Fallföretag 3 - Miljöledningssystem i små-och medelstora företag: En flerfallstudie med hjälp a

2 Bakgrund

5.3 Fallföretag 3

Företag nummer 3 är en anmälningspliktig C-verksamhet som säljer, köper och mellanlagrar metallskrot och dylikt. Företaget är certifierade enligt ISO 14001.

Ägaren är en man i 40 årsåldern utan utbildning inom miljöområdet. Skrotet hämtas med lastbil hos kunden i containrar. Företaget sorterar därefter skrotet i sina lokaler utefter typ av metall och kvalité, för att sedan köra det till grossister och smältverk där det återvinns. Företag och privatpersoner kan också lämna sitt skrot direkt hos företaget, men detta är inte så vanligt. Då företaget fick ett anbud från ett annat företag som krävde en certifiering enligt ISO 14001 så togs beslutet av den dåvarande ägaren att ta in extern hjälp av en miljökonsult för att införa detta.

Fallföretaget har sedan 2014 varit certifierad enligt ISO 14001. Samma miljökonsult har sedan dess skött det mesta som rör certifieringen. Detta beror på att den

nuvarande ägaren, som är son till den tidigare ägaren, varken är intresserad eller kunnig inom området och heller inte har någon ambition om att lära sig mer om det.

Den nuvarande ägaren har svårt att se vilken nytta miljöcertifieringen ger företaget.

Han anser att arbetet i företaget hade sett ungefär likadant ut oavsett om företaget haft en miljöcertifiering eller inte. Anledningen till att de fortsätter att vara miljöcertifierade är enligt ägaren ett fortsatt krav om ISO 14001 certifiering från kunden som gjorde att de certifierade sig från början. Utöver det finns det enligt honom ingen nytta med certifieringen utan det kräver mest tid och pengar. Enligt tidigare studier tar det cirka 1–2 år innan kostnaderna för ett miljöledningssystem betalat tillbaka sig genom effektiviseringar och minskade kostnader (Almgren &

Brorson, 2013). Detta bekräftas dock inte i detta fallföretag som arbetat med miljöledningssystemet sedan 2014. Målet med certifieringen är förutom att behålla kunden, även att se till så att företaget arbetar enligt de krav som ISO 14001 kräver för att på så sätt få behålla sin certifiering och att miljöarbetet ska utvecklas och bli bättre. PDCA-modellen i ISO 14001 (2015) är ett verktyg som företagare

uppmanas att arbeta efter för att strukturera sitt arbetssätt och hitta nya förbättringsåtgärder. Detta är inget som ägaren själv arbetar aktivt med utan överlåter det till miljökonsulten.

Företaget har en miljöpolicy som återfinns på hemsidan. Anledningen till att företaget valt att lägga ut sin miljöpolicy på hemsidan beror på att detta är ett krav i ISO standarden. Det finns alltså inget marknadsföringssyfte med miljöarbetet, som annars är vanligt (Cassells, Lewis & Findlater, 2011). Företagets anställda är

medvetna om att denna miljöpolicy finns menar ägaren och företaget arbetar för att hålla sig efter de riktlinjer som förespråkas i miljöpolicyn för att på så sätt hålla den nivå på miljöarbetet som erfordras. Enligt ISO 14001 (2015) är det viktigaste att de anställda är medvetna om företagets miljöpolicy, det betyder inte att de ska kunna den ordagrant men att de ska vara medveten om dess syfte och mål.

De betydande miljöaspekterna som identifierats är bränsleförbrukning. Företaget arbetar för att minska sin bränsleförbrukning genom att planera och samköra sina transporter så mycket som möjligt. Vid inköp tas även hänsyn till miljöaspekter där miljövänliga alternativ ska vara förstahandsvalet då detta finns tillgängligt och är ekonomiskt försvarbart. Ägaren anser att miljöledningssystemet i viss mån har hjälpt företaget att minska de betydande miljöaspekterna. Detta motsäger dock tidigare uttalande av den miljöansvarige om att miljöledningssystemet inte gett företaget någon fördel.

Nackdelen med att arbeta med ett miljöledningssystem är enligt ägaren att det tar tid och kostar pengar. Ofta saknar mindre företag resurser att arbeta med,

administrera och rapportera miljöarbetet (Seiffert 2008). Ett exempel på detta menar han är säkerhetsdatablad som tar tid att uppdatera. Arbetet med det känns onödigt då det inte är någon som läser dem. Däremot finns det fördelar med de uppföljningsmål som är satta då dessa ger en bra överblick över statusen i företaget.

Det går enligt ägaren snabbt att ta fram de siffror som behövs för att gå tillbaka i dokumentationen och jämföra dåtid med nutid för att på så sätt erhålla viktig kunskap om hur företaget mår. Men utöver detta och det faktum att företaget genom ISO 14001 certifieringen har kunnat få ett avtal med en viktig kund finns det enligt ägaren inga positiva effekter av miljöledningssystemet och inte heller några märkbara resurseffektiviseringar. Detta bekräftas av litteraturen då företag som upplever krav och önskemål från sina intressenter är mer engagerade i arbetet än de som inte upplever det menar Ammenberg (2012) och Hillary (2004).

De anställda är delvis engagerade i miljöarbetet, men upplever ibland att reglerna är lite för petiga när det gäller sortering av papper eller gamla oljiga trasor till

exempel. Detta är en typisk beteendeförändring som kräver att medarbetare bryter gamla vanor och mönster (Steg, et al, 2013). En av chaufförerna ansvarar för att planera sina egna rutter för hämtning och lämning av metallskrot hos kunderna för att detta ska bli så effektivt som möjligt samt att transportera gamla batterier till återvinningen och dokumentationen kring detta. I övrigt är det ägarens ansvar att sköta dokumentationen, tillsammans med konsulten.

Företaget har inte gjort någon grundlig utredning av vilka som är företagets

intressenter. Detta beror delvis på att det bara är en kund som har efterfrågat en ISO 14001 certifiering och ägaren upplever inte att det finns något intresse från de övriga kunderna. Enligt ISO 14001 (2015) är det viktigt att klargöra vilka intressenter som är relevanta för miljöledningssystem och att kommunicera ut miljöarbetet till dessa.

Relevanta intressenter kan annars missas. När det gäller framtagandet av nya

miljömål så har ägaren till största delen lagt över detta på den externa konsulten som företaget anlitat. Detta beror på att ägaren själv inte har något större intresse av att lägga ner tid på detta. I dagsläget har fallföretaget bestämt sig för att miljömålet är att ligga kvar på samma nivå som föregående år eftersom de inte nådde upp till miljömålet under föregående år. På detta sätt skapar de en bättre stabilitet i

företaget eftersom en ständig tillväxt kräver stora resurser i form av tid och pengar, menar ägaren. Grunden i ISO 14001 (2015) är att jobba med ständiga förbättringar utifrån PDCA-modellen och en viktig del i detta är att uppdatera miljömålen efter behov. För att lyckas att ligga kvar på samma nivå utan att tappa marknadsandelar annonserar företaget löpande samt gör uppföljningar månadsvis för att på så sätt snabbt kunna parera eventuella oförutsedda händelser som kan försämra företagets framtidsutsikter.

5.4 SWOT-analyser av tidigare studier och fallföretag Figur 3 nedan är en SWOT-analys över de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som har identifierats i tidigare studier följt av en kort beskrivning av de mest framträdande aspekterna.

Figur 3. SWOT-analys som utgår från tidigare studier om små- och medelstora företag som arbetar med miljöledningssystem. Styrkor baseras på vilka positiva effekter miljöledningssystem kan ge till små-

och medelstora företag.

Interna styrkor:

Ett miljöledningssystem kan effektivisera miljöarbetet i små- och medelstora företag (Alberti, Caini, Calabrese & Rossi, 2000). Det hjälper till att minska företagets miljöpåverkan och minskar avfallsmängderna (Budi et al., 2020). Dessutom

uppskattar de anställda att de får ta ansvar för miljöarbetet samtidigt som det skapar struktur (Almgren & Brorson, 2013).

Interna svagheter:

I mindre företag kan det råda brist på resurser som tid, pengar och kunskap (Ammenberg, 2012). Det kan vara svårt att ta fram nya miljömål (Ammenberg, 2012) och mindre företag är ofta omedvetna om sin egen miljöpåverkan (Struwig &

Lillah, 2017). Dessutom kan det råda brist på engagemang (Ammenberg, 2012) och svårigheter att dokumentera och rapportera om sin miljöpåverkan (Seiffert, 2008).

Externa möjligheter:

Efterfrågan på miljöarbete ökar från intressenterna (Beyond intent, Fossilfritt Sverige & Företagarna, 2019) vilket även kan ge vissa konkurrensfördelar (Ammenberg, 2012) och en bättre ställning på marknaden för de företagen som arbetar med miljöfrågor (Campos, 2012). Det skapar även ett större förtroende mot intressenterna.

Externa hot:

Det kan vara svårt för mindre företag att följa gällande lagar och krav (Svenska miljöinstitutet, 2005). Det kan också vara svårt att följa kraven i ISO 14001 och FR2000 då dessa är högt satta för små- och medelstora företag som har andra förutsättningar än de stora företagen (Cassells, Lewis & Findlater, 2011). Det har också visat sig att förutsättningarna vid upphandlingar skiljer sig åt mellan mindre företag (Upphandlingsmyndigheten, 2018).

Figur 4 nedan är en SWOT-analys över de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som har identifierats genom intervju på fallföretag 1 följt av en kort beskrivning av de mest framträdande aspekterna.

Figur 4. SWOT-analys över fallföretag 1 baserat på intervju.

Interna styrkor:

I fallföretag 1 observerades det att företaget har god avsatt tid och struktur i sitt arbete med miljöledningssystemet.

Interna svagheter:

Den miljöansvarige har ingen utbildning inom miljöområdet och det är enbart han som arbetar med miljöledningssystemet. Miljömålen formuleras av den

miljöansvarige och att formulera nya miljömål upplevs som svårt.

Externa möjligheter:

Företaget har en bred kundkrets vilket ökar möjligheten att kunna använda sitt miljöarbete som marknadsföring och konkurrensfördel. Om efterfrågan på

miljömärkta produkter ökar så förbättrar detta företagens förutsättningar då de har ett miljöledningssystem

Externa hot:

Idag är inte efterfrågan från kunderna speciellt stor på miljömärkta produkter på grund av prissättningen

Figur 5 nedan är en SWOT-analys över de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som har identifierats vid intervju hos fallföretag 2 följt av en kort beskrivning av de mest framträdande aspekterna.

Figur 5. SWOT-analys över fallföretag 2 baserat på intervju.

Interna styrkor:

I fallföretag 2 observerades engagemang hos den miljöansvarige samt en positiv inställning och delaktighet från de anställda i miljöarbetet. FR2000 har skapat struktur i företaget och de har en levande process i sitt miljöarbete enligt den miljöansvarige. Företaget har gjort en del konkreta miljöåtgärder, som att installera solceller.

Interna svagheter:

Det finns en ovilja att ställa om till nya arbetsformer hos en del anställda som arbetat en längre tid på företaget. Miljöpolicyn och miljömålen i företaget är otydliga.

Externa möjligheter:

Certifieringen av FR2000 möjliggör upphandlingar med kommunen. Det finns även en utvecklingspotential om företaget börjar marknadsföra sig mer med hjälp av sitt miljöarbete.

Externa hot:

Vissa krav i FR2000 upplevs av företaget som svåra att leva upp till och företaget upplever inte att det finns en stor efterfrågan på miljöarbete hos kunderna.

Figur 6 nedan är en SWOT-analys över de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som har identifierats i fallföretag 3 följt av en kort beskrivning av de mest

framträdande aspekterna.

Figur 6. SWOT-analys över fallföretag 3 baserat på intervju.

Interna styrkor:

I fallföretag 3 är de anställda medvetna om miljöarbetet och har bland annat ansvar att sortera avfall på rätt sätt.

Interna svagheter:

Ägaren, som också är miljöansvarig, har ett svagt engagemang och låg kunskap om miljöledningssystemet. Den nuvarande ägaren var inte med vid uppstarten av miljöledningssystemet och nu sköts det mesta arbetet kring det av en extern konsult.

Externa möjligheter:

Anledningen till att de en gång började arbeta enligt ISO 14001 var att en kund krävde detta, så det har möjliggjort en viss konkurrensfördel. För att öka konkurrensfördelen har de en möjlighet att identifiera intressenter och öka marknadsföringen.

Externa hot:

Enligt ägaren har de inte sett att några större effektiviseringar eller förbättringar skett till följd av ISO 14001. Idag upplevs i vissa avseenden kraven från ISO 14001 som hårda och efterfrågan om miljöarbetet är lågt från kunderna.

6 Diskussion

I detta kapitel besvaras studiens frågeställningar. Först presenteras och diskuteras likheter och olikheter fallföretagen emellan och emot litteraturen utifrån studiens SWOT-analyser.

Därefter besvaras frågeställningarna om företagets behov av resurser och arbetet med ständiga förbättringar. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion.

Genom att jämföra fallföretagens SWOT-analyser mot varandra och mot

litteraturen kan studiens två första frågeställningar besvaras om vilka likheter och olikheter som finns. Utifrån SWOT-analyserna kan vi se att en gemensam intern svaghet hos fallföretagen är att samtliga miljöansvariga saknar utbildning inom miljö.

Detta tycks dock inte upplevas som ett problem hos fallföretagen. Fallföretag 1 menar till exempel att kunskapen kommer med tiden och fallföretag 3 anlitar extern konsulthjälp. Vi tror ändå att en miljöutbildning kan ge en bredare förståelse och mervärde för företagens miljöarbete. Dessutom visar också en studie av (Liu, Teng

& Han, 2020) att god kunskap om miljö leder till mer miljövänliga val och beteenden. Kunskap är också en viktig del av ISO 14001 (2015) och en känd resursbrist hos små-och medelstora företag (Seiffert, 2008). De anställda hos

fallföretagen är delaktiga i arbetet med miljöledningssystemet, men hos fallföretag 1 och 2 upplevs det att de anställda som arbetat en längre tid har svårare att ställa om till nya arbetsformer.

En gemensam extern möjlighet för fallföretagen är att miljöledningssystemet möjliggör eller har möjliggjort affärer och upphandlingar i olika grad. Fallföretag 1 och 2 som är med på upphandlingar med kommunen eller regionen gynnas av att vara certifierade enligt ISO 14001 eller FR2000. Fallföretag 3 är inte med på några upphandlingar med kommunen eller regionen men ISO 14001 har lett till en viktig affär som fortfarande fortgår. En reflektion kring detta är att fallföretag 3 inte har identifierat sina intressenter och de arbetar inte aktivt med att marknadsföra sitt miljöarbete. Här finns potential för företaget att arbeta mer aktivt för att identifiera sina intressenter som har intresse för miljö och där kunna använda sitt miljöarbete som en konkurrensfördel för möjliga affärer. Den potentiella möjligheten för upphandlingar och affärer är också grunden till att samtliga fallföretag påbörjat arbetet med miljöledningssystem en gång i tiden.

Ett gemensamt hot för fallföretagen är att det är en låg efterfrågan från kunder och intressenter när det gäller miljöarbete. Enligt litteraturen och tidigare studier finns en ökande efterfrågan på ett aktivt miljöarbete, detta bekräftas dock inte i denna studie då samtliga fallföretag som sagt upplever en svag efterfrågan, speciellt från

privatpersoner och andra mindre företag. Detta anses som ett externt hot då miljöledningssystemet inte möjliggör någon konkurrensfördel i sådan stor utsträckning. Efterfrågan finns främst från enstaka större företag såsom

samhällsbyggare eller vid upphandlingar med kommun eller regioner. Enligt en undersökning av Beyond intent, Fossilfritt Sverige och Företagarna (2019) finns en stor efterfrågan på hållbarhetsarbete och att arbetet med detta är en

konkurrensfördel för små- och medelstora företag, men som sagt bekräftas inte detta i denna studie. Enligt Beyond intent, Fossilfritt Sverige och Företagarna (2019) ska det geografiska läget inte spela någon roll för efterfrågan. Fallföretagen i denna studie är belägna i en liten stad norra Hälsingland medan de 1000 stycken företag som deltagit i Beyond intent, Fossilfritt Sverige och Företagarnas (2019)

undersökning var medlemmar i Företagarnas Panel och är geografisk spridda.

Påståendet om att efterfrågan på miljömärkta produkter och tjänster ökar stöds inte av miljöansvarige på fallföretag 1, som genom sitt medlemskap i kedjan de är anslutna till upplever att efterfrågan är större i södra Sverige.

Enligt en undersökning på begäran av byggföretaget Bygma (Svensk Byggtidning, 2019) ökar också efterfrågan och betalningsviljan på svenskproducerade och miljövänliga alternativ hos villaägare. Fallföretag 1 som erbjuder PVC-fria mattor upplever dock inte detta. En del kunder frågar efter miljömärkta alternativ, men den höga kostnaden gör ofta att kunderna i slutänden ändå inte väljer det. Bygmas undersökning kan alltså inte bekräftas hos fallföretagen i denna studie. Även om efterfrågan upplevs som svag hos många av fallföretagens intressenter så ligger företagen i framkant i en marknad som ställer om allt mer mot hållbarhet.

Fallföretagen kan enligt Elkington (1997) ses som vinnare på marknaden då de genomgått denna hållbarhets omställning. Fallföretagen kan alltså anses ligga steget före många andra små-och medelstora företag som inte gjort denna omställning ännu och det kan, om inte redan nu, iallafall i framtiden vara viktigt för deras överlevnad på affärsmarknaden (Elkington (1997).

Det finns en möjlighet för företagen att använda sitt miljöarbete i

marknadsföringssyfte och detta är mycket vanligt (Cassells, Lewis & Findlater, 2011). Förvaltandet av denna möjlighet ser olika ut mellan fallföretagen. Svag marknadsföring verkar vara ett resultat av en låg efterfrågan i dessa fall. Det kan finnas ett samband mellan svag marknadsföring och svag efterfrågan om intressenter inte är medvetna om fallföretagens miljöarbete. Enligt ISO 14001 (2015) är det viktigt att kommunicera sitt miljöarbete till relevanta intressenter. En reflektion kring detta är att fallföretag 3 inte identifierat sina intressenter och kan därmed vara omedveten om relevanta intressenter att kommunicera sitt miljöarbete till.

Fallföretag 2 kommunicerar inte ut sitt miljöarbete överhuvudtaget, vilket grundar

sig i okunskap kring digitalisering och så vidare enligt ägaren. Att efterfrågan upplevs svag hos fallföretag 2 kan grunda sig i att intressenter inte vet om att företaget har ett aktivt miljöarbete. Om miljöarbetet kommuniceras ut kan kanske efterfrågan också öka. Detta styrks även av litteraturen som menar att ett företag med hjälp av ett miljöarbete kan förbättra sin profil och därmed attrahera nya kundgrupper (Campos, 2012). Gemensamt för fallföretagen är att de upplever att kraven från ISO 14001 samt FR2000 kan vara en utmaning, då vissa delar kräver tid, kunskap och engagemang som inte finns alla gånger.

Studiens frågeställning om hur fallföretaget ser på behovet av resurser besvaras nedan. Gemensamt för alla företagen är att tiden är en viktig resurs för

miljöledningssystemet. Däremot ser det olika ur huruvida detta är ett problem eller inte. Fallföretag 1 upplever till exempel att det främst är i början av året i samband med revision som det är tidskrävande, medan fallföretag 3 upplever att

dokumentationen av säkerhetsdatablad kräver mest tid. Fallföretag 2 upplever att tid är den främsta resursen som krävs, men att kunskap är den viktigaste resursen för att kunna utveckla sitt miljöarbete, vilket inte något av de andra företagen nämner.

Kunskap är viktigt för miljöledningssystemets effektivitet (Nuklar, 2014) och det finns ett samband mellan miljökunskap och positiv attityd och beteende kopplat till miljö (Liu, Teng & Han, 2020). Detta samband kan bekräftas hos fallföretag 2:s miljöansvarige som har ett engagemang för miljö och anser att kunskap är viktigt samt har en god kunskap om miljöledningssystemet. Detta kan också vara grunden till att företaget gjort konkreta miljöåtgärder som lett till effektiviseringar.

Behovet av extern kunskap ser också olika ut mellan fallföretagen då de tar ingen, lite eller mycket hjälp av extern kompetens. Fallföretag 3:s miljöledningssystem sköts främst av en extern konsult. På fallföretag 1 sköts istället

miljöledningssystemet enbart av den miljöansvarige, här identifieras också tydlig struktur, tydliga målformuleringar, förbättringar och engagemang som inte är lika tydliga hos ägaren på fallföretag 3. Då en extern konsult bygger upp och sköter miljöledningssystemet finns en risk att systemet inte blir en integrerad del av resten av verksamheten (Naturvårdsverket, 2003). Detta märks också i fallföretag 3 som inte är särskilt insatt eller intresserad av arbetet med deras miljöledningssystem. En reflektion kring detta är att fallföretag 1 och 2 tycks ha åstadkommit större

In document Miljöledningssystem i små-och medelstora företag: En flerfallstudie med hjälp av SWOT-analys (Page 37-60)