Metod och antaganden

Befolkningsprognosen bygger på kohortmetoden som innebär att en framskrivning av befolkningen görs ett år i taget utifrån antaganden om hur många personer som flyttar in/ut samt föds/dör i kommunen. Utgångspunkten i prognosen är befolkningens sammansättning och storlek per den 31 december det senaste året. Invånarna får sin ålder framskriven år för år. Från antalet invånare som förväntas överleva dras sedan det beräknade antalet utflyttare bort och det förväntade antalet inflyttare och nyfödda läggs till. I dessa beräkningar används antaganden om trender för födelsetal, dödstal, inflyttningar och utflyttningar. Nedan presenteras de antaganden som prognosen utgår ifrån mer ingående.

4.1 Utflyttning

Antaganden om flyttningar till och från kommunen handlar dels om antalet personer som flyttar, dels om ålder och kön för dessa personer. För att prognosticera hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen används så kallade utflyttningsrisker, en metod som bygger på de historiska riskerna att flytta ut för män respektive kvinnor i olika åldrar.

Utflyttningsriskerna är kopplade till hur befolkningsutvecklingen har sett ut tidigare, exempelvis hur stor inflyttningen har varit. En tid av stor inflyttning brukar följas av en större utflyttning, även en tid efter att inflyttningen börjat dämpas, vilket vi kan se i diagrammet nedan (se särskilt åren 2002-2004, 2006-2010 och 2016-2019). Detta mönster är särskilt tydligt när en större inflyttningsvåg utgörs mestadels av invandring.

Totalt antal inflyttningar och utflyttningar i Åstorps kommun år 1997-2020

I alla tre prognosscenarier antas det föreligga något förhöjda utflyttningsrisker under 2021 (dock lägre än 2020), eftersom kommunen fortfarande antas vara inne i en avmattningstrend för utflyttningen till följd av den stora invandringen under åren 2014-2017 och den därav förhöjda utflyttningen under åren 2018-2020, med en topp för utflyttningen under 2019. I början av prognosperioden (2021-2024) används ett genomsnitt för utflyttningsriskerna från de senaste tre åren bakåt. Sen för åren 2025-2030 används ett 5-årigt genomsnitt för utflyttningsriskerna.

Sen är de totala utflyttningsnivåerna för den inrikes utflyttningen justerad efter respektive prognosscenarios nivåer på inrikes inflyttning, eftersom nivåerna på in- och utflyttning i de

Befolkningsprognos 2021-2030

13

längre trenderna följs åt. Den del av utflyttningen som utgörs av utvandring, antas vara lika stor i de tre olika prognosscenarierna. Utvandringen antas öka något över prognosperioden, främst som en efterverkning av en nyligen stor invandring.

4.2 Inflyttning

För att prognosticera inflyttningen till kommunen behöver man göra antaganden om varje års antal inflyttare och inflyttningsandelen. Inflyttningsandelen definieras som årligt antal inflyttade personer delat på den totala folkmängden vid årets start. I antagandena om inflyttning bör man beakta flera faktorer såsom invandring, bostadsbyggande, generationsväxlingar och tidigare trender för befolkningsutvecklingen. Grunden i de flesta befolkningsprognoser är att utgå ifrån den tidigare befolkningsutveckling för att prognosticera den framtida utvecklingen.

När man grundar prognosen på den tidigare befolkningstrenden är det lämpligt att utgå ifrån samma logik som för utflyttningsriskerna, det vill säga att ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig, desto längre tillbaka bör genomsnittet för inflyttningsandelen sträcka sig. På detta sätt antas de närmast kommande prognosåren likna de senaste årens utveckling mest, medan de mer osäkra prognosåren längre fram i tiden antas följa en mer långsiktig trend för befolkningsutvecklingen. Genom att basera de första prognosårens inflyttning på ett genomsnitt av de senaste årens inflyttningsandel, så inkluderas även mer kortsiktiga trender.

4.2.1 Invandring

En variabel som påverkar inflyttningen mycket är invandringen. I den totala invandringen till kommunen räknas utöver asylinvandring även grupper såsom arbetskraftsinvandrare, utbytesstudenter och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder. Under 2020 låg kommunens invandring på 151 personer, vilket är den lägsta siffran sedan 2005. Utan Coronapandemin och införda restriktioner hade invandringen troligtvis legat något högre under 2020 (kring 160-170 personer). Enligt sambandet mellan rikets och kommunens invandring (se avsnitt 3.2) väntas invandringen till kommunen hamna på en nivå kring 150 personer per år, förutsatt att trenden följer SCB:s riksprognos (SCB, 2020).

Coronapandemin och införda restriktioner har minskat den internationella rörligheten och lett till en minskad migration till Sverige. Under 2020 minskade antalet asylansökningar jämfört med 2019. Cirka 13 000 personer sökte asyl, en minskning med cirka 40 procent jämfört med 2019 och det lägsta antalet på tjugo år. Migrationsverket räknar med en fortsatt påverkan av pandemin framöver och prognosticerar antalet asylsökande till 12 000 – 20 000 under 2021, med ett huvudscenario på cirka 16 000. Detta scenario utgår ifrån att reserestriktionerna och den begränsade rörligheten kvarstår under det första halvåret 2021, för att sedan normaliseras när massvaccinationen genomförts i Europa. På något längre sikt väntas en gradvis återgång till runt 20 000 asylsökande per år, när pandemin har mattats av (Migrationsverket, P1-21).

För asylinvandringen (inklusive anhöriga till före detta asylsökande) låg Sveriges totala kommunmottagande av nyanlända på 13 828 personer år 2020 (jämför med 25 597 personer år 2019) och förväntas enligt Migrationsverket förändras enligt följande:

Migrationsverkets prognos för kommunernas mottagande av nyanlända (faktisk siffra för 2020) Utfall

Källa: Migrationsverkets prognos (P1-21)

Befolkningsprognos 2021-2030

14

Migrationsverket har ganska kraftigt justerat ner prognosen för antal kommunmottagna nyanlända åren 2021-2023. Nedjusteringen är baserad på en lägre prognos för antalet beviljade uppehållstillstånd till inskrivna i mottagningen (Migrationsverket, P1-21).

Åstorps kommun hade 25 mottagna nyanlända under 2020, varav inga anvisade. Under åren 2021-2024 väntas anvisningstalet till kommunen fortsätta vara noll och antalet egenbosatta nyanlända väntas minska något ner mot 15-20 personer per år. Detta grundas på Migrationsverkets prognos på riksnivå och antagandet att kommunen följer rikets trender, vilket har varit fallet historiskt sett (se diagram för kommunmottagande i avsnitt 3.2).

Det finns också stora osäkerheter i migrationsutvecklingen kopplat till Coronapandemin, levnadsvillkor och konflikter i omvärlden, framtiden för överenskommelsen mellan EU och Turkiet (EU-Turkietuttalandet) samt vilka migrationspolitiska beslut som kommer tas i Sverige, andra europeiska länder och på EU-nivå.

4.2.2 Bostadsbyggandet i kommunen

Bostadsbyggandet i kommunen är en avgörande faktor för hur stor befolkningstillväxten blir.

Det planerade bostadsbyggandet bör förstås som en indikator på framför allt hur stor den inrikes inflyttningen till kommunen blir. Det finns ett relativt tydligt samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt för mindre pendlingskommuner såsom Åstorps kommun, förutsatt att utbudet på bostäder möts upp av en efterfrågan på bostadsmarknaden. Det finns dock två problem med denna indikator; för det första vet vi inte hur stor del av byggplanerna som faktiskt blir av och för det andra vet vi inte om alla bostäder som byggs kommer efterfrågas på marknaden och bli bebodda direkt. I en lågkonjunktur kan efterfrågan på bostadsrätter och äganderätter minska betydligt, trots en underliggande bostadsbrist. När det gäller andelen av byggplanerna som blir av, blir osäkerheten större ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och vice versa. Därför bör byggplanerna få som mest genomslag i början av prognosperioden och mindre längre fram.

Kommunens byggprognos är en sammanställning av vilka bostäder som i nuläget bedöms som mer troliga att de kommer byggas framöver. Den grundas på vilka bygglov som är sökta/beviljade samt vilka detaljplaner som finns och medger bostadsbyggande (där det också finns byggaktörer som är intresserade). Byggprognosen för år 2021-2026 ser ut enligt följande:

Byggprognos för Åstorps kommun 2021-2026

2021 2022 2023 2024 2025 2026

Planerat antal

nya bostäder 54 74 193 118 110 105

Under 2020 blev cirka 52 nya bostäder färdigställda i kommunen. De kommande åren finns ganska omfattande byggplaner, som vi ser i tabellen ovanför. De större byggprojekten i närtid utgörs av villabebyggelse i Grytevad och Nyvång Skönbäck. Sen planeras ett större flerbostadshus centralt i Åstorp (Hästhoven) med 54 lägenheter färdigställda 2023. Därefter är en stor bostadsbyggnation (med sammanlagt över 300 bostäder) planerad på området Björnekulla ås, sannolikt med färdigställda bostäder etappvis under åren 2023–2030. En större bostadsbyggnation är också planerad på Prästamarken i Kvidinge. Planprocessen för Prästamarken har dock bromsats på grund av arkeologiska fynd i området. Detta ger en viss osäkerhet kring när och i vilken utsträckning byggnation av Prästamarken kan ske.

Befolkningsprognos 2021-2030

15

I detta sammanhang är det intressant att se hur bostadsbeståndet i kommunen har förändrats över tid i förhållande till befolkningsförändringarna, vilket visas i diagrammet nedan tillsammans med de förändringar av bostadsbeståndet som anges utifrån byggprognosen. För att kunna jämföra utvecklingen av bostadsbeståndet med befolkningsutvecklingen visas förändringarna i relativa termer (procentuella).

Kommunens årliga befolkningsförändringar i relation till förändring av bostadsbeståndet

Notering: Förändringar i bostadsbeståndet utgörs inte enbart av nyproduktion, utan även av ombyggnationer och rivningar. Bostadsbeståndet grundas på lägenhetsregistret, som uppdateras av kommunerna och av landets fastighetsägare. Mellan år 2012 och 2013 skedde en förändring av hur SCB samlar in statistik för bostadsbeståndet, därför kan ingen säker förändring fastställas för 2013.

Utifrån diagrammet kan vi se att det verkar finnas ett samband mellan bostadsbeståndets förändringar och befolkningsutvecklingen, åtminstone under perioden 2000-2020. Att befolkningstillväxten har legat generellt högre än ökningen i bostadsbeståndet är kopplat till att invandringen har varit relativt stor under denna period och invandringen har i allmänhet svag koppling till bostadsbyggande. Bostadsbyggandet har historiskt varierat under olika perioder, vilket i stort kan kopplas till konjunkturen. Obalansen mellan bostadsbeståndets förändring och befolkningsutvecklingen i början av 1990-talet är kopplad till utvecklingen på bostadsmarknaden, där prisbubblan på fastigheter briserade och Sverige hamnade i en ekonomisk kris. Övervärderingen av fastigheter kan förklara varför nybyggnationen var så mycket större än folkökningen i början av 1990-talet. Vi vet också att bostadsmarknaden i Åstorps kommun följer de generella trenderna för Skåne ganska väl, när man ser på den relativa prisutvecklingen för småhus som indikator för förhållandet mellan utbud och efterfrågan.

När vi i diagrammet tittar framåt på åren 2021-2026 ser vi att om byggplanerna blir av skulle det innebära en stor procentuell ökning av bostadsbeståndet jämfört med den historiska bostadsutvecklingen de senaste 30 åren. För bostadsbyggandet finns det dock en generell osäkerhet kring bostadsmarknadens utveckling kopplat till konjunkturen, vilket utvecklas vidare i nästa avsnitt.

-1,0%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

förändring i bostadsbestånd (%) befolkningsförändring (%) byggprognos - väntad förändring i bostadsbestånd (%)

Befolkningsprognos 2021-2030

16

4.2.3 Konjunkturen, Coronakrisen och bostadsmarknaden

Hur bostadsmarknaden utvecklas och hur stor del av byggplanerna som blir av, påverkas av faktorer såsom konjunkturläget, räntenivåer samt byggaktörernas intresse och ekonomi.

I Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget mars 2021 (KI, 2021) anges att fortsatt skärpta Coronarestriktioner och en tredje våg av smittspridning bidrar till att tillväxten blir dämpad under det första kvartalet i år (2021). Återhämtningen väntas enligt KI komma i gång igen under det andra kvartalet. Sen under det tredje kvartalet, när nästan alla vuxna antas ha erbjudits vaccin och smittspridningen är lägre, prognosticerar KI att hushållens konsumtion kommer öka snabbt och att konjunkturen tydligt vänder uppåt. Lågkonjunkturen väntas trots detta förbli djup under 2021 och arbetslösheten väntas ligga kvar på över 8 procent vid slutet av året (KI, 2021).

Konjunkturinstitutet anger därtill att bostadsinvesteringarna inte har påverkats särskilt mycket av pandemin. Under det fjärde kvartalet steg både ny- och ombyggnationen i Sverige. Därtill indikerar fortsatt låga räntor, stigande bostadspriser och bostadsbrist att bostadsinvesteringarna fortsätter att växa framöver (KI, 2021). Även enligt Boverket har bostadsmarknaden utvecklats starkt under 2020, tvärtemot vad som prognosticerades i början av 2020 (Boverket, dec 2020).

Bostadsbyggandet har till och med överstigit bedömningen som Boverket gjorde före pandemin. Bostadsbyggandet ökade med 8 procent i årstakt från årsskiftet 2019/2020 till tredje kvartalet 2020. Boverket gör, liksom KI, analysen att räntorna förväntas vara fortsatt låga under de kommande åren, vilket lägger grunden för en stabil efterfrågan på framför allt bostadsrätter och småhus (Boverket, dec 2020).

Inte heller i Åstorps kommun har pandemin under 2020 eller i början av 2021 gett några större effekter på bostadsbyggandet eller planerna på nyproduktion. Därtill bedöms det underliggande efterfrågeöverskottet på bostadsmarknaden fortsatt ha potential att kompensera för ett visst bortfall av efterfrågan kopplat till konjunkturnedgången.

4.3 Födelse- och dödstal

Antalet barn som beräknas födas under ett prognosår beror på hur många kvinnor som är i barnafödande åldrar (15–50 år), samt benägenheten att skaffa barn. Benägenheten att skaffa barn i en viss ålder anges som så kallade ålderspecifika fruktsamhetstal och baseras i alla tre prognosscenarier på ett utjämnat genomsnitt från de senaste fem åren. För att få fram det förväntade antalet födda barn under ett visst prognosår multipliceras antalet kvinnor i varje åldersklass mellan 15 och 50 år med respektive ålderspecifikt fruktsamhetstal. Utvecklingen för de summerade fruktsamhetstalen i Åstorps kommun antas följa SCB:s riksprognos för rikets summerade fruktsamhet. Nivån för den summerade fruktsamheten har dock anpassats efter att kvinnor generellt föder fler barn i Åstorps kommun jämfört med riksgenomsnittet, så att utvecklingen för den summerade fruktsamheten i kommunen följer riksprognosen parallellt fast på en genomgående högre nivå (se diagram för summerad fruktsamhet i avsnitt 3.3).

Antalet invånare som förväntas dö för varje prognosår beräknas med hjälp av kommun-, ålders- och könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder för män respektive kvinnor i kommunen. Under varje prognosår tillämpas dödsriskerna på befolkningen för att prognosticera hur många personer som statistiskt sett förväntas dö.

Dödsriskerna i alla tre prognosscenarier baseras på ett genomsnitt för den relativa dödligheten under de senaste fem åren i kommunen. På längre sikt antas kommunens dödsrisker följa trenderna för rikets dödsrisker i SCB:s riksprognos. Risken att dö varierar i regel relativt lite över tid och brukar därför inte utgöra någon större osäkerhet för prognosen. Ett undantag var 2020 års överdödlighet kopplat till Coronapandemin (se avsnitt 3.1.1).

Befolkningsprognos 2021-2030

17

Pandemin försvårar prognosen av dödstalen 2021, eftersom vi inte vet hur snabbt vaccineringen kommer genomföras och hur stor den eventuella överdödligheten kopplat till pandemin hinner bli innan vaccineringen av framför allt den äldre befolkningen är helt genomförd. Sen är det också möjligt att vidtagna smittskyddsåtgärder kan leda till att begränsa dödligheten kopplad till säsongsinfluensan. Därtill finns en tendens till ”vartannat-år-variation” för dödstalen, där överdödlighet i de högre åldrarna under ett år kan medföra en underdödlighet nästa år. Med dessa osäkerhetsfaktorer är 2021 ett mycket svårt år att prognosticera dödstalen för. Alla tre prognosscenarier utgår ifrån ett 3-årigt genomsnitt för dödsriskerna under 2021 och därefter minskade dödsrisker ner till ett 5-årigt snitt för dödsriskerna under år 2024-2030.

4.4 Tre prognosscenarier

För att få en uppfattning av hur säker befolkningsprognosen är, så görs tre olika prognoser som avspeglar olika scenarier för inflyttning och utflyttning. De tre scenarierna är en huvudprognos, en expansiv prognos och en dämpad prognos. I de tre prognosscenarierna används samma antagande för fruktsamhet, dödsrisker, invandring och utvandring. Därmed skiljer sig inte de väntade födelse- och dödstalen så mycket åt mellan prognoserna. I alla tre prognosscenarierna väntas en fortsatt minskad nettoinvandring. Därmed är det antagandena för den inrikes inflyttningen och utflyttningen som skiljer sig mellan prognoserna. Storleken på inrikes inflyttning är främst kopplat till nivåerna på bostadsbyggande och därför är det främst olika antaganden om det framtida bostadsbyggandet som skiljer prognosscenarierna åt.

I den expansiva prognosen görs antagandet att all planerad bostadsbyggnation förverkligas utan försening och att inflyttning sker direkt efter färdigställandet av bostäderna (se tabell för byggprognos i avsnitt 4.2.2).

Den dämpade prognosen motsvarar en framtida utveckling där en stor del av byggplanerna inte blir av och/eller att efterfrågan på bostäder minskar. Detta scenario kan bli aktuellt om konjunkturen och bostadsbyggandet dämpas under en större del av prognosperioden. Den dämpade prognosen bygger främst på en långsiktig historisk trend för kommunens inrikes inflyttning, som har varit låg under lång tid. Detta i kombination med en lägre invandring och endast en svag koppling till planerat bostadsbyggande i början av prognosperioden, genererar en lägre befolkningstillväxt.

Huvudprognosen anger ett scenario som motsvarar ett mellanting mellan den expansiva och den dämpade prognosen, med en starkare koppling till planerad bostadsbyggnation i början av prognosperioden och succesivt svagare koppling till byggprognosen längre fram i prognosperioden, då den inrikes inflyttningen i stället grundas mer på kommunens historiska trend. För det första prognosåret (2021) har huvudprognosen starkast koppling till byggprognosen och utgår ifrån antagandet att cirka 84 % av de 54 planerade bostäderna för 2021 kommer bli färdiga och generera ökad inflyttning.

Befolkningsprognos 2021-2030

18