Lotta kom till Sverige vid två års ålder. Hennes mål var att bli polis och för att nå sitt mål läste hon på Komvux i tre år. Hon sökte till Polishögskolan och klarade samtliga tester men föll på sin höga ålder. Detta är en stor besvikelse för henne. Hon sökte sedan till studie- och yrkesvägledarutbildningen efter att ha läst om yrket i en broschyr. Beträffande gemenskapen med studiekamraterna pratade Lotta med dem som liknade henne själv.
Hennes möte med den akademiska världen upplevde hon inte som något främmande eller finare än hennes egen och kan inte heller riktigt förstå snacket om klassresa. Hon upplevde högskolan när det gällde miljö, kursupplägg mm, att byggnaden var ny och
ingenting fungerade rent praktiskt. Lotta ansåg att organisationen var dålig så som att schema lämnades för sent liksom litteraturförteckningar och meddelande om vad som skulle komma på tentan. Vidare uppger hon att vissa delar i kurserna var svåra att förstå:
…. men ah usch jag tänkte det är bara jag som inte fattar nånting men det var det ju inte som tur va. Lite eh luddigt….
Lottas sociala situation innebar att familjen höll på att bygga ett nytt hus samtidigt som hon påbörjade sina studier. När Lotta idag ser tillbaka så inser hon hur mycket hon hade runt omkring sig och ändå klarade av att studera. De bodde trångt och hon hjälpte barnen med deras läxor samtidigt som hon själv läste sin egen kurslitteratur. Trots detta klarade hon ändå av att bli godkänd vilket också var hennes mål.
Orsaken till Lottas avhopp var felval. Andra faktorer som påverkade hennes beslut var när hon var ute på praktik och konstaterade att tempot i den blivande yrkesrollen var för låg och att hon aldrig skulle trivas i skolans värld. Hon insåg ganska snabbt att det inte var hennes grej men att hon ändå ville bevisa för sig själv att hon fixade 40 högskolepoäng. För övrigt brydde hon sig inte om andras reflektioner över hennes avhopp. Själv ansåg inte Lotta att studieavhoppet var ett misslyckande, varken då eller nu, tvärtom ser hon det som något positivt:
...för min egen skull alltså bevisa att jag fixade detta fast det fanns annat runt omkring som liksom tog tid å allt det här. Så ändå så klara jag det!...
Lotta tycker absolut att hennes avhopp är ett steg i hennes personliga utveckling. Hon har fått en inblick i den akademiska världen som hon inte vill vara utan samtidigt som hon ser interaktionen med de andra studenterna som en erfarenhet.
4.5.2 Magdalena, 29 år, hoppade av första terminen
Magdalena fattade sitt beslut att söka till utbildningen när hon efter mammaledigheten inte ville tillbaka till sitt gamla jobb. Hon läste en broschyr hos en väninna och tyckte att utbildningen passade in på henne. Eftersom det enligt Magdalenas uppfattning var en lagom nivå på utbildningen och att hon var behörig bestämde hon sig för att söka. Hon
gick till en studie- och yrkesvägledare för att hon kände sig osäker och ville få hjälp med att bena ut vad hon skulle göra.
När det gäller gemenskapen med studiekamraterna på högskolan kände hon sig lite vilsen och upplevde att alla andra kom från den akademiska världen. Hon hade respekt för högskolan, allting kändes så stort:
Jag var en utstickare i familjen, den förste som pluggade på högskolan
Hon kände att hon inte kom in i gemenskapen eftersom antingen var hennes kursare äldre eller yngre än henne själv. Eftersom Magdalena hade barn kunde hon aldrig följa med på aktiviteterna efter skolan. Hon hann inte och var helt slutkörd. Magdalena gillade högskolemiljön, tyckte om lärarna och klarade allt jättebra. Däremot var det enligt Magdalenas bedömning katastrof med schemautskick och luddigt med information, inga klara besked.
Hennes sociala situation bestod av två små barn och en make som var egen företagare. Hon tyckte det var dyrt med böcker och parkering, ekonomin hängde över henne hela tiden:
…oh ja! Den tyngde mej jättemycket! … det hängde över mej så det påverka mej mycket att det blev jobbigt, extra jobbigt, kunde liksom inte slappna av riktigt…stress, jag kommer ihåg, klåda i hela håret, fick utslag i ansiktet jag var helt stressad. Men jag skulle liksom ändå gå, jag gjorde bra ifrån mej. Jag pluggade var dag, jag visste inte riktigt teknik, jag satt med böckerna varje dag.
Hennes familj ifrågasatte vad hon gjorde på högskolan. Hon valde bort sitt umgänge eftersom studier och familj upptog all tid. Orsaken till hennes avhopp var hennes familjesituation. Hon beskriver att det var jobbigt och att hon tappade kontrollen och började fundera på om hon verkligen skulle gå kvar. I samband med detta träffade hon en väninna som berättade att hennes företag behövde personal. Eftersom hon upplevde att familjen blev lidande och hon inte klarade av att fortsätta blev jobberbjudandet en utväg. Vidare beskriver Magdalena en annan orsak som påverkade hennes beslut att hoppa av. Det var när hon var ute på praktik och en syv berättade vilken lön man fick
och även hur ensam man kunde känna sig i sin yrkesroll. Detta gjorde att hon blev ännu mer övertygad att det var fel. Men grunden var dålig ekonomi och tufft med små barn.
Hon upplevde sitt avhopp som ett misslyckande. Eftersom hon är plikttrogen och orolig för vad andra skulle tänka vill hon alltid förklara för att andra:
…min personlighet är att jag är plikttrogen, alltså så fick jag vara realist ändå, ha, ha. De var det som präglade mej, kände typ vad andra skulle tänka… Jag var så rädd att folk skulle tro att man var lat …
När hon ser på misslyckandet idag säger hon att det var tur att hon hoppade av för att hon träffade en ny man på det nya jobbet och fick ytterligare ett barn. Idag ser Magdalena avhoppet som ett steg i sin personliga utvecklig.
4.5.3 Peter, 51 år, hoppade av termin tre
Peter började fundera på studier när det blev omställningar på hans arbetsplats och risk för omplacering. Han har alltid jobbat med människor och kom i kontakt med syvrollen genom sitt arbete. Det var detta som avgjorde att han sökte in på programmet.
Mötet med den akademiska världen var inte obekant för Peter eftersom han hade läst på högskolan innan. Peter upplevde gemenskapen i klassen på högskolan som ganska bra trots studenternas olika bakgrund, allt från ålder, utbildning och familjesituation. Miljön på skolan var enligt Peter ganska slitet och lärarkvalitén varierade. Han ansåg att det var en brist att många lärare inte hade varit utanför den akademiska världen på de senaste åren. Det var inget tufft tempo eftersom han var van vid heltidsarbete. Han hade full lön från arbetsgivaren och arbetade inte alls under sina studier. Han anser att det ibland var lite väl akademiskt och teoretiskt men positivt med praktik.
Peters sociala situation när han studerade innebar två hemmavarande barn och fru som var egen företagare. Eftersom det inte var så tufft i skolan kunde han stötta där hemma istället. Han hade en behaglig tillvaro utan någon större arbetsinsats.
Peters huvudorsak till avhoppet var att han fick arbete. Han uppger att han nog hade fullföljt om han inte hade fått jobb. Han upplevde inte sitt avhopp som ett misslyckande
varken då eller idag och tycker själv att han har utvecklats som person sedan den dagen han hoppade av.
4.5.4. Viktoria, 34 år, hoppade av termin ett
Viktoria hade arbetat inom vården i många år men ville prova på någonting annat. Viktoria besökte ett vägledningscentrum och fick lite information och gick sen in på Internet och läste om utbildningen. Hon ville hjälpa och stötta människor och trodde att syv var ett yrke för henne.
Mötet med den akademiska världen beskriver Viktoria som intressant och rolig. Hon kände sig lite smart. Hon upplevde gemenskapen med sina kurskamrater som positiv och att det var en positiv anda. Viktoria anser att miljön på skolan var i toppskick, lugnt och stillsamt och fina lokaler. Kursupplägget har hon svårt att ge synpunkter på eftersom hon hoppade av så tidigt. Undervisningen tyckte hon var bra, även om man som studieovan blev väldigt trött. Men var det en intressant lärare tog man in mycket mer. Hon hoppade av på grund av felval och ytterligare en faktor var att det inte kändes rätt i hennes livssituation och inte överensstämde med hennes förväntningar. Hon ville inte arbeta inom skolvärlden utan ville hellre arbeta med vuxna. Viktoria ser inte sitt avhopp som ett misslyckande varken då eller idag:
Nä, nä, nä! Jag var fullt medveten om att detta var inget för mej. Det tar tid o kostar pengar så det var ingenting alls som jag gick o funderade på länge för det bestämde jag mej över en vecka.
Hon ser sitt avhopp som en del i sin personliga utveckling. Hon överträffade sig själv när hon kom in på högskolan och träffade nya människor. Hon lärde känna sig själv bättre genom att fatta sitt beslut att hoppa av. Viktoria tillstår att det är ett stort beslut att ta:
Det är ändå rätt stort beslut ju att man hoppar av, visserligen kan man ju hoppa på igen för man kan ju vänta va, det tar ju ändå sin tid å ansökningen å man ska börja om å det är kanske då, ja man kan väl tycka kanske att det skulle vara sorgligt man hoppar av och sen kommer på att man hoppar på
4.5.5 Tina, 35 år, hoppade av termin två
Tina fattade sitt beslut att söka till utbildningen eftersom hon alltid har sagt att hon ville jobba med barn och ungdomar. Det finns många lärare i hennes familj och umgängeskrets. Eftersom hon har en värkproblematik sedan många år hade hon blivit avrådd från att jobba som lärare även om det är detta hon ville arbeta som. Hon sökte in på syvprogrammet eftersom hon trodde att det innebar mindre fysiskt arbete än läraryrket. Tina tyckte dessutom att utbildningen lät bra och intressant.
Klassen var jättestor och delades därför in i mindre basgrupper. Sammanhållningen i helklass var inte så bra, med stor spridning både åldersmässigt, geografiskt och social bakgrund. Hon upplevde gemenskapen med sina kurskamrater i den lilla basgruppen som jättebra.
Högskolan ur miljösynpunkt var inte den allra bästa enligt Tina, men hon upplevde inte det som något problem. Tinas synpunkter på undervisningen var att vissa ämnen var tunga och svåra att förstå. Hon upplevde bättre respons från lärarna i de mindre grupperna och kvalitén blev mycket bättre. Däremot säger Tina:
…sen vissa grejor som man lämnade in som man inte fick respons på överhuvudtaget, det tyckte jag inte om! Det gillade jag inte alls! Det var ju att man var, det lät väl att vi var många o det var underbemannat och så vidare. Men det var ju inte roligt. Nä, så vet man inte vad ska jag, har jag tänkt rätt och är det bara för sakens skull för att man ska lämna in också.
Ekonomiskt tyckte hon inte att det gick någon nöd på familjen eftersom de hade prioriterat att vara hemma med barnen tidigare. Tina tror att hon var ganska krävande som student och tog mycket tid till sig själv. Hon hade höga krav på sig själv så att det gick mycket tid åt att plugga.
Mötet med den akademiska världen beskriver Tina som omtumlande:
Ähm alltså det var ju verkligen en helt ny värld o tankar snurrar, det kommer jag aldrig klara, det kommer jag aldrig klara. Oh, va då, vilken sal och vilken bok? Oh, ska jag läsa hela den boken, är dom inte kloka?! Jag fattade ingenting!
Eftersom det i hennes närmsta omgivning finns personer som är utbildade lärare, var hon väl medveten om att det är utvecklande, utmanande och roligt att studera på högskolan. Tina upplevde en trygghet när hon fick reda på att en annan förälder på sin dotters skola också blivit antagen. Det kändes bättre att vara förvirrad tillsammans. Redan från början var hon lite tveksam om hon valt rätt men hon ville ge det en chans.
Tinas hoppade av programmet för att hon kom in på en annan utbildning. Det var när hon var ute på praktik som hon insåg att jobbet som syv innebar mycket administrativt arbete. Hon saknade kontakten med eleverna och det var då hon bestämde sig för att hoppa av.
Tina upplevde inte sitt avhopp som ett misslyckande. Det som grämer henne var att det kostade henne ett års studieskulder:
å det det grämer mej faktiskt rätt så mycket…men det är ju inte så att man har alltså man har ju ingen hel, man har ju ingen utbildning alltså på det året liksom en hel kurs så att säga.
Hon ser ändå att utbildningen har utvecklat henne som person och hon var väl förberedd att gå in i den akademiska världen när hon började läsa till lärare istället. Tina säger att hon kanske aldrig hade valt att läsa till lärare om hon inte hade börjat syvprogrammet.
4.5.6 Maria, 43 år, hoppade av termin tre
Maria började redan fundera på att börja läsa när det blev indragningar på hennes arbetsplats eftersom hon inte hade gjort detta efter gymnasiet. Hon sa upp sin anställning och fick nytt jobb. Där började hon på nytt att fundera på vad hon ville göra och hade ett intresse för friskvård men blev avrådd av en arbetsförmedlare att utbilda sig inom det. Hon satt själv och letade på nätet men hade aldrig kontakt med en vägledare. Maria sökte till syvprogrammet eftersom hon inte ville komplettera sina betyg utan ville starta direkt. Hon sa upp sin anställning när hon kom in på programmet.
…så just studie- och yrkesvägledarprogrammet…jag hade jag kunde, visste jag kunde komma in…sen hade jag…är det möjligt att jag hade tittat på lärare annars men då var det kompletteringar o sånt, jag ville liksom starta nåt direkt…jag hade
ingen kontakt med nån såsom vilket jag kanske egentligen när man tänker tillbaka så borde jag haft det.
Maria upplevde gemenskapen med sina studiekamrater som så där. Det är svårt att skapa en gemenskap när många är äldre och har etablerad familjesituation eftersom ingen är intresserad att träffas utanför skolan.
Miljön på skolan beskriver Maria som inte så bra eftersom hon gick på gamla lärarhögskolan. Rent administrativt var det katastrof, försenade och ändrade schema och alltid strul med praktikplatser. Vidare upplevde Maria interna relationsproblem mellan lärarna och dålig kvalité på föreläsningarna. Hon upplevde undervisningen som flummig emellanåt och hon ser en stor skillnad när hon jämför med Lunds universitet där hon senare gick PA-utbildningen. Maria tyckte att grundkunskapen från skolan inte var tillräcklig när man kom ut på sin praktik.
Hennes sociala situation innebar att hon var gift och hade två barn. Hennes man hade ett ganska bra jobb men hon finansierade sina studier med CSN. Det kändes att behöva gå ner i standard. Samtidigt var hon motiverad att börja läsa och fick support hemifrån. Hon fick mer tid för sina barn vilket var positivt. Mötet med den akademiska världen var positivt för Maria. Hon hade tidigare komplex för att hon inte hade akademisk utbildning. Från början hade hon lite respekt för den akademiska världen vilket idag har fallit helt.
Hennes avhopp berodde framför allt på kvalitén på utbildningen men även studie- och yrkesvägledarnas yrkesstatus i kommunerna skrämde henne. Indragningar och mindre möjligheter till vidareutbildning som missgynnade studie- och yrkesvägledaren.
Maria såg inte sitt avhopp som ett misslyckande varken då eller nu även om hon såg det som ett bortkastat år med studiemedel. Annars hade hon kanske sökt direkt till PA- utbildningen. Personer i hennes omgivning såg inte heller hennes avhopp som ett misslyckande eftersom hon påbörjade en utbildning med högre status. Hon ser själv sitt avhopp som ett steg i sin personliga utveckling idag eftersom hon tycker att all utbildning man får och alla nya människor man träffar tillför alltid någonting nytt.
5. Resultatdiskussion
Tinto har utvecklat en modell för att beskriva studieavhopp som ett longitudinellt och komplext problem. Denna process är en interaktion mellan studentens individuella karaktär, färdigheter, mål och engagemang tillsammans med andra människor inom högskolans sociala och akademiska värld. Vi har precis som Tinto (1987) konstaterat att det är många faktorer som ligger till grund för studenternas beslut att hoppa av sina studier och att det kan ibland vara svårt att urskilja vilken den egentliga orsaken till avhoppet är. Det är en kombination av studenternas vilja att nå sina mål, engagemang gentemot högskolan, hur väl de integreras i den akademiska och sociala sfären på högskolan samt externa faktorer. Redan här speglas hur komplicerad denna fråga egentligen är. Att hoppa av sina studier är starkt förknippat med misslyckande. Det är lätt att döma en student som hoppar av sina studier och se det som ett misslyckande även om studenten själv inte uppfattar det på det viset. Vi kommer här att diskutera de resultat som kom fram under våra intervjuer och enkäter och jämföra resultaten med litteraturens syn på avhopp och misslyckande. Vi kommer även att jämföra vårt resultat med vad våra muntliga källor vid Malmö högskola anser ligga till grund för studenternas avhopp.