 1987, s. 40 ff. se s. 13 ovan). Många har angett att huvudorsaken till avhoppet har varit felval. Vad som också har framgått av våra intervjuer är att de flesta inte har informerat sig om vad yrket som studie- och yrkesvägledare egentligen innebär utan endast har haft sin egen personliga föreställning. Flera personer har egentligen haft andra yrkesmål men ändå sökt in på programmet av olika anledningar inte minst för att slippa komplettera för att få behörighet. Andra bidragande orsaker som vi kan urskilja är att de förväntningar som studenterna går in med på högskolan förändras när verkligheten blir ett faktum. Detta avser både kursernas innehåll, tempo och den blivande yrkesrollen. Det framkom ofta i intervjuerna att kurserna ansågs som flummiga och att undervisningens kvalitet varierade. Maria beskriver hur hon upplevde undervisningen: ”… och föreläsningarna var inte heller av bra kvalitet tyckte jag…alltså jag upplevde det som katastrofalt flummigt emellanåt.” Peter: ”Lärarkvalitén varierade…Läste sånt som jag tyckte skulle vara svårt att
applicera i mitt kommande yrke.” Studie- och yrkesvägledarna vid Malmö högskola uppger på samma sätt att många studenter har svårt att se syftet med programmet och att finna den röda tråden genom utbildningen. Vissa av intervjupersonerna kämpade med sina studier medan någon tyckte att tempot var för lågt. Praktiken spelade för en del av intervjupersonerna en avgörande roll för hur synen förändrades på studie- och yrkesvägledaryrket. Dessa studenter insåg på praktiken att yrket inte levde upp till de förväntningar som de hade t ex på yrkets arbetsuppgifter, lön och status. Förväntningarna på yrket hade kunnat vara annorlunda om studenterna innan de sökte till utbildningen tagit reda mer på vad yrket innebar. Det var endast en person som vi intervjuade som hade vidtalat en studie- och yrkesvägledare innan personen sökte till utbildningen. Studien visar att det kan vara svårt att se den röda tråden genom alla kurserna och förstå hur allting hänger samman. Vissa av intervjupersonerna kunde inte förankra det de hade lärt sig på kurserna ute på praktiken och där har högskolan ett stort och betydelsefullt ansvar att se till att studenterna ser den röda tråden genom hela utbildningen. Även vi som har gått länge på programmet kan ibland känna en osäkerhet i vad yrkesrollen egentligen ska innebära konkret.Högskolan har ett ansvar att se till att delkurserna på ett tydligare sätt knyts samman för att förhindra tveksamheter kring den framtida yrkesrollen.
Den sociala integrationen inom högskolan är naturligtvis betydelsefull för alla studenter men kan vara viktigare inför osäkra studenters ställningstagande till att hoppa av eller fullfölja. Inträdet i den akademiska världen upplevdes väldigt individuellt beroende på personlighet, tidigare referenser och andra påverkande faktorer. De fyra termer som Tinto pratar om när det gäller studenters erfarenheter inom högskolan (Tinto, 1987, s. 39, se s. 13 ovan) går att skönja i vårt möte med våra intervjupersoner. Vi kan inte tydligt peka ut vilka av dessa termer som är mer påtagliga än andra men vissa intervjupersoner har inte funnit sig tillrätta i den sociala gemenskapen. Magdalena säger att: ”antingen var de äldre eller yngre än mig… de andra hade inga barn.” Att komma in densociala gemenskapen är väldigt viktigt för om studenterna kommer att fortsätta eller hoppa av. Precis som Tinto anser vi å ena sidan att om studenterna har tydliga yrkes- och utbildningsmål och klarar av studierna men inte finner sig till rätta socialt på högskolan är det en starkt bidragande faktor som kan leda till avhopp. Å andra sidan om studenten har svaga yrkes- och utbildningsmål men klarar sig hyfsat akademiskt kan
utbildningen. Om studenterna inte integreras i den sociala gemenskapen kommer de att känna sig utanför och troligtvis hoppa av. I detta avseende har högskolan en viktig roll för att den sociala integrationen skall kunna uppnås. Vår analys visar på samma sätt som Tinto beskriver att brist på stöd och support från det externa umgänget är en bidragande orsak som kan vara avgörande för beslut att hoppa av om inte studenten har klart uppsatta mål och/eller liten delaktighet inom högskolan. Har studenten stöd hemifrån och från vänner kan detta hjälpa till att stärka målen som i sin tur kan leda till att studenten fullföljer sina studier. Magdalena beskriver att hennes familj, speciellt hennes pappa ifrågasatte hennes beslut att studera på högskolan: ”Vad ska du där?” Positiv respons hemifrån är en viktig faktor för att studenten ska fullfölja sin utbildning. Studie- och yrkesvägledarstudenter är oftast äldre och har i många fall familj och barn. Stöd hemifrån är då särskilt viktigt eftersom utbildningen förutsätter mycket självstudier som kräver lugn och ro för studenten. Är stödet hemifrån svagt och deras val att läsa på högskolan ifrågasätts, kan detta leda till att studenterna inte får den ostördhet som krävs för att kunna studera. De studenter som har barn kan oftast inte delta i gemenskapen som sker med kurskamrater efter skolan och kanske då har svårare att integreras socialt. Det kan vara en svår balansgång mellan det nya sociala umgänget på högskolan och det befintliga umgänget som finns hemma. Högskolan har en betydelsefull roll att uppmärksamma de studenter som riskerar att inte integreras i institutionens sociala miljö.
Lovén och studie- och yrkesvägledarna anser att en bidragande orsak till studieavhopp har samband med rådande konjunktur. Detta är något vi inte kan se i vår analys. Endast en som besvarade enkäten angav nytt arbete som orsak. Konjunkturen idag kan vara en bidragande orsak till studenters avhopp eftersom arbetsmarknaden är god men troligtvis påverkar den mer att studenter inte söker till högskolan i samma utsträckning som förr.
Hede & Wikander delar in studenters orsaker till avhopp i tre kategorier (Hede & Wikander, s. 11, se s. 17 ovan). I deras modell integreras som mest två kategorier samtidigt. Våra reflektioner när vi studerar deras modell är att det saknas interaktion mellan samtliga tre kategorier. Vår uppfattning är att deras modell är en förenklad version av Tintos modell som förenklar hela avhoppsproblematiken. Eftersom vi ser svårigheter med att applicera vårt resultat mot Hede & Wikanders modell har vi valt att koppla vårt resultat till Tintos resonemang. Samtidigt menar vi, efter att ha kritiskt
reflekterat över Tintos modell, att han i hög utsträckning tycks utgå från studenter som kommer direkt från gymnasiet vilket emellanåt gör det svårt att applicera hans resonemang på syv-programmet eftersom flertalet studenter är äldre.