Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poängVarför hoppar vissa studenter av sin högskoleutbildning?
- en studie om orsaker till avhopp från studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö Högskola
Why do some students drop out from higher education?
- astudy of drop out causes in the education of career counselling at Malmö University
Ulrika Jönsson
Britt-Marie Johansson
Studie och yrkesvägledarexamen 120 p Handledare: Torsten Janson Höstterminen 2007 Examinator: Marita Flisbäck
Sammanfattning
I vårt examensarbete fördjupar vi oss i orsakerna till studieavhopp från studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare tittar vi på studenternas upplevelse av misslyckande och personlig utveckling i samband med studieavhoppet både retrospektivt och idag. Idén till detta arbete väcktes då många av våra studiekamrater successivt hoppade av utbildningen. Eftersom orsaker till studieavhopp på högskolan är ett outforskat ämne i Sverige bestämde vi oss för att forska vidare inom området.
Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som valde att inte fullfölja sina studier. Vårt underlag till intervjuerna baserades på 23 enkätsvar från tre årskullar. För att få en vidare bild av Malmö högskolas syn på studieavhopp valde vi att intervjua programansvarig för utbildningen och två studie- och yrkesvägledare. Vår studie utgår framförallt från Vincent Tintos teorier om studieavbrott.
Resultatet av vår studie visar att studieavhopp är en komplicerad process som påverkas av många olika faktorer som integreras i varandra. Det som också tydliggörs är att våra resultat inte stämmer överens med Malmö högskolas uppfattning angående avhoppsorsaker. Det som framkommer tydligt är att faktorer så som ekonomi och familjförhållanden inte är största påverkansfaktorer när det gäller avhopp. Det är framförallt felval beroende på för svaga yrkes- och utbildningsmål samt avsaknad av engagemang gentemot högskolan som leder till att studenterna inte fullföljer sin utbildning. Vidare visar våra resultat att de flesta respondenter inte upplevde sitt avhopp som ett misslyckande varken vid avhoppstillfället eller idag. Samtliga respondenter ser idag sitt avhopp som ett steg i sin personliga utveckling.
Nyckelord: avhopp, misslyckande, orsaker, personlig utveckling, studie- och
yrkesvägledning
Förord
Vi vill rikta vårt tack till alla som har hjälpt oss under arbetets gång. Speciellt vill vi tacka vår handledare Torsten Janson som har stöttat, kritiserat och uppmuntrat oss genom examensarbetets utveckling.
Vi vill också tacka våra muntliga källor Anders Lovén, programansvarig för studie- och yrkesvägledarprogrammet och studie- och yrkesvägledarna vid Malmö högskola Eva Andrén och Paula Grevskog för att de ville dela med sig av sina kunskaper och sin dyrbara tid.
Inte minst vill vi tacka våra respondenter som gav oss sin tid och ställde upp på intervjuer och svarade på våra enkäter. Till sist vill vi tacka våra familjer och vänner för all stöttning och support under arbetets gång.
”Varje utgång är en ingång
till något annat”
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
INLEDNING
6
1.1 Syfte och frågeställning 8
1.2 Avgränsningar 8
1.3 Begreppsdefinition 8
2.
TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA
PERSPEKTIV
102.1 Tintos teori 12
2.2 Tintos modell – avhopp som en longitudinell process 15 2.3 Hede och Wikanders modell 17
2.4 Misslyckande 18
2.5 Positivt med avhopp
20 2.6 Hur förhåller sig perspektiven till varandra? 20
3.
METOD
223.1 Val av metod 22 3.2 Urval 22 3.3 Enkäter 23 3.4 Kvalitativa intervjuer 24 3.5 Intervjuguiden 25
3.6 Genomförande av kvalitativa intervjuer 25 3.7 Intervjuer med Ander Lovén och studie- och
yrkesvägledare 26 3.8 Forskningsetiska principer 27
4
.
RESULTAT
284.1 Bortfallsanalys 28 4.2 Enkätsvaren 29
4.3 Intervju med Anders Lovén, programansvarig för studie-
4.4 Intervjuer med studie- och yrkesvägledare vid Malmö
högskola 31
4.5 Intervjuer med avhoppade syv-studenter 32 4.5.1 Intervju med Lotta 32 4.5.2 Intervju med Magdalena 33 4.5.3 Intervju med Peter 35 4.5.4 Intervju med Viktoria 36
4.5.5 Intervju med Tina 37
4.5.6 Intervju med Maria 38
5.
RESULTATDISKUSSION
405.1 Vilka faktorer låg till grund för studenternas beslut
att inte fullfölja utbildningen? 40 5.2 Vad var det som studenterna upplevde som positivt/
negativt vid studieavhoppstillfället? 44 5.3 Hur är studenternas upplevelse att studieavhoppet
idag? 45
5.4 Avslutande diskussion 45 5.5 Förslag till vidare forskning 47
6.
KÄLLFÖRTECKNING
486.1 Litteratur 48
6.2 Muntliga källor
49
Bilagor
1. Följebrev till enkäten 2. Enkäten
3. Påminnelse brev
4. Intervjuguide till avhoppade studenter 5. Intervjuguide, Anders Lovén
1. Inledning
Dagligen ställs vi inför val som påverkar oss på olika sätt. En del val ger omedelbara konsekvenser medan andra påverkar oss på sikt. Att välja att stanna kvar eller fullfölja en högskoleutbildning kan bero på många olika faktorer som integreras i varandra.Att inte fullfölja sina påbörjade högskolestudier kan anses som ett misslyckande både för den enskilde individen och ur samhällsekonomiskt perspektiv. Moira Peelo, studie- och yrkesvägledare och Terry Wareham, rektor, som båda arbetar på Lancaster University i Storbritannien är redaktörerna som står bakom boken Failing students in higher
education (2002). Boken uppkom genom avsaknaden av kunskap som berörde det
holistiska synsättet angående misslyckande i akademiska sammanhang. Boken innehåller också texter skrivna av andra författare. I boken beskrivs misslyckande som en stark kraft som kan vara förödande men samtidigt också kan vara en början till en positiv förändring (Peelo & Wareham, 2002, s. 148).
Vi har valt att titta närmre på orsakerna till varför en del studenter väljer att avbryta sina studier i förtid på studie och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare vill vi titta påom studenterna själva sågsitt avhopp som ett misslyckande eller som ett steg i deras personliga utveckling vid avhoppstillfället. Vi anser det också som värdefullt att ta reda på hur personerna ser på sina studieavhopp idag. Idén till detta arbete har successivt vuxit fram allteftersom vissa av våra kurskamrater har hoppat av utbildningen.
Insikten om vilka orsaker som ligger bakom studenters beslut att hoppa av sin hög-skoleutbildning är värdefull i många avseenden speciellt ur individ- och samhällsperspektiv. Högskoleverket (HSV) anger på sin hemsida att högskolorna erhåller ekonomiska anslag som betalas ut per helårsstudent och per helårsprestation (HSV 071003). Detta innebär att avhopp kan påverka högskolans ekonomi. HSV anger i sin rapport, Studier-karriär-hälsa - en utvärdering av högskolornas arbete med
studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård (2007) när de diskuterar
kostnad eller investering, att:
Vi menar att med dagens finansieringssystem så ligger satsningar att på olika sätt stödja studenterna helt i linje med lärosätenas ekonomiska intresse. Studenter som inte klarar att prestera undergräver lärosätets ekonomi. (HSV, 2007, s. 13 f.)
Som studie- och yrkesvägledare kan vår undersökning förhoppningsvis ge en förklarande bild av studenters tankar kring avhopp. Denna insikt kan bidra till ökade möjligheter att uppskatta avhoppsbenägenheten hos nya studenter och försöka hjälpa dem i tid. Vetskapen om studenters avhopp är generellt viktig eftersom väl underbyggda val gynnar såväl individens utveckling som samhällets. I boken Vägval och växande (1996), som Lennart Danielsson, speciallärare och adjunkt samt Ingrid Liljeroth, psykolog och universitetslektor, är författare till omtalas att den kunskap som erhålls genom utbildning kan ses som en del i den professionella identitetsutvecklingen. Ingen går nollställd in i en utbildning utan bär på en historisk ryggsäck som påverkar behållningen av utbildningen, antingen i positiv eller negativ riktning. Initialt på en utbildning finns alltid förväntningar och inställningar om t.ex. framtida arbetsuppgifter, vilket också påverkar resultatet (Danielsson & Liljeroth, 1996, s. 220).,
Individers kunskap och kvalifikationer är stora och betydelsefulla komponenter för Sveriges ekonomiska tillväxt. Dagens arbetsmarknad kännetecknas av globalisering inklusive snabba framsteg inom den tekniska utvecklingen. Det är därför allt viktigare att fortlöpande uppgradera och aktualisera kunskap och kompetens genom livslångt lärande. Grunden för detta läggs inom ramen för det formella utbildningssystemet.
Vår studie vilar på Vincent Tintos teori om orsaker till studieavhopp som han beskriver i sin bok Leaving college, Rethinking the Causes and Cures of Student Attrition. Gunnar Hede & Lennart Wikanders modell som tolkar orsaker till studieavbrott på juristutbildningen på Uppsala Universitet benämns i rapporten Avbrott och
studieförseningar på juristutbildningen: en uppföljning av antagningsomgången ht 1983 vid Uppsala Universitet. Det resonemang om misslyckande som förs i
redaktörerna Peelo & Warehams bok Failing studentens in higher education ligger också till grund för vår studie. Dessa teoretiska perspektiv kommer vi att utveckla nedan.
1.1 Syfte och frågeställning
Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka orsaker till varför vissa studenter som antogs till studie- och yrkesvägledarprogrammet i Malmö inte fullföljde sina högskolestudier. Studien omfattar tre årskullar. Vi vill också utröna om studenterna själva såg sina avhopp som ett misslyckande eller som ett steg i den personliga utvecklingen när de fattade sitt beslut att inte fullfölja sina studier. Vi avser dessutom att ta reda på hur personerna ser på sina studieavhopp idag. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar:
• Vilka faktorer låg till grund för studenternas beslut att inte fullfölja utbildningen? • Vad var det studenterna upplevde som negativt/positivt vid studieavhoppstillfället? • Hur är studenternas upplevelse av studieavhoppet idag?
1.2 Avgränsningar
Vi har i vår undersökning valt att inte titta på studieavhopp generellt på högskolor i Sverige på grund av tidsbrist och ekonomiska förutsättningar. Det hade dock varit intressant att undersöka en större population för att få en tydligare och mer tillförlitlig bild av orsakerna till studieavhopp på svenska högskolor. En annan aspekt som hade varit intressant att belysa är om avhoppsfrekvensen påverkas av hur mycket studie och yrkesvägledning som studenten har erhållit innan högskolestudierna påbörjades. Studie och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö Högskola har också en distansutbildning i Varberg. Vår avgränsning, att endast koncentrera oss på de studenter som har hela sin undervisning förlagd i Malmö, beror på att vi redan från början bestämde oss för att träffa de avhoppade studenterna personligen vid intervjutillfället. Detta var inte genomförbart med Varberg på grund av geografiska avstånd och den brist av tid som vi hade till vårt förfogande.
1.3 Begreppsdefinition
Vi har efter vår litteraturgenomgång konstaterat att det finns flera olika begrepp som definierar studenters val att inte fullfölja sina studier. Det är omöjligt att säga om studenterna vid senare tillfälle kommer att återuppta sina studier eller om beslutet är permanent oavsett vilket begrepp som används. I detta examensarbete har vi valt att använda oss av begreppet studieavhopp för att undvika felaktig tolkning. Vi menar med
studieavhopp de avhopp som innebär att studenten avbrutit sina studier och inte har för avsikt att återuppta de avhoppade studierna vid avhoppstillfället. Andra definitioner som vi har kommit i kontakt med är studieavbrott, studieuppehåll, studieförsening, kursavbrott samt den amerikanska termen drop out som används i amerikansk och brittisk litteratur. Vid återgivande av citat kommer vi att använda författarnas egna termer som beskriver studieavhopp.
2. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv.
Vi har uppmärksammat att lite forskning har gjorts i Sverige angående orsakerna till avhopp från högre utbildning trots att andelen som tar examen är låg i Sverige jämfört med övriga OECD-länder (OECD, 2007, Education at a Glance). Sven Bertil Liljegren skriver i sin artikel i Sydsvenskan om avhopp vid Malmö högskola, att endast hälften av alla studenter som börjar ett program fullföljer sin utbildning. Enligt artikeln hamnar Malmö högskola nästan 20 procent under riksgenomsnittet för studenter som tar ut sin examen (Liljegren, 2007). Vi upptäckte att andra länder som USA och Storbritannien har uppmärksammat frågan i större utsträckning än Sverige. Att vissa högskolestudenter inte fullföljer sin utbildning är inget nytt fenomen. Vi valde att ta kontakt med Högskoleverket som bekräftade att ingen generell forskning om orsakerna till avhopp har gjorts i Sverige.
De få svenska undersökningar som är gjorda inom området avhopp från högskolestudier återfinns oftast inom olika fakulteter. Gunnar Hede & Lennart Wikander har i Sverige utarbetat en modell om studieavbrottsorsaker där de har studerat juridikstudenter vid Uppsala Universitet (Hede & Wikander, 1990, Avbrott och studieförseningar på
juristutbildningen: en uppföljning av antagningsomgången ht 1983 vid Uppsala Universitet). De utgår från tre huvudanledningar som ligger till grund för studieavbrott,
nämligen individuella förutsättningar, institutionella förhållanden och utominstitutionella förhållanden. Vidare finns det utvärderingar gjorda av Malmö Högskola, t.ex. en rapport av Annelis Jönsson, professor i pedagogik vid Malmö högskola, med titeln Studie och yrkesvägledning, syo-linjen – en självvärdering, 1993. I denna tar författaren bl.a. upp orsaker till varför man som student avbryter sin utbildning. Hon skriver bl.a. att eftersom programmet har en relativt hög medelålder, grundar sig ofta avhoppen på ekonomiska- och familjeskäl (Jönsson, 1993, s. 14). I självvärderingsrapporten om studie och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö Högskola 2006, framkommer att studenter ofta uppger familjeskäl eller ekonomiska skäl som anledning till sina avhopp (Självvärdering av studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö Högskola, Malmö Högskola 2006, s. 20). Boken Staying or leaving the course
(2003) som är skriven av Veronica McGivney som är forskningschef på NIACE (the
National Institute of Adult Continuing Education – England and Wales) är en rapport som baseras på en rad olika studier som publicerades första gången 1996. Denna rapport
som är den andra upplagan är utgången av ett kort projekt på uppdrag av förra Employment Department i Storbritannien som inkluderar fullföljande- och avhoppsmönster hos vuxna studenter på högskolan. En av studierna i rapporten visar på att studenters avhopp inte endast beror på personliga skäl och att man får arbete. Snarare att dessa orsaker tenderar att dölja de mer djupliggande orsakerna såsom brist på självkänsla när det gäller att klara de akademiska kraven. En annan studie i rapporten tar upp att studier gjorda i Storbritannien visar på tre huvudorsaker till avhopp nämligen, problem att hitta boende, ekonomiska problem och sociala problem. Rapporten innehåller ytterligare en studie som beskriver att kopplingen mellan ekonomiska svårigheter och avhopp inte är självklar. Studien visar att studenterna inte i första hand hoppar av sina studier på grund av ekonomiska orsaker utan är bara en bidragande orsak. Det framgår att studenter hellre anger kursrelaterade orsaker än personliga skäl. Det kan istället ses som att studenten ogillar kursen och andra faktorer såsom att man kanske inte har integrerat sig i den akademiska världen (McGivney, 2003, s. 99). Boken From life crisis to lifelong learning, Rethinking working-class ´dropout´ from
higher education (2005), som är skriven av ett antal engelska forskare och lektorer, bl a
Jocey Quinn, är en rapport som handlar om avhopp bland unga högskolestudenter under 25 år som kommer från arbetarklassen i Storbritannien. Den analyserar vad studenter, lektorer och personal vid högskolan m.fl. tror är orsaks- och påverkansfaktorer till avhopp.
I Storbritannien och i USA har mer forskning gjorts inom området. Vincent Tinto, professor i sociologi och pedagogik vid Syracuse University USA, utvecklade en studieavbrottsteori som ofta omtalas i den utländska forskning som vi tagit del av. Även i de få svenska forskningsrapporterna som belyser ämnet studieavhopp hänvisas ofta till Tintos teorier. Vi är väl medvetna om att länderna skiljer sig åt vad gäller utbildningssystem, ekonomi och sociala strukturer men vi bedömer ändå att den litteratur vi har läst är relevant i vår undersökning.
I vårt arbete utgår vi från teorier och modeller kring studieavhopp. I följande avsnitt har vi för avsikt att belysa olika faktorer, teorier och modeller som ligger till grund för studieavhopp och dess orsaker. Tintos teori förklarar studieavhopp som en longitudinell och komplex process. Hede & Wikanders har gjort en egen tolkning av orsaker till studieavbrott. Peelo & Wareham skriver om misslyckande i samband med studier. Vi
kommer även att ta upp avhopp som personlig utveckling vilket inte är omskrivet i samma omfattning som misslyckande.
2.1 Tintos teori
Studenters avhopp från högskolan är en komplicerad process eftersom det handlar om interaktionen mellan individer inom högskolan. Tinto skriver att tidigare forskning i ämnet har varit mer av beskrivande karaktär än analyserande och mer ett tvärsnitt på avhoppsprocessen än ett longitudinellt problem. Han skriver vidare att tidigare studier ger indikationer om olika typer av studenter som hoppar av från högskolan framför andra, och/eller att avhoppade studenter som grupp har vissa attribut som skiljer sig från de studenter som fullföljer utbildningen. Vad sådana studier inte visar är processen som leder till avhopp och som belyser de beskrivande faktorerna. För att studera dessa processer behövs longitudinella fakta som följer varje enskild student från första dagen på utbildningen fram tills studenten fullföljer eller hoppar av. Dessa faktorer ger ljus över de viktiga sociala och intellektuella processerna som leder till integration inom högskolan och som gör att individer antingen lämnar utbildningen eller fullföljer den (Tinto, 1987, s. 38). På liknande sätt som Tinto, beskriver boken Staying or leaving the
course att avhopp är en komplex process som vanligtvis innefattar en kombination av
interaktiva skäl. Vidare säger McGivney att studenterna endast nämner en eller den senaste orsaken till att inte fullfölja studierna (2003, s 113 f.). Alan Woodley som är forskare vid The Open University i Storbritannien, citeras i ovan nämnda bok hur han förklarar denna process:
We must treat dropping out as a complex process in that it generally involves numerous interconnected causal facors and often builds up over time. Finally, we must have a greater awareness of how people explain their behaviour, both to them selves and to other people. (McGivney, 2003, s. 114)
Individuella och institutionella orsaker till studentavhopp
Enligt Tinto finns det två kännetecken som är framträdande när det gäller de grundläggande individuella orsakerna till avhopp, nämligen yrkes- och utbildningsmål och engagemang. Båda dessa pekar på viktiga personliga förberedelser som studenterna har med sig när de påbörjar sin utbildning på högskolan. De hjälper inte bara till att sätta gränser för studenternas kunskapsnivå utan också för att prägla deras personliga
erfarenheter när de börjar sin utbildning. Tinto använder fyra termer när han pratar om studenters erfarenheter inom högskolan som påverkar avhopp, nämligen
anpassningsförmåga, akademiska svårigheter, avvikelse och isolering (Tinto, 1987, s.
39). Varje term beskriver hur viktig interaktionen mellan studenternas individuella erfarenheter och de förhållanden som råder inne på högskolan är och resultatet som uppstår av detta.
Studenter som har ett mål med sin utbildning är motiverade att fullfölja sina studier. Ju högre mål studenterna har ju mindre är risken att de hoppar av, särskilt om utbildningen ingår i en vidare plan. Med detta menar Tinto att ju starkare band det finns mellan en högskoleexamen och andra högt värderade mål, ju större är chansen att målen nås. Det finns studenter som hoppar av eftersom de inte har som mål att fullfölja sin utbildning. Studenternas engagemang så som drivkraft och motivation för sina studier är också indikationer på om de stannar kvar på högskolan eller hoppar av. Är inte studenterna engagerade att genom sina studier nå sina mål kan det leda till att de inte fullföljer utbildningen. Studenters engagemang beskrivs av Tinto dels som yrkes- och utbildningsmål och dels engagemanget i högskolan. Om detta engagemang är stort hos studenterna är chansen större att de fullföljer sin utbildning (Tinto, 1987, s. 40 ff.).
Tinto skriver att de flesta studentavhopp från högskolan är frivilliga i den mån att de uppstår utan något formellt tvång från högskolan. Avhopp beror inte främst på att studenten har akademiska svårigheter utan det beror på hur individens sociala och intellektuella erfarenheter integreras inom högskolan när de påbörjar sina studier. Ju mer integrerade dessa erfarenheter är, d.v.s. ju mer de ses som tillfredsställda och leder till integration inom högskolan, desto troligare är det att studenterna stannar kvar och fullföljer sin utbildning. Det motsatta innebär att ju mindre integrerade de är desto större är risken att de hoppar av utbildningen (Tinto, 1987, s. 53) .
Högskolan kräver att studenterna anpassar sig både socialt och intellektuellt till den nya värld som högskolan ändå är. Tinto skriver att många studenter anser att det är svårt att anpassa sig trots hög social förmåga. För de flesta studenter är anpassningstiden kort och för vissa blir anpassningen så svår att de hoppar av utbildningen. Det tar tid för de flesta studenter att finna sig tillrätta i den sociala och intellektuella världen inom högskolan samt hitta ett arbetssätt och sociala band som är nödvändiga för fortsatta
studier (Tinto, 1987, s. 48 f.). De studenter som har akademiska problem och känner sig socialt utanför anser att detta är ett stort problem. Vissa studenter anpassar sig, andra inte. Många hoppar av i början på den första terminen. Tinto menar också att akademiska färdigheter är betydelsefulla för att förhindra studieavhopp. Tyvärr saknar vissa studenter dessa akademiska färdigheter och högskolans krav blir för höga vilket leder till att studenten allvarligt funderar på att hoppa av sin utbildning. Brister i integration verkar bero på två faktorer enligt Tinto, nämligen avvikelse och isolering. Avvikelse definieras som att studenten inte är villig att integrera sig och därför befinner sig utanför gemenskapen. Isolering betyder däremot att studenterna vill integreras men ändå står utanför gemenskapen. Det innebär att studenterna känner sig isolerade från det dagliga livet på högskolan. Dessa två beskrivna faktorer kan ligga till grund för studenters avhopp (Tinto, 1987, s 50 ff.). Avvikelse är nästan alltid en oundviklig faktor inom högskolan. Isolering som orsak är vanlig men skulle egentligen inte behöva finnas.
Externa faktorer som påverkar studenters avhopp
Externa faktorer påverkar enligt Tinto också studenterna och deras eventuella beslut om avhopp från högskolan. För studenter som inte bor på studieorten och därför inte i samma utsträckning deltar i aktiviteter utanför skolan spelar det externa umgänget en stor roll om personerna kommer att fullfölja sin utbildning eller ej. För personer med diffusa mål och/eller liten delaktighet inom högskolan kan inflytandet från det externa umgänget vara avgörande för avhopp eller inte. Stödjer det externa umgänget studenternas mål med högskoleutbildningen kan det leda till att studenterna fullföljer sin utbildning. Studenter som kommer från ”icke-akademiska” hem eller har en ofördelaktig social bakgrund kan möta motstånd när de påbörjar en högskoleutbildning (Tinto, 1987, s. 61).
2.2 Tintos modell - avhopp som en longitudinell process
Tinto har skapat en modell som i första hand beskriver avhopp som en longitudinell process vilket sker inom högskolan (Tinto, 1987, s. 112). Den fokuserar framför allt de händelser som förekommer inom högskolan och/eller det som sker precis innan studenterna påbörjar sin utbildning.
Figur 1: Tintos modell om studieavhopp.
Modellen som visas ovan (figur 1) illustrerar denna longitudinella process som sker i samspelet mellan studentens individuella karaktär, färdigheter, mål och engagemang och andra personer inom högskolans sociala och akademiska sfär. Studenternas erfarenheter i detta sammanhang, när det gäller den sociala och intellektuella integrationen påverkar den fortsatta anpassningen till deras mål och engagemang. Om erfarenheterna är positiva integreras dessa vilket leder till en fortsatt inverkan på målet och engagemanget som då ökar gentemot både målet att fullfölja studierna och högskolan. Om erfarenheterna är negativa upplevelser försvagas dessa mål och engagemang och då särskilt engagemanget gentemot högskolan och det kan i sin tur leda till avhopp (Tinto, 1987, s. 113 ff.).
Studenterna som påbörjar sina studier har olika social bakgrund. De har med sig olika personliga utmärkande egenskaper, sociala och intellektuella färdigheter m.m. Dessa
faktorer har en direkt påverkan på studenters avhopp från högskolan. Både mål och engagemang specificerar vilken typ och nivå som studenterna önskar på utbildningen och det framtida yrket. Engagemanget visar på vilken nivå som studenterna är motiverade både när det gäller att nå upp till dessa mål som deras engagemang inom högskolan. Mål- och högskoleengagemang tillsammans med färdigheter förklarar de sociala och intellektuella förmågor och inriktningar som studenterna tar med sig in på högskolan. Tillsammans med det externa stödet och engagemanget hjälper dessa faktorer till att etablera grundläggande förutsättningar för de följande interaktioner som sker mellan studenter och andra medlemmar inom högskolan (Tinto, 1987, s. 115).
Tintos modell försöker vidare illustrera att de följande erfarenheter som studenten får inom högskolan, särskilt det som kommer ut ur interaktionen mellan studenten och de andra medlemmarna inom högskolan, är det som i första hand är avgörande för om studenten stannar kvar. Positiv integration ökar studentens mål och stärker engagemanget både mot målet och till den högskola där studenten studerar vilket leder till fullföljande av utbildningen. Är integrationen däremot negativ ökar risken för avhopp. Tinto hävdar däremot inte att studenten måste integreras fullt ut både i det intellektuella och sociala systemet för att fullfölja sina studier. Istället menar Tinto genom sin modell att viss social och intellektuell integration måste finnas som ett villkor för att studenten ska kunna fortsätta sina studier (Tinto, 1987, s. 115 ff.).
Högskolan ses som små minisamhällen som består av olika sociala och intellektuella grupper som samspelar med varandra. Studentens avhopp från högskolan är lika mycket en reflektion av karaktärerna i dessa samhällen och därför också på institutionen, som det är studentens personliga egenskaper. Det är den dagliga interaktionen mellan studenten och de andra personerna på högskolan som mäter hur stor chansen/risken är att studenten fullföljer utbildningen eller hoppar av (Tinto, 1987, s. 120 f.).
2.3 Hede & Wikanders modell
Hede & Wikander som bl.a. har gjort studier kring orsaker till studieavhopp bland juridikstudenter, har utvecklat en modell som utgår från att det finns tre huvudorsaker till studieavhopp.
Figur 2. Hede & Wikanders modell om orsaker till studieavhopp.
De menar att det finns tre kategorier av faktorer som kan förklara studieavhopp:
1) förklaringar som kan relateras till studenterna själv, t.ex. bakgrund, studiemotiv och studiekapacitet (individuella förutsättningar)
2) förklaringar som kan relateras till studenternas omgivande miljö, t.ex. ekonomi, boende, arbete och fritid (utominstitutionella förhållanden)
3) förklaringar som direkt kan sammankopplas med själva utbildningen, t.ex. mål, innehåll, undervisningen, institutionellt klimat (institutionella förhållanden)
Hede & Wikander betonar att i många fall kan det vara en kombination av faktorer som är avgörande för studentens beslut att hoppa av högskolestudierna (1990, s. 11 f.).
Hede & Wikanders modell skiljer sig från Tintos synsätt genom att de har en striktare uppdelning när det gäller orsaksfaktorerna. Dessutom belyser de inte studenternas interaktioner inom den sociala och akademiska världen på samma djupgående sätt över tid som Tinto.
Avbrott eller fortsatta studier Utominstitutionella förhållanden Individuella förutsättningar Institutionella förhållanden
2.4 Misslyckande
Att som student ta beslutet att inte fullfölja sin utbildning är väldigt individuellt. Be-slutet att hoppa av kan vara en kombination av att känna sig lättad men ändå miss-lyckad. Även om studenterna känner sig säkra i sitt val att hoppa av, kan de känna sig misslyckade eftersom de inte fullföljde något de hade påbörjat (Quinn m.fl., 2005, s. 38). För många studenter kommer inte misslyckande som en enda händelse utan som en serie av flera misslyckade tillfällen. Vissa studenter upplever att misslyckande uppkommer genom interna och inte externa faktorer t ex att inte kunna hålla den nivå som de personligen satt som mål. Utåt sett kan allt se bra ut och de klarar kurserna utmärkt men inom sig kan pressen och strävandet vara enormt. Om någonting annat går fel i studentens liv kan den sköra strukturen som stödjer studenten på högskolan rasa. Högskolan har en roll i att studenter misslyckas med sina studier. Om studenterna misslyckas kan det ifrågasättas hur högskolan lär ut men även vilket stöd skolan erbjuder och skolans roll som kultur och kvalitén på utbildningen (Peelo & Wareham, 2002, s. 3). Högskoleverket skriver i sin rapport att problem som utanförskap och misslyckande kan förebyggas med hjälp av högskolans insatser (HSV, 2007).
För att högskolestudenter ska klara av sina studier måste de övertyga andra att de är intelligenta och smarta. Om studenterna misslyckas med detta kommer lärare och kurskamrater anse att de inte passar in på högskolan och hamnar i periferin. När studenterna hamnar i periferin kommer de slutligen att hoppa av sina studier eller bli ännu mer marginaliserade som till slut leder till att högskolan ber dem lämna kursen De studenter som ligger i riskzonen för avhopp är de som inte tror att de kan övertyga lärare och kurskamrater att de har den mentala styrkan att stanna kvar. Denna självmedvetenhet kan komma smygande under en tid eller komma på en gång t ex på grund av kritik, och på så vis känner studenterna att de inte är mentalt starka nog för att klara av studierna (Peelo & Wareham, 2002, s. 74). Risken för försämrat självförtroende ökar vilket i sin tur kan leda till känslan av att inte passa in i högskolevärlden och därför väljer studenterna att hoppa av sina studier. Detta fenomen kallar Lars Karlsson som är fil.mag. i psykologi, för självuppfyllande profetior i sin bok Psykologins grunder (2004). Det innebär att vi ofta har förutfattade meningar om människor och dessa förväntningar sänds ut verbalt eller icke-verbalt. Mottagaren tolkar dessa signaler från sändaren och rättar sig efter dem, d.v.s. uppfyller förväntningarna, på vilken sändaren
tolkar mottagarens beteende och på så sätt uppfylls de ursprungliga förväntningar (Karlsson, 2004, s. 467).
Vad som anses som ett misslyckande är väldigt individuellt. Att muntligt svara fel på en fråga kan för vissa kännas som ett enormt misslyckande och kan stanna kvar länge i studentens medvetande medan andra inte tycker att det var så farligt och har glömt det till nästa dag. De misslyckanden som vi har svårast att glömma är de som vi förebrår oss själva som t ex ”det skulle jag ha visst”. Studenter som är självkritiska på det här sättet klandrar sig själva för att de inte förväg ”visste” vad tentan skulle innehålla eller är rädda för att inte passa in i olika situationer i det dagliga livet eftersom ” jag är på det här viset ”. Många som misslyckas betraktar sig själva som s.k, fit-failures vilket betyder att människor ser sig som en misslyckad individ i nästan alla situationer. Det får negativa konsekvenser för prestationen eftersom studenter känner att de inte passar in. (Peelo & Wareham, 2002, s. 76 ff.)
Alla studenter hoppar inte av sina studier bara för att de stöter på motgång. Det finns andra bakomliggande orsaker än misslyckande som avgör studenters avhopp som t ex erbjudande om arbete eller resa utomlands. De flesta som hoppar av känner sig lite misslyckade även om avhoppet var frivilligt. Som nämnts ovan är det individuellt hur man ser på misslyckande. Det finns olika mönster i människors beteende när det gäller misslyckande. Boken beskriver tre mönster i människors beteende som kan leda till avhopp nämligen den mentala perfektionisten, den överraskade nykomlingen och den
avvikande. Den mentala perfektionisten är aldrig tillräckligt bra enligt sin egen
uppfattning. De oroar sig ständigt att göra, säga och tänka fel och straffar sig själva vid felsägningar m.m. Högpresterande studenter visar utåt att de trivs med sina studier men kritiserar ständigt sig själva inombords. Den överraskade nykomlingen är den som fortfarande är ”överraskad” även när studierna har pågått ett tag och de andra studenterna börjar komma till ro. Dessa studenter kommer att fortsätta vara överraskade över högskolan och ofta då på ett negativt sätt och använder detta som anledning till att inte passa in. Den avvikande studenten som gärna använder sig av ” därför att jag är som jag är ” kan genast reagera på känslan att inte passa in och hoppa av utbildningen utan att ge det en chans (Peelo & Wareham, 2002, s. 79 ff.). Upplever studenterna att de befinner sig i en högskolevärld som inte godtar att de är annorlunda kan detta leda till känsla av utanförskap som påverkar självförtroendet på ett negativt sätt. Det är skillnad
på hur studenterna känner inför sina avhopp beroende på när de hoppar av. Känslan hos studenter som hoppar av kort efter påbörjad utbildning skiljer sig troligtvis från dem som hoppar av efter två års studier.Skillnaden är att de studenter som lämnar senare har kvalifikationer med sig till skillnad från studenter som hoppar av efter kort tid och dessutom tycker de att det har varit slöseri med tid (Quinn m.fl., 2005, s. 40). När Tinto skriver om misslyckande menar han att högskolan inte ska definiera avhopp som ett misslyckande om inte studenten själv gör det. Alla studenter hoppar inte av på grund av att de har misslyckats med sina studier utan har istället haft andra intentioner från början (Tinto, 1987, s.132 ff).
2.5 Positivt med avhopp
Alla studenter tycker inte att det bara är negativt att hoppa av en högskoleutbildning. Det positiva som de ser är att de nu kan gå vidare i livet med erfarenheter av högskolestudier. Avhoppet kan också bidra till bättre självinsikt, studenterna vet mer om vad de gillar och ogillar när det gäller utbildningsområden. De får erfarenhet av att studera på högskola som t ex bättre kommunikationsförmåga, självständighet och förmåga att fatta beslut (Quinn mfl., 2005, s. 37 ff.). De som hoppar av sina studier fullföljer kanske senare eller påbörjar en annan utbildning. En del påbörjar en anställning och får sin utbildning på annat sätt än via högskola eller universitet (Tinto, 1987, s. 132). Tinto skriver även att studenter som hoppar av sin utbildning oftast inte uppfattar det som ett misslyckande. Studenterna ser avhoppet som ett steg att nå sitt mål och det kan vara en viktig del i processen som visar individuell social och intellektuell mognad hos dem. Vidare skriver han att individer som har hoppat av sina högskolestudier får en bättre uppfattning vad de gillar och ogillar och på så vis matchar det med rätt yrke som innefattar deras intressen och förmågor (Tinto, 1987, s. 1 ff.).
2.6 Hur förhåller sig perspektiven till varandra?
Det som Tinto och Hede & Wikander samt Peelo & Wareham har gemensamt är att alla resonerar kring studenters avhopp från högskolan. Både Tinto och Hede & Wikander bygger sitt resonemang kring förklaringsmodeller. Samtliga författare utgår från ett holistiskt synsätt. Vad som också är gemensamt för dem alla är att de presenterar åtgärdsförslag till institutionerna som en form av riktlinjer i deras fortsatta arbete. Tintos bok mynnar ut i ett antal åtgärdsförslag för att fler studenter som påbörjar
högskoleutbildning skall fullfölja sina studier. Han vill med sin bok skapa en större förståelse för varför studenter hoppar av sin högskoleutbildning. Hede & Wikanders projektrapport resulterar i en sammanställning av orsakerna till studenters studieavbrott/studieförseningar på juristutbildningen på Uppsala Universitet. Boken som Peelo & Wareham är redaktörer för kan ses som ett hjälpmedel för olika professioner inom högskolan när det gäller synen studieavhopp och misslyckande.
3. Metod
3.1 Val av metod
I vår studie valde vi att använda kvalitativa intervjuer som forskningsmetod för att få svar på våra frågeställningar. Runa Patel & Bo Davidsson som är verksamma vid Universitet i Linköping, beskriver i sin bok Forskningsmetodikens grunder (2003), två olika forskningsinriktningar, kvantitativ och kvalitativ. Vid statistiska mätningar på insamlad data talar man om kvantitativ forskningsinriktning och när datainsamlingen baseras på ”mjuka” data handlar det om kvalitativ forskningsinriktning (Patel & Davidsson, 2003, s. 14). Syftet med kvalitativa intervjuer är att utifrån de intervjuades synvinkel försöka förstå deras upplevelser och samlade erfarenheter (Patel & Davidsson, 2003, s. 78). I vår undersökning ville vi införskaffa en fördjupad kunskap och förståelse kring orsakerna till studenters studieavhopp och hade inte för avsikt att samla in uppgifter för statistik. Därför bedömde vi att verbal analysmetod i form av kvalitativa intervjuer var det bästa förfaringssättet för att uppnå syftet med vår undersökning (Patel & Davidsson, 2003, s. 14). Den vetenskapliga utgångspunkten i vår undersökning har en hermeneutisk inriktning dvs. vi försöker tolka och förstå det som intervjupersonen berättar. (Patel & Davidson, 2003, s. 28 f.).
För att få ett underlag till vår intervjustudie valde vi att använda oss av enkäter. Med hjälp av enkäterna ville vi dessutom få en faktabaserad bild av studie- och yrkesvägledarstudenter som valt att hoppa av sina studier. Enkäten visar social bakgrund, vilken termin de hoppade av och huvudorsaken till avhoppet m.m. Vår tanke var också att eventuellt kunna använda oss av enkätsvaren i vår analys. Vår avsikt har inte varit att använda oss av resultaten som enkäterna visar ur statistiskt perspektiv beroende på för liten urvalsgrupp utan vårt huvudsyfte är att djupintervjuerna ska ligga till grund för vår studie.Däremot kan svaren i enkäterna kanske ge oss en indikation på hur känsligt ämnet är för den enskilde individen.
3.2 Urval
Vi valde att skicka ut enkäter till tre olika årskullar som påbörjat studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Detta för att få ett bredare urval inför de kvalitativa intervjuerna. Enkäten avslutades med en förfrågan om personen kunde tänka sig att delta vid en intervju. Vår förhoppning var att vi genom detta förfaringssätt
skulle kunna genomföra tio kvalitativa samtalsintervjuer. Vi kontaktade administrationen vid Malmö Högskola som hjälpte oss att få fram klasslistor dels från tidpunkten när studierna påbörjades och dels listor på de studenter som fullföljt sin utbildning. Utskicket bestod av 41 enkäter till de personer som enligt högskolans registrering inte hade fullföljt sin utbildning. Urvalet var jämt fördelad mellan de olika årskullarna.
3.3 Enkäter
Vår avsikt med enkäterna var att få ett brett underlag för kvalitativa samtalsintervjuer men även för att få en sammanfattande bild av studenterna som hoppat av studie- och yrkesvägledarprogrammet. Enkäterna bestod av framförallt strukturerade frågor med fasta svarsalternativ. Endast en följdfråga som vi valde att ta med var ostrukturerad. Vi var väl medvetna om att Jan Trost, fil.dr och professor i sociologi vid Uppsala Universitet, i sin bok Enkätboken (2001) avråder från öppna frågor men eftersom vi ansåg frågan som viktig och inte skulle använda enkätsvaren i statistiskt syfte valde vi ändå att ta med den. För att undvika missförstånd, angav vi i anslutning till vissa frågor, en notering om att endast ett svarsalternativ skulle anges (Trost, 2001, s. 72 ff.). Vi valde att inleda vår enkät med neutrala frågor såsom kön, ålder och nationalitet. Vi var noggranna när vi formulerade frågorna och bestämde ordningsföljd eftersom vi ville att de som svarade på enkäten skulle kunna urskilja en tydlig röd tråd. När det gällde frågornas formulering utgick vi från att ställa t ex korta och icke ledande frågor, undvika negationer och svåra ord (Patel & Davidsson, 2003, s. 73 ff.). Trost berör i sin bok att vissa frågor kan uppfattas som känsliga på ett eller annat sätt (Trost, 2001, s. 89). I vår enkät ställde vi frågan: trivdes du med dina kurskamrater? I samband med detta funderade vi på om frågan kunde vara känslig att besvara. Vi bestämde oss ändå för att behålla frågan eftersom vi tyckte att den var väsentlig men var medvetna om att den kanske inte skulle besvaras sanningsenligt. Däremot valde vi bort frågor som handlade om misslyckande eftersom vi bedömde detta som ett känsligt ämne som var bättre att beröra vid djupintervjuerna.
Vi ägnade tid åt att formulera missivbrevet så att det såg inbjudande ut eftersom vi var angelägna att få svar från så många som möjligt. Missivbrevet angav vårt syfte med arbetet och avslutades med förfrågan om intresse för att delta vid intervju (se bilaga 1).
Vi ansåg det som viktigt att i missivbrevet tydliggöra konfidentialiteten (Trost, 2001, s. 93 ff.).
Inför utskicket av enkäterna gjorde vi en tidsplan precis som Trost beskriver i sin bok (Trost, 2001, s. 100). Vi valde att sända iväg enkäterna en onsdag så att det fanns möjlighet för de tilltänkta svarande att fylla i formulären över helgen. Enkäterna skickades ut tillsammans med följebrev och frankerade svarskuvert (Trost, 2001, s. 94). Enkäterna var konfidentiella vilket innebar att det endast var vi själva som hade tillgång till uppgifterna (Patel & Davidsson, 2003, s. 70). Vi visste vem vi fick svar från eftersom vi hade numrerat enkäterna före utskicket efter namnlistan som vi erhöll från Malmö högskolas administration. Enkäterna och personens namn på listorna numrerades med samma siffra. Därmed kunde vi pricka av de inkomna svaren genom att kontrollera med namnlistan. Detta förfaringssätt var det mest lämpliga för att undvika att skicka påminnelser till samtliga som ingick i undersökningen (Trost, 2001, s. 96). När enkäterna kom in och var avprickade klipptes numreringen bort. Namnlistorna makulerades så att ingen kunde identifiera vem som hade besvarat en viss enkät (Patel & Davidson, 2003, s. 70). Påminnelser skickades ut till dem som ej hade besvarat enkäten den andra måndagen efter första utskicket (se bilaga 3). Vi valde att inte skicka med en ny enkät tillsammans med påminnelsebrevet. Istället angav vi våra telefonnummer och e-mailadresser så att de hade möjlighet att nå oss om de ville ha ny enkät.
3.4 Kvalitativa intervjuer
Av de inkomna svaren från enkäterna anmälde fyra personer sitt intresse för att medverka vid en personlig intervju. Heléne Thomsson (2002), fil.dr i psykologi vid Stockolms Universitet berör i sin bok Reflexiva intervjuer olika aspekter när det gäller antal intervjupersoner. Vi var angelägna om att få fler olikheter och variationer i beskrivningarna av samma verklighet, d.v.s. hur de upplevde sina avhopp och vad som låg till grund för beslutet att inte fullfölja sina studier (Thomsson, 2002, s. 58). Med anledning av detta bedömde vi det som nödvändigt att hitta fler deltagare för intervjuer. Vi valde att kontakta ett antal via telefon och erhöll genom detta ytterligare två personer. Efter detta bestämde vi oss för att genomföra dessa sex intervjuer i alla fall
eftersom vi ansåg att vi hade ett underlag från samtliga årskullar samt olika orsaksanledningar.
3.5 Intervjuguiden
För att genomföra intervjuerna utarbetade vi en intervjuguide. Vi delade in intervjuguiden i fem olika delområden (personlig bakgrund, högskoletiden, orsaker till avhoppet, misslyckande och personlig utveckling) (se bilaga 4). Vi inledde intervjuerna med neutrala frågor därför att vi ville skapa ett förtroende mellan oss och de intervjuade redan från början. Vi kommer endast att redovisa de centrala delarna som anknyter till vårt ämne i resultat och analysdelen. När vi diskuterade ordningsföljden på frågorna var det framförallt de två sistnämnda som vi funderade över. Vi bestämde oss för att avsluta med den positiva beskrivningen eftersom vi kunde tänka oss att den delen som handlade om misslyckande eventuellt kunde vara värdeladdat och därför inte var lämplig att avsluta med. Våra intervjuer hade en låg grad av standardisering vilket innebär att våra frågor gav möjlighet för intervjupersonerna att svara med egna ord (Patel & Davidson s. 71 ff.).
3.6 Genomförande av kvalitativa intervjuer
Med intervjuer menar man vanligtvis sådana som är personliga i den meningen att intervjuaren träffar intervjupersonen och genomför intervjun (Patel & Davidsson, 2003, s. 69). Vårt syfte med undersökningen var bl.a. att ta reda på studenters upplevelse av studieavhoppen dels vid avhoppstillfället och dels vid intervjutillfället. Vi är väl medvetna om att när retrospektiva frågor ställs, går det aldrig att säkerställa att man får reda på exakt hur det var vid det tidigare tillfället. Däremot får man reda på hur den som svarar nu ser på hur det var då. Eftersom tid har förflutet sedan avhoppet och referenserna har förändrats kan känslan och upplevelsen ha förändrats. Det är dock inte uteslutet att upplevelsen vid de två olika tillfällena stämmer överens (Trost, 2001, s. 76 ff.).
Vi kontaktade intervjupersonerna via telefon och lät dem bestämma plats och tid för intervjuerna (Thomsson, 2002, s. 86). Detta resulterade i att vi besökte tre personer på deras arbetsplats och två personer i deras hem. En person valde att komma hem till en av oss. Vi deltog båda två vid samtliga intervjuer eftersom vi ansåg det värdefullt inför
tolkningsprocessen samt för att erhålla större tillförlitlighet (Thomsson, 2002, s. 75). Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt från vår tidigare utarbetade intervjuguide och bandades med hjälp av en diktafon samtidigt som vi förde anteckningar. För att göra ljudinspelningar krävs intervjupersonernas tillstånd (Patel & Davidson, 2003, s. 83). Vi förankrade ljudinspelningar redan när vi ringde och bokade in intervjutider. Varje intervju pågick mellan 30-45 minuter. Personlig relation är viktig under en intervju. Det är viktigt att vi bemöter intervjupersonen med intresse och förståelse och inte lockar fram en försvarsattityd t.ex. genom att döma eller kritisera det som sägs (Patel & Davidsson, 2003, s. 71). Vi gör själva bedömningen att vi hade god nytta av den kunskap vi hittills har fått i vår utbildning när det gäller intervju och samtalsteknik. Vi gjorde löpande analyser, som Runa Patel & Bo Davidson beskriver i sin bok, när vi genomförde vår kvalitativa undersökning (Patel & Davidsson, 2003, s. 119). När vi hade besökt respektive intervjuperson dokumenterade vi våra tankar och reflektioner i bilen hem och diskuterade vad som hade hänt under intervjuns gång. Vi transkriberade materialet i nära anslutning till intervjuerna. Vi är införstådda med att olika faktorer kan inverka på intervjuresultatet. Våra egna personliga värderingar och tidigare referenser kan påverka vår tolkning av intervjusvaren. I Heléne Thomssons bok nämns att ingen observation eller datainsamling av något slag kan vara objektiv (Thomsson, 2002, s. 42).
3.7 Intervjuer med Anders Lovén och studie- och yrkesvägledare
Vi valde att intervjua Anders Lovén, programansvarig för studie- och yrkesvägledarprogrammet samt Eva Andrén och Paula Grevskog, studie- och yrkesvägledare, som alla tjänstgör vid Malmö högskola. Syftet med dessa intervjuer var att höra deras uppfattning angående studenters avhopp och dess orsaker. Vår målsättning var inte att genom intervjuerna inhämta konkret fakta utan att endast ta del av deras åsikter.
Vi kontaktade samtliga via e-mail eller telefon för att boka in intervjutillfällen. Intervjuerna genomfördes av oss båda på respektives arbetsrum och bandades efter intervjupersonernas tillstånd (Patel & Davidsson, 2003, s. 83, se ovan). Studie- och yrkesvägledarna intervjuades samtidigt enligt deras egen önskan. Båda intervjuerna tog vardera ca en timme. För att genomföra intervjuerna utarbetade vi intervjuguider (se
bilagorna 5 och 6). Via e-mail tillfrågades Anders Lovén och studie- och yrkesvägledarna efteråt om de gav sitt tillstånd till att vi fick använda dem som muntliga källor i vårt arbete.
3.8 Forskningsetiska principer
När vi förberedde frågor samt bearbetade resultatet av vårt undersökningsmaterial (enkäter och intervjuguider) tog vi noggrann hänsyn till de etiska principerna som HSFR, Humanistisk och samhällsvetenskapliga forskningsrådet angett till forskare. Här finns fyra krav formulerade såsom informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Detta beskriver Rainer Nyberg, professor i Finland, i sin bok Skriv
vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet (2000, s. 37).
Dessa regler är avsedda att skydda intervjupersonernas integritet. Vi valde bort frågor i enkäten som handlade om misslyckanden i överenskommelse med vad som anges i HSFR:s etiska principer när det gäller samtyckeskravet. För att koppla de etiska principerna till vår undersökning, informerade vi samtligadeltagare både vid utskick av enkäten och senare vid intervjutillfället undersökningens syfte samt vår avsikt att skydda deras personliga integritet och konfidentialitet (Patel & Davidsson, 2003, s. 60 ff.). För att bevara intervjupersonernas anonymitet, när vi genomförde djupintervjuerna, valde vi att fingera deras namn i vårt arbete. Vi har också valt att anonymisera vilka årskullar som ingått i vår studie.
4. Resultat
I detta kapitel kommer vi efter bortfallsanalysen att ge en sammanfattande presentation av relevanta uppgifter som framkom genom enkätsvaren. Därefter redovisas resultaten av våra intervjuer med Anders Lovén, programansvarig vid studie- och yrkesvägledar-programmet samt studie- och yrkesvägledarna vid Malmö högskola. Avslutningsvis kommer vi att redogöra för det som framkom vid vår kvalitativa intervjustudie utifrån intervjuguiden.
4.1 Bortfallsanalys
Redan när vi fick namnlistorna informerades vi om att Malmö högskola inte för statistik över avhoppade studenter. Med anledning av detta fick vi jämföra namnlistorna och på så sätt få fram de personer som kunde bli aktuella i vår studie. Av sammanlagt 41 enkäter fick vi in 32 svar varav 9 stycken föll bort p.g.a. studieuppehåll där personerna har fullföljt studierna vid senare tillfälle. Vi kommer därför i resultatdelen endast att utgå från 23 enkätsvar. Enligt Trost ligger en förväntad svarsfrekvens mellan 50 och 75 procent (Trost, 2001, s. 118). Vi kan endast spekulera i varför de resterande 9 personerna valde att inte svara. En aspekt kan vara tidsbrist eller att personen ej finns kvar på adressen. En annan aspekt kan vara att ämnet är känsligt och obekvämt att beröra.
När det gäller enkätsvaren föll några personers svar bort på vissa frågor p.g.a. olika anledningar. På fråga nr 18 var det en person som inte svarade på frågan. Vi förmodar att personen missat frågan eftersom vi inte bedömer den som känslig eller svårtolkad. En annan anledning till bortfall i svarsfrekvensen är att de svarande kryssat i mer än ett svarsalternativ. Detta gäller fråga nr 19, där två personer svarade med mer än ett kryss. Vi tror att de svarande inte kunde ge endast ett alternativ eftersom det var många olika faktorer som spelade in i deras beslut att hoppa av. På den sista frågan var det hela åtta personer som inte svarade. Vad detta beror på kan vi endast spekulera om men en av anledningarna till att så många inte svarade på sista frågan kan ha varit dess placering i enkäten. Frågan hamnade överst på sista sidan och direkt under ställde vi frågan om personen kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Vi tror att de svarande inte observerade frågan.
4.2 Enkätsvaren
Av dem som besvarade enkäten var endast två män. Bara två personer angav att de inte hade svenska som modersmål. På frågan om nuvarande huvudsysselsättning svarade de flesta förvärvsarbete, sex svarade att de studerar i någon form. Mer än hälften kom från ickeakademiska hem.
Den största andelen av dem som besvarade enkäten angav att studie- och yrkesvägledarprogrammet var deras förstahandsval. När det gäller tidpunkten för studieavhopp har de flesta valt att hoppa av andra terminen. Vidare är det lika stor andel som har hoppat av första som tredje terminen. Endast två personer har hoppat av sina studier under fjärde terminen och ingen har hoppat av senare. Störst andel svarade att huvudorsaken till avhoppet var felval eller att de kom in på annan utbildning. Det var endast en person som erhöll anställning enligt enkätsvaren. Det var endast ett fåtal som angav missnöje med utbildningen eller att familjesituationen var huvudorsaken. Ingen svarade att ekonomin var det som avgjorde beslutet att hoppa av. Mer än hälften av dem som besvarade enkäten finansierade sina studier endast med studiemedel. Något lägre antal angav att de både erhöll studiemedel och förvärvsarbetade. Fyra personer svarade att de inte trivdes med sina kurskamrater. Skäl som angavs till detta var att de inte hade samma intressen eller hade annan social bakgrund.
De flesta svarade att de hade fått tillräckligt med information om programmet innan de sökte till utbildningen. Ett fåtal svarade att högre studiemedel, bättre lärarkontakt eller bättre introduktion till högskolestudier skulle ha kunnat förhindra deras beslut att hoppa av sina studier. På frågan om något kunde ha förhindrat deras avhopp markerade tio personer ”annat” på enkäten som t ex mer likt Personal och Administrations utbildningen (PA), familjeförhållanden och högre motivation. Fem personer av ovannämnda tio angav ”nej” vilket innebar att inget kunde ha förhindrat deras avhopp.
4.3 Intervju med Anders Lovén, programansvarig för studie- och
yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola.
Anders Lovén anger att han inte känner till om Malmö högskola har någon policy när det gäller studieavhopp. Han har inte heller vetskap om det finns systematisk uppföljning avseende orsaker till studieavhopp eller uppföljningssamtal med
studenterna i samband med avhoppet. Studieavhopp i hög utsträckning är inte bra även om det alltid förekommer i någon grad. Lovén menar att arbetsmarknadens förändringar har betydelse för antalet avhopp. Det har alltid förekommit avhopp i början av terminerna som ofta relateras till att utbildningen inte motsvarar studenternas förväntningar. Han konstaterar att avhoppen har ökat de senaste åren vilket gör honom något fundersam. Intagen sker långt ner på reservlistorna vilket kan innebära att studenterna inte är motiverade just till denna utbildning. Lovén uppger att studenterna oftast anger familjen eller ekonomin som orsaker till studieavhopp. Han tror också att orsaker till avhopp kan bero på att studentens förväntningar på utbildningen inte stämmer överens med verkligheten. Lovén tror att drop out-problematiken är en större fråga i andra länder eftersom det i hög grad handlar om finansiering i större utsträckning än i Sverige. Han antar att ”pengarna rullar” på ett annat sätt i det svenska systemet trots att pengarna idag i högre utsträckning är lite mer knuta till studenterna än om man tittar rent historiskt.
Vidare framkommer att studie- och yrkesvägledarprogrammet har en äldre studentgrupp jämfört med andra program. Nackdelen med äldre studenter är att de redan är färdigformade även om de besitter större livserfarenhet än yngre studenter. Han menar också att yngre studenter är mer öppna för ny kunskap och visar ofta större entusiasm i studiesituationen. Lovén konstaterar att endast ett fåtal studenter i varje klass har annat förstaspråk än svenska. Däremot anser han att det är något fler som är födda av utomsvenska föräldrar. När det gäller könsfördelning på programmet har andelen män sjunkit avsevärt genom åren vilket påverkar inriktningen på yrkeserfarenheten inom programmet. Han förklarar detta med att andelen män sjunker till utbildningar som riktar sig mot den offentliga sektorn. Vidare anger Lovén:
Vi har alltid haft, vi har alltid varit en utbildning som kännetecknas av att man är klassresenär eller mönsterbrytare vilket ju innebär att vi har väldigt många från socialgrupp tre, det som kallas social grupp tre lite slarvigt. Men om man uttrycker det så här, vi har väldigt många som inte har föräldrar med akademisk utbildning, så kan man säga.
Under vår intervju kommer Lovén in på frågor som berör administrationen där han menar att denna inte fungerar tillfredsställande. Rutinerna är svaga och studenterna tappas lätt bort på grund av ett svårbearbetat system. Han är medveten om dessa problem och åtgärder kommer att sättas in snarast. Lovén anser att det är i smågrupperna som det går att upptäcka om någon student inte hänger med på lektionen eller är frånvarande. När det gäller större och färre föreläsningstillfällen har lärarna inte samma möjlighet att upptäcka tidiga signaler om att något är fel.
4.4 Intervju med Eva Andrén och Paula Grevskog studie- och
yrkesvägledare vid Malmö högskola
Studie- och yrkesvägledarna (syv) Eva Andrén och Paula Grevskog är eniga om att om studenterna hoppar av sina studier gör man detta så tidigt på utbildningen att det inte registreras (tre veckor). De menar att den allmänna uppfattningen är att om studenterna har gått så länge på utbildningen som två terminer fullföljer de i regel utbildningen. Studenterna uppger till syv att ekonomiska skäl är orsak till deras avhopp. De menar att medelåldern är högre på syv-utbildningen än på andra utbildningar vilket medför att många har familj och redan har vant sig vid att ha en viss inkomst och att det blir för stor skillnad i ekonomin jämfört när man arbetade. Eva Andrén anger att vissa försöker att kombinera sina studier med arbete vilket inte alltid fungerar så bra. En del har studerat tidigare och har bara ett antal terminer kvar med studiemedel vilket kan medföra att de blir tvungna att arbeta för att få sin ekonomi att gå ihop. Andra orsaker som båda uppger är att studenterna känner att de inte klarar av sina studier. Antingen kan tempot uppfattas som för lågt eller motsatsen vilket båda kan leda till beslut att hoppa av. Det handlar om vilka referensramar man har från början. Förväntningarna på syv-rollen kanske inte alls stämmer överens med verkligheten när man kommer ut på sin praktik vilket också kan vara en anledning till avhopp menar Eva Andrén. Paula Grevskog säger vidare att man som syv skall kunna mycket mer än det man lär på utbildningen kan skrämma en del studenter. Felval är också en vanlig orsak menar båda, vissa har kommit in på programmet i andra hand och inser att utbildningen inte stämmer överens med det de vill göra. Vidare uppger båda att konjunkturen avgör samt hur arbetsmarknadsläget just för syv ser ut. Paula Grevskog beskriver att många studenter har svårt för att se syftet med programmet och den röda tråden. Många kanske väljer bort utbildningen för många mindre orsaker som t ex att det är svårt att parkera, för
jobbigt att lämna på dagis o.s.v. trots att det ändå är ekonomin som är den största anledningen. Vidare nämner syv att en del studenter saknar stöd hemifrån. Det handlar ofta om studieteknik och studievana där vissa studenter ständigt sitter och pluggar och bara har studierna i huvudet. Dessutom saknar de kanske stöd och support från familjen. Olika sociala bakgrunder och att studenterna tvingas in i sociala grupper som de inte har varit vana vid tidigare, som de helt plötsligt måste samarbeta med är också en påverkansfaktor. Andra orsaker som Eva Andrén tror kan ligga till grund för beslut att hoppa av kan vara att man som lite äldre har svårt att acceptera och ta till sig ny kunskap och anser sig själv ha lång erfarenhet från verkligheten. ”ingen ska komma här och sätta mig på plats för jag vet”
När det gäller miljön på skolan så anser båda att Orkanen är mycket mer anonym än på gamla lärarhögskolan. De upplever att de ofta får klagomål från frustrerade studenter som berör organisatoriska frågor såsom information, administration och oklara besked.
När det gäller frågor kring misslyckande uppger syv att det inte förekommer samtal med studenterna direkt om detta men att de emellanåt kan förstå det mellan raderna. Studenterna kan t.ex. berätta att de inte har klarat en tenta och har svårt för att ta igen den.
4.5 Intervjuer med avhoppade syv-studenter
4.5.1 Lotta, 44 år, hoppade av termin treLotta kom till Sverige vid två års ålder. Hennes mål var att bli polis och för att nå sitt mål läste hon på Komvux i tre år. Hon sökte till Polishögskolan och klarade samtliga tester men föll på sin höga ålder. Detta är en stor besvikelse för henne. Hon sökte sedan till studie- och yrkesvägledarutbildningen efter att ha läst om yrket i en broschyr. Beträffande gemenskapen med studiekamraterna pratade Lotta med dem som liknade henne själv.
Hennes möte med den akademiska världen upplevde hon inte som något främmande eller finare än hennes egen och kan inte heller riktigt förstå snacket om klassresa. Hon upplevde högskolan när det gällde miljö, kursupplägg mm, att byggnaden var ny och
ingenting fungerade rent praktiskt. Lotta ansåg att organisationen var dålig så som att schema lämnades för sent liksom litteraturförteckningar och meddelande om vad som skulle komma på tentan. Vidare uppger hon att vissa delar i kurserna var svåra att förstå:
…. men ah usch jag tänkte det är bara jag som inte fattar nånting men det var det ju inte som tur va. Lite eh luddigt….
Lottas sociala situation innebar att familjen höll på att bygga ett nytt hus samtidigt som hon påbörjade sina studier. När Lotta idag ser tillbaka så inser hon hur mycket hon hade runt omkring sig och ändå klarade av att studera. De bodde trångt och hon hjälpte barnen med deras läxor samtidigt som hon själv läste sin egen kurslitteratur. Trots detta klarade hon ändå av att bli godkänd vilket också var hennes mål.
Orsaken till Lottas avhopp var felval. Andra faktorer som påverkade hennes beslut var när hon var ute på praktik och konstaterade att tempot i den blivande yrkesrollen var för låg och att hon aldrig skulle trivas i skolans värld. Hon insåg ganska snabbt att det inte var hennes grej men att hon ändå ville bevisa för sig själv att hon fixade 40 högskolepoäng. För övrigt brydde hon sig inte om andras reflektioner över hennes avhopp. Själv ansåg inte Lotta att studieavhoppet var ett misslyckande, varken då eller nu, tvärtom ser hon det som något positivt:
...för min egen skull alltså bevisa att jag fixade detta fast det fanns annat runt omkring som liksom tog tid å allt det här. Så ändå så klara jag det!...
Lotta tycker absolut att hennes avhopp är ett steg i hennes personliga utveckling. Hon har fått en inblick i den akademiska världen som hon inte vill vara utan samtidigt som hon ser interaktionen med de andra studenterna som en erfarenhet.
4.5.2 Magdalena, 29 år, hoppade av första terminen
Magdalena fattade sitt beslut att söka till utbildningen när hon efter mammaledigheten inte ville tillbaka till sitt gamla jobb. Hon läste en broschyr hos en väninna och tyckte att utbildningen passade in på henne. Eftersom det enligt Magdalenas uppfattning var en lagom nivå på utbildningen och att hon var behörig bestämde hon sig för att söka. Hon
gick till en studie- och yrkesvägledare för att hon kände sig osäker och ville få hjälp med att bena ut vad hon skulle göra.
När det gäller gemenskapen med studiekamraterna på högskolan kände hon sig lite vilsen och upplevde att alla andra kom från den akademiska världen. Hon hade respekt för högskolan, allting kändes så stort:
Jag var en utstickare i familjen, den förste som pluggade på högskolan
Hon kände att hon inte kom in i gemenskapen eftersom antingen var hennes kursare äldre eller yngre än henne själv. Eftersom Magdalena hade barn kunde hon aldrig följa med på aktiviteterna efter skolan. Hon hann inte och var helt slutkörd. Magdalena gillade högskolemiljön, tyckte om lärarna och klarade allt jättebra. Däremot var det enligt Magdalenas bedömning katastrof med schemautskick och luddigt med information, inga klara besked.
Hennes sociala situation bestod av två små barn och en make som var egen företagare. Hon tyckte det var dyrt med böcker och parkering, ekonomin hängde över henne hela tiden:
…oh ja! Den tyngde mej jättemycket! … det hängde över mej så det påverka mej mycket att det blev jobbigt, extra jobbigt, kunde liksom inte slappna av riktigt…stress, jag kommer ihåg, klåda i hela håret, fick utslag i ansiktet jag var helt stressad. Men jag skulle liksom ändå gå, jag gjorde bra ifrån mej. Jag pluggade var dag, jag visste inte riktigt teknik, jag satt med böckerna varje dag.
Hennes familj ifrågasatte vad hon gjorde på högskolan. Hon valde bort sitt umgänge eftersom studier och familj upptog all tid. Orsaken till hennes avhopp var hennes familjesituation. Hon beskriver att det var jobbigt och att hon tappade kontrollen och började fundera på om hon verkligen skulle gå kvar. I samband med detta träffade hon en väninna som berättade att hennes företag behövde personal. Eftersom hon upplevde att familjen blev lidande och hon inte klarade av att fortsätta blev jobberbjudandet en utväg. Vidare beskriver Magdalena en annan orsak som påverkade hennes beslut att hoppa av. Det var när hon var ute på praktik och en syv berättade vilken lön man fick
