Faktorer som påverkar lokalplaneringen - Eventuella nyinkomna frågor 8

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen är den faktor som har störst påverkan på behovet av lokaler.

Befolkningsutvecklingen påverkas i sin tur av ett flertal faktorer såsom bostadsbyggande, arbetsmarknad, tillgång till skola och förskola, serviceutbud m.m.

Under åren 2016–2017 hade kommunen en mycket expansiv befolkningsutveckling som berodde på en stor invandring och relativt höga födelsetal. Denna utveckling vände under 2019, då befolkningsmängden minskade som en följd av lägre invandring och större utflyttning än väntat.

Åstorps kommun tar årligen fram en befolkningsprognos som ett stöd i kommunens planerings- och budgetarbete. Befolkningsprognosen grundar sig främst på den befintliga

Behovs- och

utrednings-fas Budgetprocess Beställningsfas Förprojekt-eringsfas

Upphandlings-fas

Genom-förandefas

Principer lokalförsörjning

• Helhetssyn och koncernperspektiv

• God ekonomisk hushållning

• Långsiktighet och flexibilitet

• Likvärdiga lokaler

Figur 4: Principer lokalförsörjningsprocess enligt förslag till lokalförsörjningsprocess.

2021-04-28 9(43)

befolkningsstrukturen, statistiska trender för olika demografiska variabler samt det planerade bostadsbyggandet. Prognoserna innehåller alltid en osäkerhet och kan aldrig med full säkerhet förutsäga hur befolkningen kommer utvecklas. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram prognosen sträcker sig. För att hantera osäkerheten görs befolkningsprognosen i tre olika scenarion, huvudprognos, expansiv prognos och dämpad prognos. Den expansiva prognosen utgår ifrån att samtliga planerade nybyggnationer genomförs och att inflyttning sker direkt efter färdigställandet. Den dämpade prognosen bygger på en mer långsiktig historisk trend för kommunens befolkningsutveckling, med lägre inflyttning. Huvudprognosen anger ett scenario som motsvarar ett mellanting mellan den expansiva- och den dämpade prognosen.

Lokalförsörjningsplanen är baserad på huvudprognosen i Delområdesprognos för befolkningen 2020–2029.

För 2020 visade befolkningsprognosen att folkmängden i princip skulle förbli oförändrad jämfört med 2019, medan delområdesprognosen visade på +139. Det faktiska utfallet 2020 blev +123 invånare. Den procentuellt största ökningen var i åldersgruppen 16-18 år följt av åldersgrupperna 0 år och 6-12 år. Den största procentuella minskningen skedde i

åldersgruppen 19–29 och 65-79 år.

I den uppdaterade totalprognosen (Delområdesprognos för befolkningen 2020-2029) visar alla tre prognosscenarier på en befolkningsökning under prognosperioden.

Fram till 2025 förväntas en stegvis ökad befolkningstillväxt, som därefter dämpas i slutet av prognosperioden. Befolkningstillväxten förväntas drivas mer av bostadsbyggande och mindre av invandring. Nivån på bostadsbyggandet kommer därför att ha stor påverkan på

befolkningstillväxten de kommande åren. Som tidigare nämnts är det därför angeläget att lokalförsörjningsplanen revideras årligen för följa upp den aktuella situationen gällande bostadsbyggande, migration och andra relevanta faktorer som påverkar lokalplaneringen.

14500

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Befolkningsprognos 2021-2029

Dämpad prognos Huvudprognos Expansiv prognos

Figur 5: Uppdaterad totalprognos. Faktiska siffror för 2020. Källa: Delområdesprognos för befolkningen 2020–2029.

2021-04-28 10(43)

Åldersfördelning

Diagrammen nedan visar åldersstrukturen på befolkningen 2020 samt förväntad

åldersfördelning 2029 enligt prognosen. Den största procentuella skillnaden är att 80+ ökar med drygt 45% under prognosperioden, vilket kommer ställa höga krav på kommunen för att tillgodose behovet av t.ex. vård- och omsorgsplatser.

0-5 år

• Största procentuella ökningen förväntas i delområde Tingdal och Nyvång.

• I relation till delområdenas befintliga folkmängd väntas de största ökningarna i Nyvång, Tingdal och Kvidinge.

• Tingdal har den största potentiella befolkningsökningen med upp emot 750 fler invånare fram till 2029.

• Utvecklingen i Kvidinge är nära sammankopplad med byggplanerna där ett genomförande av samtliga byggplaner skulle ge en befolkningsökning på upp emot 400 invånare. Om nybyggnationen inte blir av, förväntas en betydligt lägre befolkningsökning på ner emot endast 20 invånare.

• Stora befolkningsökningar prognosticeras även i Haganäs, där den väntade ökningen på cirka 320 personer är mer frikopplad från nybyggnation och därmed också mer säker.

• En fullständig utbyggnad i Nyvång kan enligt det expansiva prognosscenariot innebära en ökning på upp emot 380 personer fram till år 2029.

• Minst befolkningsökning väntas i Hyllinge, med cirka 90 personer fram till 2029.

• I delområde Rågen väntas en befolkningsökning på runt 160 personer och troligtvis ännu fler om planerade bostadsbyggnationer blir av enligt plan.

Figur 7: Källa SCB Figur 6: Källa: Delområdesprognos för befolkningen

2020-2029.

2021-04-28 11(43)

Samhällsplanering

Som nämnts tidigare är befolkningsutvecklingen starkt sammankopplad med

bostadsbyggandet, vilket i sin tur bl.a. påverkas av kommunens plan- och exploateringsarbete.

För att ha god framförhållning i planeringsarbetet med lokaler krävs ett proaktivt arbete med att säkerställa tillräckliga markområden för framtida lokalbehov.

Översiktsplan

Åstorps kommun arbetar med att ta fram en ny översiktsplan som förväntas antas under hösten 2021. Översiktsplan 2021 redovisar Åstorps kommuns övergripande strategier och geografiska ställningstaganden. Planen redovisar inte den fortsatta planeringen i detalj utan visar, i stora drag, framtida markanvändning och utbyggnadsstruktur för kommande

bebyggelse. Planen skapar alltså strategiska förutsättningar och verktyg för fortsatt planering.

För att nå de ställningstaganden och den markanvändning som anges i översiktsplanen krävs att planeringen kontinuerligt fortskrider och preciseras.

Kommunal service

I förslaget till Översiktsplan 2021 har följande ställningstagande gjorts vad gäller planering av kommunal service.

• Vid planering av bostäder ska behov av skola och förskola utredas tidigt i processen.

• Att grundskola och förskola finns i kommunens samtliga tätorter ska eftersträvas.

• Lokalisering av skola och förskola samt vård- och omsorgsverksamhet ska ske i strategiska lägen som möjliggör resor med trygga och hållbara färdsätt. Närhet till service och mötesplatser ska eftersträvas, liksom närhet mellan skola, boende och service.

• Barn och ungas möjlighet att färdas självständigt och säkert till och från skolan ska beaktas i lokalisering och utformning av skolområden.

• Tillgång till grönområden ska beaktas vid lokalisering av verksamhet för vård och omsorg, samt för förskola och skola. Grönområden ska kunna användas som en tillgång i verksamheten.

• Samnyttjande av skolans lokaler och utemiljöer ska eftersträvas för en effektiv markanvändning. Samlokalisering med annan kommunal verksamhet som vård och omsorg ska också eftersträvas, vilket kan underlätta den dagliga verksamheten och främja möten mellan människor.

• Behov av ytor för vård- och omsorgsverksamhet ska beaktas tidigt i planeringen med utgångspunkt i befolkningsutveckling och befintlig kapacitet i kommunen

2021-04-28 12(43)

Större pågående exploateringsområde/ Bostadsprognos

Som ett underlag till befolkningsprognosen tar samhällsbyggnadsförvaltningen och tekniska kontoret årligen fram en prognos över antalet planerade tillkommande bostäder under planperioden. Ur tabellen nedan går att utläsa att de största exploateringarna under planperioden förväntas ske i område Tingdal och i Kvidinge.

Verksamheternas arbetssätt

Verksamheternas organisation och arbetssätt påverkar också lokalbehovet. En sådan

påverkansfaktor kan till exempel vara bildningsnämndens inriktning mot stora enheter inom såväl förskole- som skolverksamheten. Inom socialnämndens ansvarsområde kan det t.ex.

handla om inriktningar som att satsa mer på hemvård som kan påverka lokalbehovet.

Lagar och förordningar

Nya lagar och förordningar kan påverka såväl befintliga som nya lokalers förutsättningar. Ett exempel på detta är när Boverket kom med en rekommendation om kvadratmeter/barn för friyta vid förskolor och skolor.

Lokalernas ändamålsenlighet och status

Nuvarande lokalers ändamålsenlighet och status påverkar också lokalplaneringen och behovet av lokaler. En stor del av befintligt lokalbestånd är äldre och det finns ett behov av

anpassningar för att leva upp till dagens krav, t.ex. vad gäller tillgänglighet men också av reinvesteringar. De senaste åren har det tillkommit moduler för att lösa akuta behov av förskole- och skolplatser. Moduler är ett bra sätt för att hantera tillfälliga toppar men om behovet kvarstår bör de avvecklas när dess avtal eller bygglov löper ut och verksamheten ska då inrymmas i permanenta lokaler.

Kapacitet

Att bedöma lokalkapaciteten är en komplex uppgift då den är beroende av ett flertal faktorer.

T.ex. kan enskilda funktioner begränsa en hel skolas totala elevantalet. Exempel på detta är ytor för matsal, kök eller slöjdsalar. Byggnadens tekniska system kan också utgöra en begränsande faktor. En extern kapacitetsutredning planeras genomföras under 2021 för att klarlägga respektive grundskolas kapacitet, begränsningar och möjligheter. Syftet med kapacitetsutredning är att i första hand undersöka möjligheterna att öka kapaciteten i befintliga lokaler, vilket kan minska den totala investeringsvolymen och därmed framtida hyreskostnader jämfört med att bygga nytt.

Bostadsprognos 2021-2029

Figur 8: Prognos över antalet färdigställda bostäder 2021-2029. Källa: Delområdesprognos för befolkningen 2020-2029.

Figur 8: Prognos över antalet färdigställda bostäder 2021-2029. Källa: Delområdesprognos 2020-2029

2021-04-28 13(43)

Del 2 Lokalförsörjningsplan 2021-2029

In document Eventuella nyinkomna frågor 8 (Page 98-103)